What do you think?
Rate this book
Barnvagnsblues
Om att bli förälder; att inte förlora sin personlighet och att hitta ett sammanhang.
Agnes vandrar ensam omkring med barnvagnen i ett 30-gradigt Stockholm mitt i juli. Alla vänner är bortresta och det finns ingenstans att ta vägen med en liten bebis, förutom till öppna förskolan och föräldragruppen som hon skyr. Det vardagliga lägger sig om henne som en våt filt och hon rör sig i ett eget känslomässigt mikrokosmos. Vem har hon blivit? Och framför allt: Vem ska hon bli?
Jag går som en ostbåge efter vagnen och trycker med all min kraft. Jag går över gamla tuggummin som fastnat och formats till runda, mörka spår på vägen. Jag har fortfarande inte vant mig vid det här. Jag undrar fortfarande vem det är som går här med den här barnvagnen. Jag ser på människorna omkring mig, undrar vad det är de ser när de ser tillbaka på mig. Jag skulle vilja fråga dem. Vad såg ni innan, när det bara var jag? Syns det på mig att jag är en mamma nu? Jag är inte längre bara Agnes, tjugonio år, receptionist. Hur har jag förändrats? Vad kräver den här nya bilden av mig?
I Barnvagnsblues kretsar Ester Roxberg kring frågor om föräldraskap och om tillhörighet. Hur bär man sig åt för att förbli sig själv när omvärlden så intensivt vill foga in en i invanda föreställningar, när ens liv definieras utifrån vad man gör snarare än vem man är? Barnvagnsblues är en på en gång roande och oroande roman mitt i tiden – en blues över alltings förgänglighet som ljuder med en osedvanlig tonträff och skärpa.
Agnes vandrar ensam omkring med barnvagnen i ett 30-gradigt Stockholm mitt i juli. Alla vänner är bortresta och det finns ingenstans att ta vägen med en liten bebis, förutom till öppna förskolan och föräldragruppen som hon skyr. Det vardagliga lägger sig om henne som en våt filt och hon rör sig i ett eget känslomässigt mikrokosmos. Vem har hon blivit? Och framför allt: Vem ska hon bli?
Jag går som en ostbåge efter vagnen och trycker med all min kraft. Jag går över gamla tuggummin som fastnat och formats till runda, mörka spår på vägen. Jag har fortfarande inte vant mig vid det här. Jag undrar fortfarande vem det är som går här med den här barnvagnen. Jag ser på människorna omkring mig, undrar vad det är de ser när de ser tillbaka på mig. Jag skulle vilja fråga dem. Vad såg ni innan, när det bara var jag? Syns det på mig att jag är en mamma nu? Jag är inte längre bara Agnes, tjugonio år, receptionist. Hur har jag förändrats? Vad kräver den här nya bilden av mig?
I Barnvagnsblues kretsar Ester Roxberg kring frågor om föräldraskap och om tillhörighet. Hur bär man sig åt för att förbli sig själv när omvärlden så intensivt vill foga in en i invanda föreställningar, när ens liv definieras utifrån vad man gör snarare än vem man är? Barnvagnsblues är en på en gång roande och oroande roman mitt i tiden – en blues över alltings förgänglighet som ljuder med en osedvanlig tonträff och skärpa.
219 pages, Hardcover
Published January 1, 2017
48 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 16 of 16 reviews
June 4, 2018
"Det gör honom glad att maten är klar när han kommer hem. Jag kan se att det gör honom glad och det gör mig ledsen att det gör honom glad för jag tycker att det är så fruktansvärt tråkigt att laga mat."
Rappt och enkelt i stil med Therese Bohman och Lena Andersson, och på samma sätt lättläst men välarbetat och intressant. Barnvagnsblues handlar om ensamheten i att vara föräldraledig, och det är allt annat än trösterikt i reflektionerna kring gravidkroppen, tystnaden mellan mamman och barnet och paniken kring ansvaret du som förälder bär. Jag skulle absolut inte rekommendera den till någon som är gravid, men för mig var det behaglig (om än lite skavande) läsning.
