Det är sommar i Måneby, Agnes favoritårstid. Men i år är inget sig likt. Sjukdomen har slagit klorna i Agnes så hon orkar inte sköta sin älskade koloniträdgård längre. Dessutom har hon i ett svagt ögonblick lovat sin granne att ta hand om hans kakadua medan han reser jorden runt. Hur ska hon lösa det?
Många mil söderut, utanför Stockholm bor Leyla med sin man Johan och deras sexårige son Hugo. Efter att Johan gått över gränsen i ett av sina raseriutbrott bestämmer sig Leyla för att fly bort någonstans med Hugo. Hon svarar på en annons för en kolonistuga som uthyres mot omvårdnad och skötsel och hamnar i Måneby. De efterföljande veckorna blir den återhämtning som Leyla längtat efter, trots att hon vet att hon inte kan hålla sig undan för evigt. Går hennes äktenskap att rädda? Vill hon ens det?
Även Agnes har livsavgörande beslut att fatta, men av ett helt annat slag. Gröna fingrar sökes är en berättelse om utsatthet men också om vänskap, levnadsvisdom och en trädgårds läkande kraft.
Annika Estassy, born in Nice, France 1962, spent her childhood in Senegal and France before moving to Sweden as a teenager.
She is known for writing engaging novels that explore relationships. Her work is often characterized by a blend of commercial and literary fiction, offering readers both an accessible and satisfying reading experience while also delving into deeper themes and character development.
With a growing readership across Scandinavia, Italy and the Netherlands, Estassy has established herself as a prolific writer with a knack for crafting relatable stories that resonate with audiences.
Det är sommar i Måneby och koloniträdgårdarna står i full blom. ”Gröna fingrar sökes” av Annika Estassy är första delen i Månebyserien. Det är en berättelse om vänskap, om att våga bryta sig loss och om trädgårdens läkande kraft. Jag lyssnade på boken och tycker väldigt mycket om Marie Richardson som uppläsare.
Boken är charmig, samtidigt som den tar upp svårigheter som att drabbas av sjukdom och att leva i en relation som inte är sund. Både Agnes och Leyla är karaktärer som jag direkt fastnar för och tycker väldigt mycket om. Förutom dem finns flera andra karaktärer som jag också är lätta att tycka om. Det här är feelgood som jag vill ha det, lättsamt och mysigt, men som också en berättelse som vågar beröra svåra saker. Det enda som jag inte gillar med boken är slutet, det blev lite snöpligt.
Kan det sammanfalla bättre i tid än när den här färgklicken till roman landar i brevlådan precis när hela landet fått nog av vinter och bara vill ha vår! Jag brukar föredra ganska neutrala omslag, men det här omslaget är ju fantastiskt. Det är förstås Sofia Scheutz som designat det. Det kan vara det snyggaste omslag hon gjort.
Jag tycker om så kallade feelgoodböcker som har litet svärta och djup i botten, men det är sällan jag ger feelgoodböcker toppbetyg. Ofta är handlingen för ungdomligt romantisk för min smak. Det är inte Gröna fingrar sökes, och jag är så glad för det. Gröna fingrar sökes är en välskriven, vuxen berättelse om ett antal intressanta karaktärer, dels i Stockholmstrakten, dels många mil norrut i ett litet samhälle där Agnes och flera andra lägger ned sin själ i sina älskade koloniträdgårdar. Här spirar romantiken, men inte på det sättet romantik fungerade när jag var tonåring, utan på ett mer livserfaret vis då man har mer med sig i bagaget, inte minst av livserfarenheter. Och här skildras kärlek i många olika former. Feelgood när den är som bäst.
Agnes är en ganska barsk, men godhjärtad pensionerad barnmorska som numera lever för sin koloniträdgård och för sonen i USA som hon skypar med varje dag. Tillfälligt, som dock verkar bli längre än bara tillfälligt, tar hon också hand om den kvicka och pratsamma Kakaduan Arthur.
