Guds olydiga revben är en högst personlig idéhistorisk resa från antiken och Bibeln till Martin Luther. Allt börjar i Gamla Testamentets berättelser om våldtäkter, kvinnoförakt, lydnadskrav och skambeläggning och får sin fortsättning i Nya Testamentets förminskning av kvinnan. Dock inte Jesus. Finns det två kristendomar? Med hjälp av feministisk forskning har författaren hittat Jesus sju kvinnliga lärjungar, en våldtagen jungfru Maria, dagen när påven Gregorius förvandlade Jesus främsta lärjunge - Maria från Magdala - till hora, en Jesusrörelse som bestod av många prostituerade, kvinnliga mystiker som formulerade en feminin gudom och en levande kvinnorörelse under medeltiden som verkade och växte runt om i Europa. Martin Luther, vars reformation nu firas runt om i världen, uteslöt kvinnan från sina frihetsideal. Hennes enda uppgift: att lyda mannen och föda barn. Den kristna idétraditionen lever starkt i det svenska samhället än i dag. Kanske också traditionen av inte motstånd?
Gunilla Thorgren var under många år redaktör för den socialpolitiska tidskriften Pockettidningen R, senare också under tio år sakkunnig och statssekreterare på Kulturdepartementet. Hon har skrivit boken Grupp 8 & jag om det tidiga sjuttiotalets kvinnorörelse som hon själv var med och startade. Hennes senaste bok Ottar och kärleken (2011), en biografi över en av 1900-talets stora feminister Elise Ottesen-Jensen, blev synnerligen kritikerrosad. Hon har också skrivit två pjäser - Garderoben och Ottar & kärleken. Thorgren har bland annat mottagit ABF:s Moa-pris, Kommunalarbetarförbundets kulturstipendium och Publicistklubbens stora pris.
Otroligt fängslande kvinnohistoria från skapelseberättelsen i gamla testamentet till Luthers protestantism och de efterverkningar av 2000 år av patriarkalt religiöst styre vi lever med än idag. Gunilla Thorgren är arg - och det märks. Hon skriver personligt och engagerande om sin resa genom bibelhistorien och sedan vidare, till skrifter av påvar och kyrkomän. Hon kartlägger bortglömd kvinnokamp och kvinnoöden och synliggör en nedslående lista av nedtryckta försök att ge kvinnor en plats i det kristna samhället. Jag blir också arg när jag läser. Arg, sorgsen och samtidigt hoppfull. Kanske är tiden inne nu för kvinnans historia att återupptäckas. Kanske har vi äntligen nått fram till ett samhälle där kvinnor inte längre kan hållas tillbaka av patriarkatet? Kan varmt rekommendera Guds olydiga revben till alla som har ett feministiskt och/eller teologiskt idéhistoriskt intresse. Eller till den som helt enkelt vill få perspektiv på vårt nutida samhälle och varför det ser ut som det gör!
3,5 * En väldigt intressant bok som verkligen öppnar upp en del av historien som tyvärr varit gömd och glömd så länge. Stora delar av boken är utdrag från bibeln, brev och böcker av personerna som diskuteras vilket såklart är nödvändigt men också blir ganska segt efter ett tag. Hjälpte att lyssna på delar av boken som ljudbok. En favoritdel är när hon berättar om Aristoteles bildliga beskrivning av kvinnan; "En hona är som en steril man; honan är i själva verket hona på grund av sin oförmåga. Hon saknar förmåga att koka ihop sitt blod till sperma på grund av kylan i sin natur", utan effektivt hopkokat blod kan sperman inte bli manligt, utan blir defekt alltså en flicka, fortsätter hon sin förklaring av Aristoteles mening. Lite kränkt men intressant och lite skrattretande också, särskilt hennes formulering av Thomas av Aquinos åsikt, "Kvinnan är ett misslyckande i skapelsen, men ett användbart misslyckande. Hon är en hämmad man."
En feministisk analys av bibeln och kristendomen som alla bör läsa! Otroligt intressant och ger en djupare förståelse för värderingar som ligger till grund för vårt patriarkala samhälle.
Gunilla Thorgren skriver om hur kvinnor skam- och skuldbelagts genom kristendomens historia men också gjort motstånd.