Rappt och enkelt i stil med Therese Bohman och Lena Andersson, och på samma sätt lättläst men välarbetat och intressant. Barnvagnsblues handlar om ensamheten i att vara föräldraledig, och det är allt annat än trösterikt i reflektionerna kring gravidkroppen, tystnaden mellan mamman och barnet och paniken kring ansvaret du som förälder bär. Jag skulle absolut inte rekommendera den till någon som är gravid, men för mig var det behaglig (om än lite skavande) läsning.
January 12, 2025
Som nybliven förälder träffade den här rätt i hjärtat. Hög igenkänning kring scener, upplevelser och känslor en själv känt eller sett andra uppleva. Stundtals ångestfyllt att läsa på ett väckande sätt om det är greppbart?
October 3, 2017
Wow, den här boken fångar verkligen känslan av nybliven förälder/mammaledigheten. Den är nästan jobbig att läsa men samtidigt skön. Bitterljuv, kan man nog säga. Jag älskade den!
October 28, 2017
Barnvagnsblues är en stillsam och intressant betraktelse över föräldraskapet. Barnvagnsblues är uppbyggd med historier från Agnes liv som nybliven mamma. Det är inte en enda lång sammanhängande berättelse, utan nedslag i olika händelser och känslor. Ändå förmår Ester Roxberg att ge en helhetsbild, genom att man som läsare bygger upp en bild genom att läsa mellan raderna. Barnvagnsblues är ett exempel på att man inte behöver beskriva varenda känsla och miljö in i minsta detalj för att få en bra bok. Tvärtom. Jag gillar Ester Roxbergs språk, men kan bara läsa bitar i taget. Barnvagnsblues funkar inte för sträckläsning. Man måste fundera och ta in utifrån ögonblicksbilderna, där man får tolka in en hel del själv. Jag upplever hennes formuleringar som slagfärdiga och träffsäkra, och rätt humoristiska. Intressant var att när jag gav en smakbit från boken i söndags på bloggen så var det en del som reagerade negativt på ordet ”dregelmonster” för att beskriva barnen. Jag uppfattade det som träffsäkert men också kärleksfullt.
Våra barn är nu 17 och 15 år så det är ett tag sen jag befann mig i Agnes situation. Ändå så är det hög igenkänningsfaktor i början av boken kring mammarollen och föräldragrupper. I synnerhet så känner jag oerhört väl igen mig från när första barnet kom, innan jag landat i mammarollen, och det utanförskap jag kände då i mammagruppen, och hur jag insåg att de träffades utan mig. Men den tiden är så långt bort, och jag känner att jag utvecklats under de här åren, vi är i ett annat skede i livet. På ett sätt är det bra när jag läser boken, på ett annat sätt tror jag den blivit starkare om jag läst den i alla fall för tio år sedan.
Den basala oron kring barnen som man inte förstår hur enorm den är känns igen, även om Agnes går mycket längre än jag gjorde (och då oroar jag mig mycket…). Jag upplever Agnes som mycket mer oförberedd för föräldrarollen, och en del av hennes agerande kan jag inte förstå, i synnerhet det som gäller träningen. Det gör också att jag inte är lika förtjust i andra halvan av boken som den första, även om jag gillar slutet.
Jag vill definitivt läsa mer av Ester Roxberg, så jag ser fram mot nästa bok.
Omdöme: Betraktelser över föräldraskap, ensamhet och roller.
Betyg: 4
https://lottensbokblogg.wordpress.com...
Våra barn är nu 17 och 15 år så det är ett tag sen jag befann mig i Agnes situation. Ändå så är det hög igenkänningsfaktor i början av boken kring mammarollen och föräldragrupper. I synnerhet så känner jag oerhört väl igen mig från när första barnet kom, innan jag landat i mammarollen, och det utanförskap jag kände då i mammagruppen, och hur jag insåg att de träffades utan mig. Men den tiden är så långt bort, och jag känner att jag utvecklats under de här åren, vi är i ett annat skede i livet. På ett sätt är det bra när jag läser boken, på ett annat sätt tror jag den blivit starkare om jag läst den i alla fall för tio år sedan.
Den basala oron kring barnen som man inte förstår hur enorm den är känns igen, även om Agnes går mycket längre än jag gjorde (och då oroar jag mig mycket…). Jag upplever Agnes som mycket mer oförberedd för föräldrarollen, och en del av hennes agerande kan jag inte förstå, i synnerhet det som gäller träningen. Det gör också att jag inte är lika förtjust i andra halvan av boken som den första, även om jag gillar slutet.