När Agnes drabbas av en allvarlig sjukdom inser hon att hon inte kommer att kunna sköta om sin koloniträdgård som förr. Och hon som längre fram under sommaren väntar besök från den kända trädgårdsreportern Viola, från landets största trädgårdstidning, som hört talas om Agnes fantastiska trädgård. Agnes kan inte gärna be någon från samhället om hjälp med koloniträdgården. Dels vill hon hålla sin sjukdom hemlig, dels skulle de från orten vilja ha betalt för besväret.
Genom en annons på Blocket får Agnes kontakt med Leyla. Leyla har egna bekymmer. Efter att ännu en gång ha blivit slagen av sin man, inser hon att hon inte kan stanna tillsammans med honom. Hon tar med sig den sexårige sonen och reser till Agnes för att bo i det lilla huset i koloniträdgården i utbyte mot att hon sköter om koloniträdgården. Det blir en kärv start, men efter hand växer det fram en varm vänskap och förtrolighet mellan kvinnorna.
Berättelsen myllrar av intressanta karaktärer. Förutom Agnes, Leyla och sonen Hugo, finns här det homosexuella paret med den asien-inspirerade koloniträdgården. Här finns den vresige, självutnämnde kolonilottspolisen Göte, som egentligen är ganska ensam. Här finns Viggo, som är Agnes gode vän och som tar sig an Leylas son och lär honom att fiska. Och så Leylas underbare pappa, Nasim, förstås! Som inte har full koll på svenska uttryck, men som är varm och gästvänlig och lagar fantastisk mat.
”- Att jämföra din saliga mors och mitt äktenskap med ditt är som att jämföra mangor med kaktusar. – Jag tror att du menar äpplen med päron. Leyla strök sin far över kinden och log.”
Gröna fingrar är precis en sådan feelgoodroman som jag vill läsa. Karaktärerna är som folk brukar vara i de flesta samhällen, vilket innebär stor igenkänning och ger trovärdighet till berättelsen. Jag blir rörd gång på gång när jag läser, ofta på grund av den värme som genomsyrar många av karaktärerna i boken, och också på grund av den läkande kraft som trädgårdar faktiskt har, även i bokform.
Det är som balsam för själen att läsa om lummiga trädgårdar, jord under naglarna och om trädgårdsfester som dignar av spännande rätter. Och så Kakaduan Arthur, som ger berättelsen litet extra guldglans. Jag skrattar många gånger åt honom, och blir litet nostalgisk när jag läser om och känner igen typiska beteenden hos papegojor. De är verkligen som små barn – kluriga, tjuriga och underbara. Allra mest berörd blir jag av en viktig händelse i slutet av boken, då vi får exempel på ett par av människans allra bästa egenskaper; sammanhållning och äkta omtanke. Det är så fint skildrat.
Köpte boken på loppis för typ inga pengar pga. jag gillade omslaget och hade ett vagt minne av att den blivit omnämnd och fått bra betyg på en fb sida för bokslukare som jag blivit intvingad i. I det senaste har boken blivit recenserad där flertalet gånger så tänkte att nu får jag ta och läsa den.
Det är feel good, men den slutar inte som man kanske hoppas - på flera fronter, och man förstår att berättelsen fortsätter efter att bladen tagit slut. Boken är kantad med både sorg och glädjeämnen och de hemskheter boken tar upp är tyvärr verkligheten för många, för alla karaktärer. Det jag tycker författaren gör bra är att hon lyckas balansera den bittra verkligheten och hur komplicerat det är med normaliseringsprocesser/byråkrati/sjukdomsförlopp m.m med hoppet och det bitvis? lyckliga slutet utan att förminska eller förenkla det svåra som boken ändå behandlar.
Gröna fingrar sökes är riktigt bra feelgood. Den har den där grundläggande glädjen och mysfaktorn, men också rejält tunga ämnen. Jag gillar feelgood som går lite utanför det allra mysigaste och vågar beröra, samtidigt som den fokuserar på människornas godhet och omtanke (som böcker av Lucy Dillon). En sådan bok är Gröna fingrar sökes. Ibland så är den för mig lite nära gränsen för vad jag orkar läsa av personliga skäl, nämligen när det handlar om Agnes sjukdom. Då blir det stundvis lite för jobbigt och inte längre feelgood.