Hon börjar med att läsa Gamla Testamentet med en rättmätig vrede. Thorgren är (till skillnad från de flesta som skriver om GT) egentligen inte särskilt intresserad av Bibeln och det märks. En del misstag är närmast obegripliga med tanke på att hon fokuserar just på Bibelns kvinnor. Rut är t.ex. inte en bok om Moses mamma! Men det finns också något befriande i någon som inte läser texterna religionshistoriskt eller ens litteraturvetenskapligt. Som skiter i nyanserna och bara konstaterar att "det luktar kvinnohat" om texterna och att det är ett problem att de är och har varit normerande. Fair enough!
Mer problematiskt blir det när Thorgren kommer till Nya Testamentet. Jesus och den tidiga jesusrörelsen hanteras till skillnad från GT extremt okritiskt och får bli en slags feministhjältar - som kontrasteras mot de patriarkala normie-judarna. Hon verkar bara ha läst kristna eller kulturellt kristna feministiska forskare. Jag önskar att hon läst åtminstone någon judisk feministisk litteratur för att balansera lite. Som det är blir det ganska sunkigt, särskilt när även det förkristna romarriket lyfts fram som relativt upplyst jämfört med det dåtida judiska samhället.
Thorgrens läsning är överlag väldigt protestantisk trots att hon inte är troende. Den ursprungliga kristendomen var god och den makthungriga kyrkan står för de dåliga inslagen. (Fler protestantpoäng: Hon skippar i stort sett att analysera några kvinnliga helgonlegender. Och hon diggar Luthers kritik av kyrkan även om hon visar att Luther var jävligt misogyn).
Resten av boken blir väldigt mycket en berättelse om en patriarkal mainstreamkristendom och om feministiska motrörelser.
Rätt ofta känner jag att hon missförstår var de faktiska stridslinjerna går mellan kyrka och "kättare". Det är som att hon inte tror att någon skulle kunna tycka frågor som t.ex. dopet var viktiga i sig självt. Men om du är övertygad om att odöpta barn kommer vara evigt förlorade kommer du tycka en rörelse för vuxendop är väldigt hotfull, oavsett vilka andra idéer de har.
Och tvärtom så ser hon vissa saker som platsar utan problem inom ramen för mainstreamkyrkan (som t.ex. stöd till prostituerade så de kan försörja sig på annat sätt) som någon slags uppror mot kyrkans värdesystem.
Men det är ofta väldigt intressant läsning! Beginerna var ju ascoola! Katharina Schütz Zell med! Visste ingenting om dem innan! Och hon visar verkligen hur kvinnohatet löper som en röd tråd genom kyrkohistorien.
Ja ja. Har tusen andra kommentarer till den här boken, men får sätta punkt någonstans. Den lämnade mig inte oberörd!
0 stars för jag struggled igenom den här boken (jag övervägde seriöst DNF — MULTIPLE TIMES — och alla som känner mig vet att jag inte gör så). Författaren når en slutsats som vi alla kände till: att Bibeln är misogynistisk och full av patriarkala värderingar. No sit Sherlock! Även om hon refererar till dessa texter som normgivande och som lämnat ett värderingsarv som vi fortfarande ser spår av idag så tycker jag inte att det gjorde att perspektiven hamnade i det större perspektivet. Det finns ingen röd tråd. Hon säger flertal gånger att Bibeln inte ska tolkas bokstavligt — men det är precis vad hon gör och sedan klipper sönder olika bibeltexter med alldeles för pompöst formerade meningar och onödiga ord. Det här kommer från en fullständigt övertygad ateist så jag kanske hade uppskattat utläggningarna mer om jag varit troende, men somehow I doubt it. Will be donating this book.
En mycket läs- och tänkvärd, personlig och feministisk uppgörelse med kvinnosynen inom kristendomen, från den ursprungliga Jesusrörelsen till reformationen. De personliga reflektionerna med koppling till författarens engagemang i Grupp 8 och nutida feminism ger en spänst till läsningen som en mer akademiskt hållen bok inte hade haft.
