What do you think?
Rate this book
I det sista regnet
En smuk og fængslende perle om de vigtigste ting i livet.
“I den sidste regn” har i sin svenske oversættelse foreløbigt solgt 60.000 eksemplarer og vakt begejstring hos de svenske læsere:
“En sjælelig og kropslig bevægelse, som ved et trylleslag. Man har ikke lyst til at blive færdig med at læse.” Michael Nyqvist, skuespiller
“En af de smukkest skrevne bøger, jeg længe har læst. Sprogligt er den vidunderlig at læse, og jeg suger dens visdom til mig. Det her en bog med passager, som jeg absolut ikke ønskede at glemme, så jeg læste den med en notesbog ved hånden.” Kulturbloggen
Janesh Vaidya har skrevet en smuk og fængslende roman med autobiografiske træk og et stærkt narrativ, som både overrasker og fascinerer læseren.
Fortælleren er på vej tilbage til sin landsby i Kerala i det sydlige Indien, hvor hans far ligger p. sit dødsleje. Han genkalder sin barndom og forholdet til bedstemoren, som var den person, der stod ham allernærmest. Forude venter en voldsom og ødelæggende regntid og en række hændelser, som for altid vil ændre hans livssyn og vække følelser hos landsbyens beboere, der længe har været fortrængt.
Bogen er gennemsyret af magiske og medrivende beretninger om menneskene i den lille smukke kystby i det sydlige Indien. Gennem det poetiske sprog og en intelligent, udfordrende tilgang udforskes en landsbys traditioner og tro og deres indflydelse på menneskers liv. Det er en stærk og farvestrålende skildring af en barndom, men også en roman om livsvisdom og kærlighed - til livet og til mennesker, selv efter døden.
En st.rk, unik fort.llestemme og en historie, der vil blive hos l.seren l.nge efter, den sidste side er vendt.
“I den sidste regn” har i sin svenske oversættelse foreløbigt solgt 60.000 eksemplarer og vakt begejstring hos de svenske læsere:
“En sjælelig og kropslig bevægelse, som ved et trylleslag. Man har ikke lyst til at blive færdig med at læse.” Michael Nyqvist, skuespiller
“En af de smukkest skrevne bøger, jeg længe har læst. Sprogligt er den vidunderlig at læse, og jeg suger dens visdom til mig. Det her en bog med passager, som jeg absolut ikke ønskede at glemme, så jeg læste den med en notesbog ved hånden.” Kulturbloggen
Janesh Vaidya har skrevet en smuk og fængslende roman med autobiografiske træk og et stærkt narrativ, som både overrasker og fascinerer læseren.
Fortælleren er på vej tilbage til sin landsby i Kerala i det sydlige Indien, hvor hans far ligger p. sit dødsleje. Han genkalder sin barndom og forholdet til bedstemoren, som var den person, der stod ham allernærmest. Forude venter en voldsom og ødelæggende regntid og en række hændelser, som for altid vil ændre hans livssyn og vække følelser hos landsbyens beboere, der længe har været fortrængt.
Bogen er gennemsyret af magiske og medrivende beretninger om menneskene i den lille smukke kystby i det sydlige Indien. Gennem det poetiske sprog og en intelligent, udfordrende tilgang udforskes en landsbys traditioner og tro og deres indflydelse på menneskers liv. Det er en stærk og farvestrålende skildring af en barndom, men også en roman om livsvisdom og kærlighed - til livet og til mennesker, selv efter døden.
En st.rk, unik fort.llestemme og en historie, der vil blive hos l.seren l.nge efter, den sidste side er vendt.
317 pages, Paperback
First published September 28, 2010
12 people are currently reading
116 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 25 of 25 reviews
April 30, 2025
Läst en bok till min lilla bokcirkel. Valet denna månad föll på I det sista regnet av Janesh Vaidya och det känns fel att inte genast berätta att jag aldrig, aldrig skulle ha läst den här boken frivilligt. Titel, framsida och baksidestext hade fått mig att raskt ställa tillbaka den i närmaste bokhylla.
Huvudpersonen, sonen i en välbärgad och fin familj, är på väg till sitt barndomshem. Hans mor har skrivit ett kryptiskt brev och bett honom komma innan monsunen är över. På vägen till den avlägsna Indiska bergsbyn, och under de närmaste dagarna, pusslar han med nutid och minnet av sin barndom.