Språket är fint och lättläst, och läsningen flyter verkligen. Karaktärsteckningarna är bra, för människorna är verkliga med sina fel och brister. Trots att ingen är perfekt så gillar jag dem allihopa, eller i alla fall känner någon form av sympati. I synnerhet så fäster jag mig vid Agnes. Och Leylas pappa. När jag avslutat boken är det som att lämna ett gäng personer man blivit vän med. Det lilla koloniområdet gör också sitt till, det känns som en egen värld. Jag gillar också att fokus i Gröna fingrar sökes är vänskap, ibland mellan personer som man inte trodde skulle kunna bli vänner.
Utifrån titeln och beskrivningen så kan ni säkert gissa att det handlar en del om trädgårdar och växter också. Jag är ingen trädgårdsmänniska, men blir nästan lite lockad att påta i jorden.
Jag vill definitivt läsa mer av Annika Estassy och hoppas hon är på gång med någon ny bok. Vi behöver bra svensk feelgood!
Omdöme: Lättläst och fin feelgood med djup och allvar. Betyg: 4+
311 sidor, med tant Agnes, kakaduan, hennes underbaraste kolonilott, BLOMMOr och så himla mycket mer än jag trodde den skulle vara. Vi träffar många härliga personer och intriger, som Leyla och hennes son. Boken köpte jag för att jag älskar blommor/odla och har en egen kolonilott, inbunden, för omslagen va ju så snyggt:=) (boknörd) Jag blev glatt överraskad över att den va så mkt bättre än jag kunde hoppats på och nästa år skulle jag vilja skaffa en damm på min lott.=) Med en sprutande groda....Agnes blev en förebild för mig, älskar denna tant.=) Läs och njut
En charmig bok som var svår att lägga ifrån sig. Den fick mig att må bra. Jag upplevde sommaren under januarimånadens mörker. Levande beskrivning av olika människoöden som griper tag. När jag lägger ifrån mig boken längtar jag efter att få läsa mer om personernas öden. Agnes som är cancersjuk och inte orkar med sin älskade koloniträdgård och just det här året är trädgården utsedd av en tidning. Det ska bli fotografering och stort reportage. Hur ska Agnes orka mellan behandlingar och illamående, när hon knappt orkar ta sig ur sängen? Agnes förstår att hon måste ha hjälp och sätter in en annons.
I Stockholm bor Leyla med sin man Johan och deras sexårige son Hugo. Gång efter gång har Johan slagit Leyla och till slut får hon nog. Hon svarar på annonsen om kolonistugan och packar så mycket hon kan för att stanna hela sommaren. Agnes blir förskräckt när hon ser den gigantiska resväskan, de skulle ju bara träffas för en intervju. Men hon ser också blåmärkena i Leylas ansikte, och den tyste, skrämde Hugo och beslutar sig för att låta dem bo i stugan.
Det blir början på en fin vänskap och hur kärleken till blommor och naturen kan läka många sår.
Hoppas innerligt att det kommer en fortsättning! En bok jag rekommenderar dig att läsa!
En äldre kvinna lider av cancer och orkar inte med sin älskade kolonistuga på egen hand. En yngre kvinna med en son flyr sin misshandlande man får bo i kolonistugan. Tillsammans lyfter de varandra i en underbar feelgood om hela livet och de små tingen.
Älskar omslaget till den här boken. 😍Och historien i den är mysig samtidigt som den behandlar en hel del tunga ämnen såsom fördomar, kvinnomisshandel & cancer. Rekommenderas varmt. 👍🏻
Åhhh herregud, det här var så så bra!!!⭐️⭐️ Det har hänt, jag har fått samma känsla som när jag har läst en Lucy Dillon bok, ifrågasätter varför den tar slut så snabbt!😄😄 Åhh jag vill har en fortsättning, jag vill veta vad som hände mera med alla karaktärer!!
