En analogi av Jonas Melin, Fredrik Wenell och David Willgren (redaktörer) samt Anna Enberg, Lennart Johansson, Annika Wilzén, Elenore Gustavsson och Jakob Josefsson.
Reformationen på 1500-talet var mer än Luther. Den innehöll även en frikyrkorörelse som i historieböckerna bär namnet anabaptismen. Anabaptisterna fick utstå grym förföljelse och svärtades ner av sina meningsmotståndare. Än idag har ordet anabaptist ofta en negativ klang, men vilka var anabaptisterna egentligen? Vad stod de för och vad trodde de på? Har de något att bidra med till kyrkan i vår tid?
Intresset för anabaptisternas historia och teologi har ökat på senare år. I en tid då kyrkan mer och mer har hamnat i samhällets marginal upptäcker allt fler att anabaptisterna har något att säga. Kanske för att anabaptisterna alltid har befunnit sig där? I den här boken presenteras anabaptismen genom män och kvinnor från 1500-talet. Förhoppningsvis kan deras tro och utmana till reflektion över vad det betyder att följa Jesus och vara församling i Sverige i vår tid.
"När böcker med historiskt anslag är som bäst ger de inte bara en bild av det som var, utan även en kompass för framtiden och en spegel för nuet. Denna bok om anabaptismen gör just det. I den här boken får den, många gånger missförstådda rörelsen, själv komma till tals. Om bland annat lärjungaskap, överlåten gemenskap, maktstrukturer och radikal kärlek. Läs! Vi har mycket att lära."
Åsa Molin, författare och lärare på Akademi för ledarskap och teologi
"Här kan dagens kristna finna inspiration till ett förnyat lärjungaskap i en kultur där tron marginaliseras alltmer."
Jacob Rudenstrand, biträdande generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen
"Boken ger både en god historisk orientering och fördjupning av centrala teman i den mångfasettretade anabaptistiska rörelsen. Frågan om relevans idag bearbetas kontinuerligt och får en mycket god sammanfattning i slutordet: gemenskapens avgörande betydelse och en fri kyrka, som påverkar underifrån. En viktig bok, som nog, enligt anabaptismens ideal, ska läsas just i gemenskap."
Per Westblom, pastor i Equmeniakyrkan i Sollentuna
"Lovvärd bok om frikyrklig förhistoria."
Göran Lennartsson, pingstpredikant och lärare, teol. dr.
Intressant introduktion översikt om anabaptism och reformationen under 1500-talet med strukturerade kapitel, även om jag kan tycka att vissa kapitel blev något för subjektiva gällande textförfattarens åsikt.
Jag har skrivit en recension för den här boken till världen idag så ett tips är kanske att googla sig fram till den om den finns online. Men jag tycker att boken i sig är helt rätt när det kommer till kyrkodebatten i Sverige. Det kan bero på det sammanhang jag befinner mig i, men som jag ser det är det främst en diskussion om folkkyrkan som har varit ledande i kyrkofrågor och publikationer den senaste tiden. Att då visa vilka lärdomar som kan komma från anabaptismen är mycket viktigt. Det visar tydligt på att det finns djupa rötter att söka sig tillbaka till även som frikyrklig.
Jag tycker att jag hittar intressanta poänger i egentligen alla kapitel och lärde mig absolut nytt. Jag kan dock inte låta bli att poängtera att jag tycker att kapitlet om en baptistisk mystik är något svårsmält. Där blir det något för enkla och oproblematiserande kopplingar mellan anabaptismen och Eckhart (anabaptismen är tydligt kristocentrisk - Eckhart är oerhört teocentrisk i sin mystik). Anabaptistiska mystiker (de fanns) omnämns inte och författaren betonar nattvarden som central i den baptistiska mystiken när det är just nattvarden och de yttre formerna av tron som den anabaptistiska mystikerna protesterar emot. Men författaren har hittat till en acceptans av en baptistisk teologi med hjälp av vägen genom mystiken - det kanske är gott nog, men det var nog det enda kapitlet där jag hade problem med den historiska förankringen.