Så... jag gillar inte flum. Jag är en sådan som tycker om akademiker som redogör för det-här-vet-vi-just-nu-men-det-kan-ändras-när-vi-undersökt-mer. Horoskop, tecken... ödet, nja jag blir inte intrigued, jag blir irriterad. Lite konstigt efter som jag älskar sagor, fantasy och annat hittepå. Men det är när flummet ska in i verkligheten och tas hänsyn till som jag inte tål. Nåväl, I det sista regnet är det flum delux. Språket är extremt målande (överlastat) med liknelser och symboler. Farmodern i boken, som huvudpersonen har ett mycket varmt förhållande till, är ingen annat än klokskaper (klichéer) och hennes sedelärande berättelser återkommer som en röd tråd. Den stora hemligheten är på sin höjd ett jaha och urladdningen som genom hela boken byggs upp, den mellan far och son, blir ett matt ingenting innan det är klart.
Språket, ja... det får stå för sig själv tror jag. Nedan är från bokens första sida:
Solen förblöder vid horisonten och det varma blodet stänker över himlen och droppar ner i vattnet. En flock krushuvade pelikaner flyger över Blå berget och kastar en skugga över dalen. Ur skuggan gal tupparna en fanfar för gudinnan Kali. Vid himlen slut flockas mörka moln över det blodbestänkta havet och antar formen av åtta svarta hästar. Naturen suger i sig vinden från havet och håller vettskrämd andan. Springarna framför gudinnan Kalis vagn spränger mot kusten. Gnistorna från vagnens eldshjul slungar sitt blixtsken över vägarna vid horisonten. Med tunga steg dansar guden Shiva tandava över himlen som rämnar med dunder och dån, likt huden på en häxa. s.11
Och så fortsätter det! Om allt som inte var handling togs bort ur boken skulle den vara kanske elva sidor lång.
Det här med att en bok, via österländsk mysticism, ska förmedla någon slags djup sanning om livet och dess mening... nej tack! Får knotter! Gillar inte! Ändå hatade jag inte läsningen av I den sista regnet. Det fullständigt söndersymbolmålande språket blev efter ett tag vilsamt. Liksom tempot i boken. Det tog hundrafemtio sidor för huvudpersonen att ta sig stigen uppför berget till sitt hem och i den stimmiga samtid vi har finns det något i den sortens tröghet. Jag hade nog varit ganska välvilligt inställd till boken om den tagit steget fullt ut och blivit saga, men kunde inte komma över det där LiVSvISDom™ som andas ut genom sidorna.
I bokcirkeln fick I det sista regnet alla betyg mellan ett och fem. En medlem tänkte köpa boken bara för att kunna slå upp den och njuta av språket närsomhelst. Jag försökte lyfta fram att jag, trots att jag hatade boken, inte hatade läsningen men snällare än så kunde jag inte vara. Men jag tänker det är precis därför man är med i en bokcirkel. Man får läsa sådant man aldrig hade läst annars och höra folk prisa det man själv tycker är skräp. Kul ändå!
Huvudpersonen, sonen i en välbärgad och fin familj, är på väg till sitt barndomshem. Hans mor har skrivit ett kryptiskt brev och bett honom komma innan monsunen är över. På vägen till den avlägsna Indiska bergsbyn, och under de närmaste dagarna, pusslar han med nutid och minnet av sin barndom.
Så... jag gillar inte flum. Jag är en sådan som tycker om akademiker som redogör för det-här-vet-vi-just-nu-men-det-kan-ändras-när-vi-undersökt-mer. Horoskop, tecken... ödet, nja jag blir inte intrigued, jag blir irriterad. Lite konstigt efter som jag älskar sagor, fantasy och annat hittepå. Men det är när flummet ska in i verkligheten och tas hänsyn till som jag inte tål. Nåväl, I det sista regnet är det flum delux. Språket är extremt målande (överlastat) med liknelser och symboler. Farmodern i boken, som huvudpersonen har ett mycket varmt förhållande till, är ingen annat än klokskaper (klichéer) och hennes sedelärande berättelser återkommer som en röd tråd. Den stora hemligheten är på sin höjd ett jaha och urladdningen som genom hela boken byggs upp, den mellan far och son, blir ett matt ingenting innan det är klart.