(Djup in andning och ut) okej, nu är det bra. Jag såg väldigt mycket framemot att läsa Gröna fingrar sökes (beroende på att den befann sig väldigt högt på prio läsningen över sommaren för mig) och det slutade med att det gick över mina förväntningar😃😍
Jag älskar, fullständigt älskar hur enkelt och stämnings byggande allt beskrevs och att det samtidigt kändes så exakt och verklig att jag inte ifrågasatte utan bara läste vidare och vidare. Jag blev positivist överraskad att boken var mera fokuserat på relationen mellan människor än trädgårdsarbetet, vilket gjorde att jag brydde mig om karaktärerna väldigt mycket🙂💕 Jag var så insatt i Leyla och Hugos resa, nästan så att jag själv hade med mig en resväska till Månby. Och gud, deras utveckling.. det syn kanske inte direkt först med det är precis som blommor som sakta sakta börja att blomma ut allt mer. Och Agnes... åh vad jag gillade henne. Vilken respekt och sympati jag fick över att lyssna och läsa över vad denna kvinna varit med om. Och det var nära, väldigt nära att det skulle komma lite tårar långs resan. Arthur måste vara den roligaste (och hittills enda) papegoja som jag någonsin har läst om och jag är så glad att han var med Agnes och höll ett öga och sällskap till henne. Viggo upplevde jag som en bro till en trygg och lugn tillvaro för Leyla och Hugo i början. Otroligt charmig och roligt att jag inte blev förvånad att jag fattade tycke för honom snabbt. Dock så blev jag kanske lite sur att han inte var med så mycket nära slutet, men man kan ju inte få allt.
Jag skulle nästan säga att jag läste denna boken precis under rätt tidpunkt. Det var så mycket som jag kunde känna mellan åsikter som växlades mellan karaktärer och vissa saker som hände med Leyla och Johan som jag kunde relatera till.
Fantastisk bra sommar och feelgood bok med djup i sig som jag älskar älskar att läsa om. Jag kommer och hoppas att det kommer en fortsättning men annars få jag hålla utsikt efter en liknade😉 Det finns, nä det är en stor chans att denna boken kommer att hamna bland min top tio lista över lästa böcker 2018😃 nu har jag sagt mitt och ska lista ut vad som jag ska sätta händerna i härnäst😁
En härligt mysig och värmande feelgood, men som också berör djupa och väldigt tuffa ämnen, på ett mycket fint vis. Leyla som försöker hantera sitt liv med en man som misshandlar henne, och Agnes som försöker acceptera cancern som vägrar släppa taget. Den starka vänskap som växer fram sinsemellan dessa två främlingar är otroligt fin och så viktig och livsavgörande för dem båda. Vi får se både Leyla och hennes som Hugo blomma upp när de anländer till Måneby, och Agnes som vågar släppa in fler på livet och fråga om hjälp. Man är inte svag för att man ber om hjälp, snarare stark. En rörande berättelse som lockade fram en och annan tår, men också fylld med många värmande, rofyllda och mysiga scener med den otroligt härliga gemenskapen i Måneby. Fick mig ett och annat gott skratt med 👏🏼
Jag har läst en bok tidigare av Annika Estassy, som jag inte blev så överdrivet förtjust i. Men när jag fick en förfrågan om att läsa Gröna fingrar sökes, smälte jag inför beskrivningen och var tvungen att ge henne ytterligare en chans. Och tur är väl det, därför att det här måste nog vara en av vårens mest charmiga inom feelgoodgenren.
En historia om två människor möte. Deras två liv vävs samman i denna bok. Agnes behöver hjälp med sin kolonilott och Leyla behöver komma från sitt liv en annons gröna fingrar sökes och en annorlunda vänskap växer fram i Måneby. Man skrattar med dom och åt dom och man får en tår i ögat. Ä
Feelgood-roman med härliga karaktärer och omgivningar. Den tar upp tunga ämnen men tyckte inte den nådde ända fram på den fronten. Därav avdrag på betyget.