Jag vill definitivt läsa mer av Ester Roxberg, så jag ser fram mot nästa bok.
Omdöme: Betraktelser över föräldraskap, ensamhet och roller.
Betyg: 4
https://lottensbokblogg.wordpress.com...
January 6, 2018
Barnvagnsblues handlar om nyblivna mamman Agnes som försöker hitta tillbaka till sig själv i en sommarsvettig bebisbubbla. Det är en bok som verkligen passar mig rätt i tiden eftersom jag själv snart ska in i bebisbubblan igen och som jag verkligen gillade! Ester skriver på ett sätt som får varje rad att kännas och under berättelsens gång lyckas jag hata/älska/irritera mig på/tycka synd om huvudpersonen Agnes. Läs om du har varit i en bebisbubbla, är mitt i den eller snart ska stiga in. Eller om du bara vill förstå hur det är att bli förälder - inte alltid den dans på rosor som det kan verka!
January 24, 2021
Den är bra och jag förstår tankarna för denna nyblivna mamma. Men jag kan inte relatera till något och det var inte en bok för mig. Den kan förstås passa mig när jag väl fått barn själv. Men just nu tycker jag inte om denna. Inte mer än att den var ok.
Bra språk, fina liknelser och bra beskrivningar.
Bra språk, fina liknelser och bra beskrivningar.
July 2, 2024
Finstämd tunn liten bok om hur tankarna och vardagen går hos en nybliven mamma.
January 4, 2018
Läs min recension på bloggen: http://www.fiktiviteter.se/2018/01/02...
July 29, 2020
Betydligt mindre artsy än tidigare Roxberg-romaner och med ett annat modernt fenomen i fokus: hipster-föräldraskap! Oron och ångesten går som en röd tråd genom boken och ger verkligen ingen idyllisk bild av dagens mödraskap. Prosan har bra flyt och narrativet fungerar väl, men boken lyfter inte riktigt så omdömet landar på en jämn trea.
October 23, 2017
Agnes, 29, har precis fått sitt första barn och är föräldraledig mitt i den smällheta Stockholmssommaren. Ångesten och rädslan över allt som kan gå fel kryper närmare och hon känner sig alienerad i alla mammasammanhang. Engagerande om en förlossningsdepression.
July 28, 2018
Finstämd och nära. Om hur svårt det kan vara när allt förändras, inte minst förväntningarna från andra vuxna, när en blir förälder. Lugnt skildrat genom ögonen på en nybliven mamma med LIV kvar att leva i ett stekhett Stockholm.
June 15, 2020
En träffsäker skildring av att förlora sig själv som nybliven förälder. Om alla förtryckande förväntningar som omvärlden pressar på en och hur man full av ängslan försöker anpassa sig till föräldrarollen.
Läst i ett svep, en varm sommarkväll på verandan.
Läst i ett svep, en varm sommarkväll på verandan.
April 19, 2025
Utan att vara stor litteratur kunde jag uppskatta och känna igen mig i många tankar/känslor hos Agnes, nybliven mamma med svårigheter att känna sig bekväm i sin nya mammaroll. Ingen beskrivning av en egentlig förlossningsdepression men många kan nog känna igen sig i Agnes upplevelser.
June 26, 2019
den här boken känns det som att jag har läst tusen gånger förut. tur att den är kort.
June 14, 2018
Kaunis ja yhtaikaa ahdistava kertomus tuoreen äidin paineista ja väsymyksestä ensimmäisen lapsensa kanssa. Kuuman kesäisessä Tukholmassa vaunujen kanssa vaeltelevan Agnesin mietteet on niin hienovaraisesti ja taidokkaasti kirjoitettu, että lukija pääsee tarkasti hahmon pään sisään.
Täydet pisteet jäivät puuttumaan lopun, hieman kiirehtivän lässähdyksen vuoksi. Toivottavasti kirja suomennetaan, koska uutta äitiyttä on harvoin kuvattu näin hyvin.
Täydet pisteet jäivät puuttumaan lopun, hieman kiirehtivän lässähdyksen vuoksi. Toivottavasti kirja suomennetaan, koska uutta äitiyttä on harvoin kuvattu näin hyvin.
Displaying 1 - 16 of 16 reviews