Språket, ja... det får stå för sig själv tror jag. Nedan är från bokens första sida:
Solen förblöder vid horisonten och det varma blodet stänker över himlen och droppar ner i vattnet. En flock krushuvade pelikaner flyger över Blå berget och kastar en skugga över dalen. Ur skuggan gal tupparna en fanfar för gudinnan Kali. Vid himlen slut flockas mörka moln över det blodbestänkta havet och antar formen av åtta svarta hästar. Naturen suger i sig vinden från havet och håller vettskrämd andan. Springarna framför gudinnan Kalis vagn spränger mot kusten. Gnistorna från vagnens eldshjul slungar sitt blixtsken över vägarna vid horisonten. Med tunga steg dansar guden Shiva tandava över himlen som rämnar med dunder och dån, likt huden på en häxa. s.11
Och så fortsätter det! Om allt som inte var handling togs bort ur boken skulle den vara kanske elva sidor lång.
Det här med att en bok, via österländsk mysticism, ska förmedla någon slags djup sanning om livet och dess mening... nej tack! Får knotter! Gillar inte! Ändå hatade jag inte läsningen av I den sista regnet. Det fullständigt söndersymbolmålande språket blev efter ett tag vilsamt. Liksom tempot i boken. Det tog hundrafemtio sidor för huvudpersonen att ta sig stigen uppför berget till sitt hem och i den stimmiga samtid vi har finns det något i den sortens tröghet. Jag hade nog varit ganska välvilligt inställd till boken om den tagit steget fullt ut och blivit saga, men kunde inte komma över det där LiVSvISDom™ som andas ut genom sidorna.
I bokcirkeln fick I det sista regnet alla betyg mellan ett och fem. En medlem tänkte köpa boken bara för att kunna slå upp den och njuta av språket närsomhelst. Jag försökte lyfta fram att jag, trots att jag hatade boken, inte hatade läsningen men snällare än så kunde jag inte vara. Men jag tänker det är precis därför man är med i en bokcirkel. Man får läsa sådant man aldrig hade läst annars och höra folk prisa det man själv tycker är skräp. Kul ändå!
September 1, 2015
Med denne fortælling, der er fyldt med varme, kærlighed og kloge visdomsord, invitere forfatteren læseren på en meditativ yogarejse. En dejlig bog!
March 26, 2021
En bok som på vissa sätt var klok och vacker. De grundläggande tankarna som kommer ur hinduismen är fina, om att kärleken är meningen med livet, om att leva i nuet som ett barn. Att lyssna på gurun inom dig. Klokheter som jag hittat i buddismen och mindfulness. Det enkla och fattiga livet i en indisk by är poetiskt beskrivet och ger en inblick i hur stor omodernt det är och hur styrda de är av religionen. Jag blev ganska upprörd över äktenskapsmäklare och horoskop som bestämmer över människors liv. På ett annat sätt är boken lite seg, historien fångar inte intresset och känns tunn.
October 19, 2019
Väldigt speciellt bok med exceptionellt målande språk. Som en saga för vuxna och med många informativa inslag som ger läsare en inblick i hur det kan fungera i en indisk familj och ger en förklaring till vissa traditioner och kanske vidskepligheter som har lämnat djupa avtryck i den indiska vardagen.
January 23, 2023
Boken var fint skriven och innehåller mycket filosofi och tankar, budskap snarare mer än handling. Jag får en lite Paulo cuehlo -känsla av hur den är skriven.
Boken handlar om en pojkes uppväxt i Indien, hans frånvarande fader och nära relation till farmodern. Familjerelationer, hemligheter och traditioner.
Boken handlar om en pojkes uppväxt i Indien, hans frånvarande fader och nära relation till farmodern. Familjerelationer, hemligheter och traditioner.
August 15, 2023
Så vacker berättelse och skriven med ett underbart språk. Fint att följa den lille pojken och hans farmor när hon lär honom allt hon kan. Och sedan se hur han har lärt sig att leva sitt liv med denna kunskap och känna inåt när han känner sig vilsen. Och så lärde jag mig mycket själv längs vägen om Indien och ayurveda!
February 20, 2020
Vackert språk, boken är fylld med visdoms ord och insiktsfulla meningar. Men självaste handlingen tappade jag intresset av efter mindre än halva boken. Jag brukar tycka om barndoms skildringar, och i denna utspelar sig i indisk miljö, men ändå så räckte det inte till.
July 13, 2021
Vacker, poetisk och tankeväckande om en pojke som återvänder till sin hemby i Indien. Fylld av visa ord som berör och antik, indisk livsfilosofi. Rekommenderar.
