Den här boken var det värsta boken jag läst i år än så länge, och jag är säker att ingen bok kommer att vara värre. När hundarna kommer var inte dålig på ett sätt så att det blir komiskt pågrund av att den är så dålig, utan den är dålig på ett sätt som får dig att tappa hoppet om mänskligheten.
Boken var tråkig, trots att den var precis under 300 sidor så kändes den otroligt slö, och detta kommer från någon som älskar långa böcker. Jag skulle beskriva att läsa den här boken som att vada genom en seg gyttja i dagar utan att göra några framsteg. Det var inte mycket som hände, det är inte den slags boken som du läser på kvällen och upptäcker från ingenstans att klockan inte är nio längre, utan tre. Mer action tack. Mer intressant interaktion mellan karaktärerna, och inte bara ren nonsens…
Hur var karaktärerna? Vidriga. Jag har inget emot karaktärer som är moraliskt gråa, tycker de är intressanta och fångar ens intresse om de är bra skrivna. Karaktären som var åt det moraliskt gråa hållet i den här boken tyckte jag förmodligen om mest av bokens karaktärer, men både han och de två andra huvudkaraktärerna gick mig bara på nerverna hela tiden, jag önskar att någon skulle kunna banka lite vett i dem.
Vår kill-huvudkaraktär Isak var så hemskt jobbig, han är en riktig utnyttjare, uttråkar dig till döds och har en en riktigt grov nivå av hybris. Glömde han att ingen gillar honom och att han har tur att ens Ester kollar på honom?
Ester, tjej-huvudkaraktären, var också väldigt jobbig. I början verkade hon ganska normal, men sen blev det drastiskt bara värre och värre. Hon glömmer helt bort sitt egna värde och betedde sig så sjukt ignorant och irrationellt. Hon tror att världen cirkulerar henne och hennes problem. När någon försöker förklara för henne att hon inte kan bete sig som hon gör blir hon arg på dem för att ”de inte förstår”. Jag tycker så synd om hennes föräldrar, och Isak (även fast jag avskyr honom) för hon är helt besatt och vägrar ge honom utrymme. I början kunde jag känna en slags empati för henne när han behandlade henne dåligt, men mot slutet kände jag bara att jag inte orkade bry mig helt ärligt. Ingen av Ester eller Isak hade någon positiv egenskap som vägde upp deras dåliga, om de ens kunde ha tillräckligt av positiva egenskaper för att få mig att överse de negativa.
Vår tredje huvudkaraktär Anton, Isaks lillebror, var väl lite bättre, men inte på det sättet att du tycker om honom, utan han får dig intresserad och faktiskt känna något. Men samtidigt var hans karaktär väldigt luddig, det känns inte som om författaren verkligen kunde förmedla vem han var, jag önskar att hon hade skrivit honom bättre, men idéen bakom var det inte något fel på. Jag är säker på att han är en komplex karaktär, även om vi bara får se en glimt av det.
Jag hade inga problem med skrivstilen, den stack inte ut för mig, kändes inte speciell. Men det var inget fel på den, jag kan se många tycka om den. Mycket metaforer, men de kändes irrelevanta för mig. Saknar mer beskrivning av världen. Men resten av skrivandet när det kommer till att berätta historien var inte så jätte bra, det nådde hursomhelst inte mig. Hela boken byggde upp till något, skapade teorier i ditt huvud, men slutet kom och gjorde mig väldigt besviken, allt kändes väldigt stressat. Säcken blev inte ordentligt hopknuten, synd. Jag skulle gärna vilja förstå mer av Antons karaktär och vad som motiverade hans val. Men han verkar ärligt inte veta själv, eller ha tillräckligt av ett eget sinne, så jag antar att det inte ens skulle vara möjligt.
Denna bok var helt enkelt inget för mig. Den var inte jättedåligt skriven pågrund av att författaren var oskicklig, utan jag gillade bara verkligen inte författarens val, den föll mig verkligen inte in på smaken. Även om jag inte är ett fan av böcker i denna genre, så var huvud-plotten ganska ok. Ett hemskt fall. Men jag önskar att plotten blivit bättre skriven, och att författaren hade tagit bättre beslut. Jag gillar att tycka om karaktärer och önska det bästa för dem, jag vill att de ska kännas riktiga, väcka känslor i mig, att känna skräcken när de ligger illa till. Men detta var inte ens sådan bok. Skulle karaktärerna vara mer älskvärda så skulle boken fått högre poäng från mig.
Jag är otroligt glad över att jag läst ut den den här boken, vet inte om jag hade klarat det om den var en enda sida längre. Så, nu önskar jag att jag aldrig mer behöver tänka på den.
Var snälla mot era själva och välj en annan bok att läsa.