Det här var en bok jag hade spanat in under lång tid och som jag såg fram emot att få läsa. Besvikelsen blev rätt stor då detta gedigna inläsningsarbete utmynnar i en mycket pratig och övervägande privat tolkning. Feministisk teologi och feministisk kyrkohistoria är så mycket större än detta.
hade lite svårt att ta seriöst ibland men man får ta den för vad den är dvs en mkt personlig skildring av bibeln. blev inte så värst arg utan mest glad över att få upptäcka och läsa om coola kvinnor i den kristna historien!!! :,)
Fascinerande genomgång av Bibeln och relaterade texter och historier utifrån ett feministiskt perspektiv. Lydnad, lydnad och åter lydnad - och kvinnan som ständigt lockande till förfall - framkommer ur denna läsning. Underkastelse, namnlösa kvinnor som offras och våldtas och kvinnors vars betydelse i historien liksom suddas ut. Även om Jesus behandlade kvinnor som människor, så gjorde få präster det efter honom. Kristna kyrkor bestämde sig kring år 200 att kvinnor bara fick motta undervisning i stillhet och alltid underkasta sig. Men i allt detta mörker har det hela tiden funnits ett motstånd, kvinnor som har opponerat sig, nätverkat, stått upp för de svaga, verkat för solidaritet och mot hierarkier. Det var extra spännande att läsa om beginerna - ett slags kvinnliga kollektiv som tog hand om de sämst bemedlade! Jag blev sugen på att läsa mer och hittade tex dessa artiklar:
En ilsken och spretig text som gör en feministisk analys av den kristna idéhistorien. Det finns mycket, mycket att kritisera. Författarens kritik övergår dock ganska snart till en väldigt raljant ton som tyvärr inte underlättar den läsare som vill ta den på allvar. Det är synd, anser jag, för det finns mycket som är värt att diskutera.
"Ta det gärna som en svaghet [att jag läser med feministiska glasögon]. Men jag är arg." (s. 27). Att vara arg är mänskligt. Att uttrycka sig i ord i ilsket tillstånd är såklart tillåtet, men man bör vara försiktig så att man inte blir osaklig.
Halvvägs genom den inser jag att jag inte förstår vad syftet är med boken. Är det att leverera svidande kritik till kristendomen som sådan? Eller att få kristendomen att återgå till sina tidiga rötter - som enligt författaren var betydligt mer präglade av jämställdhet och kanske till och med kvinnotillbedjan? Kanske kan man både ha kakan och äta den?
Skildringen av Martin Luther och reformationen är på sina ställen faktiskt smått pinsam. Välformulerad kritik leder till konstruktiva samtal. Raljant kritik kan (och förtjänar möjlighet att) lätt avfärdas som oseriös och då går man miste om den möjligheten. Återigen - det finns saker som förtjänar att problematiseras och dras ut i dagsljuset. Gör det på ett bra sätt! (Och den kritiken anser jag mig kunna leverera mot boken, samtidigt som jag förfaras över, ja, nästintill äcklas över, de fullständigt vidriga saker Luther säger om prostituerade kvinnor.)
Allt som allt, läs om du tycker om arga kritiska texter. Inte annars.
Väldigt väldigt väldigt bra. Mycket upprörande. Super intressant. Bäst konsumerad i stora delar under kort tid. En slungas mellan hat, sorg och beundran. Beundran av de modiga kvinnorna genom tiderna som stått upp och gått emot, medvetna om de fasansfulla konsekvenserna. Hat mot ungefär alla tiders män samt patriarkatet. Sorg över vad som kunde ha varit (om inte männen samt patriarkatet kommit i vägen varje gång), alltså alla rörelser sprungna ur kristendomen som välkomnat och gjort plats för kvinnor men som besegrats av inkvisitionen eller tagits över av män. Samma historia om och om igen. Jag tänker att det är kristendomens historia också. Jesus skapade en rörelse sprungen ur judendomen denna gång som välkomnade, gjorde plats för samt prioriterade kvinnor (iaf Jesus med Maria från Magdala) men som sedan (ca 300 år e.kr) förvanskades och vantolkades av just män (Paulus och Augustinus främst). Men också sorg över vad kvinnor behövt genomleva. Ibland tänkte jag att det var sjukt att kvinnor ens överlevt.
Njae.. alltså den är ju tjatig. Tesen kommer fram tydligt direkt och sen drivs den liksom jättestarkt fram fast den verkligen inte är chockerande eller något som kräver massa nya bevis. Känns som den gott kunde bara slå fast i början att bibeln är misogyn och det är kristendomens historia också, sen använt resten av utrymmet till att lyfta fram de intressantare delarna om när den inte varit det. Blir också mer givande ju längre fram i tid den kommer. Men visst, jag förstår ilskan också.