Read
August 21, 2022God mange visdomsord og overtro
July 25, 2024
Egentligen en väldigt fin bok men hade svårt att koncentrera mig. En annorlunda kultur, namn som jag inte har hört tidigare (och därmed inte fastnar). Också ett sätt att berätta med lågt tempo. Härliga inslag av magisk realism och släkthistoria men också mycket österländs fin filosofi. De delarna gick rakt in i hjärtat. Annars var det en lugn (och även sorglig) bok som var bra att läsa på kvällen och sova gott.
October 6, 2019
Jag vet inte vart jag ska börja, denna bok var inte bra.
Ja den va väldigt fin och någonting du kan drömma bort i, men denna bok hade knappt någon handling. Det känns som om hela boken drogs ut av seg poesi men ingen slags ögonöppnande poesi som fick dig att känna. Det fanns ingen handling i att den gick ut på någonting speciellt, inge speciell karaktärs utveckling osv. Allt detta leder till att i slutet, när boken är slut. Funderar du på vad du nyss läste. Missade jag någonting? Vad handlade den egentligen om? Vad gick den ut på?
Vad jag tror är att du inte alls ska tänka över detta (den var väldigt lättläst) för efter jag tänkt på denna bok så finns den bara som en liten härlig bok att försvinna in i. Därför kan jag förstå att många tycker om den som en ”härlig” bok, medan jag själv inte tyckte om den (och skulle inte rekommendera den) just för att det fanns ingen stark mening i den.
Ja den va väldigt fin och någonting du kan drömma bort i, men denna bok hade knappt någon handling. Det känns som om hela boken drogs ut av seg poesi men ingen slags ögonöppnande poesi som fick dig att känna. Det fanns ingen handling i att den gick ut på någonting speciellt, inge speciell karaktärs utveckling osv. Allt detta leder till att i slutet, när boken är slut. Funderar du på vad du nyss läste. Missade jag någonting? Vad handlade den egentligen om? Vad gick den ut på?
Vad jag tror är att du inte alls ska tänka över detta (den var väldigt lättläst) för efter jag tänkt på denna bok så finns den bara som en liten härlig bok att försvinna in i. Därför kan jag förstå att många tycker om den som en ”härlig” bok, medan jag själv inte tyckte om den (och skulle inte rekommendera den) just för att det fanns ingen stark mening i den.
November 28, 2011
Recensionerna på omslaget var lysande, och jag hade högt uppskruvade förväntningar av en njutbar läsning. Prosan är lyrisk, men för min del blir det lite väl utsvävande i ordens sinnlighet... och berättelsen flyter liksom bort. Man kanske behöver läsa en sån här bok inte för berättelsen skull utan för att bara njuta av ordens poesi. Blandade känslor med andra ord. In emellan så kommer det en hel del visa insikter.
August 28, 2011
Fick denna som sommarpresent från jobbet, hade nog annars inte valt den. Inte riktigt min stil. Lite plötsligt slut o rätt långsam. Jag är kanske inte tillräckligt poetiskt lagd för att uppskatta denna. Vidare förstår jag inte alls varför de har en ca 30 sidig ordlista på slutet. Krångligt...
August 3, 2012
Underbart vackert berättad. Trodde först att det här inte var en bok för mig, just för att den kändes alldeles för detaljrik, vilket normalt sett inte tilltalar mig. Men jag är såld. Janesh Vaidya - du är min guru nu.
July 7, 2012
En otrolig skildring av ett barns uppväxt i en indisk by. Berättelsen vävde också på ett smidigt och skickligt sätt indisk filosofi och livskännedom in i beskrivningen av barnets uppväxt. Vi saknar så mycket av livskännedomen här i västvärlden.
January 29, 2014
I read this book in just a few days and it really got to me. I find it beautiful and with lots of wise things said by the grand mother.
Lovely expressions and a way of thinking in order to see the beauty in life and to become a happier and better person.
Lovely expressions and a way of thinking in order to see the beauty in life and to become a happier and better person.
December 8, 2012
En väldigt givande bok!
A really good book!
A really good book!
July 22, 2013
En fantastiskt berörande och närvarande bok.
January 4, 2017
helt ok
September 1, 2015
Anmeldelsen kan læses på http://bognorden.blogspot.dk/2015/09/...
February 11, 2016
Intressant och fin bok med fint budskap (Indiens tro). Kände dock att den var för splittrad och osammanhängande.
March 3, 2019
Vilken vacker och tankeväckande bok! Rekommenderas varmt. Långa stycken av livsvisdom förmedlad av farmor har jag markerat och kommer återkomma till!
June 29, 2023
so beautifully written and with wonderful messages of the view of life!
Displaying 1 - 25 of 25 reviews