Torsten Ehrenmark var en svensk journalist och författare. Han var framförallt känd för sina humoristiska kåserier som publicerades i ett flertal tidningar och för sina många radioframträdanden.
Ehrenmark föddes i Lindesberg 1919 och växte upp i Örebro. Efter studentexamen arbetade han tillfälligt på flera tidningar i landet och fick 1942 arbete för Stockholmstidningen. 1955 blev han Aftonbladets Londonkorrespondent År 1961–1962 var han utrikeskorrespondent för Aftonbladet i New York, för Dagens Nyheter i Paris 1963–1969 och för samma tidning i London från 1969 till sin död 1985.
Han var under en lång följd av år sommarpratare i radio och skrev kåserisamlingarna Årets Ehrenmark som kom varje år från 1966 till hans död 1985. Även efter hans död fortsatte utgivningen av Årets Ehrenmark ända till 1995 genom återutgivningar av tidigare kåserier. I sina kåserier skrev han underhållande om stort och smått som han råkade ut för, både som journalist och privatperson. Han hade en speciell, stillsam och torr humor med mycket självironi. Han har även skrivit memoarer i samma stil, Jag minns min blåa cheviot. Återkommande personligheter i hans kåserier är Hustrun, sonsonen Hemska Simon samt den människoätande hunden Gäsper, som var en boxer. Han blev genom sitt skrivande under årens lopp även en sorts PR-man för Örebro och hela Närke. Under sin tidiga karriär som dagstidningskåsör skrev han under pseudonymen Petmoij eller ibland Torckel Petmoij. De flesta av hans kåserier är illustrerade av tecknaren Poul Ströyer. Han var även verksam som översättare av deckare och teaterpjäser.
Ehrenmark var gift från 1942 med Birgitta Ehrenmark (1921–2011), född Höglund. I äktenskapet föddes två söner. Han och hustrun Birgitta är begravda på Norra Kyrkogården i Örebro