Nu var det 1914

Romanen om Olof #1

by Eyvind Johnson

Han lämnade henne bakom sig, den åldrande kvinnan som tagit hand om hans barndom. Bakom honom låg också myrlandet, berglandet där han skjutit ripor och snarat lekatter. När han gick mellan rälsskenorna, såg han inte om.

Olof är tolv år; det är 1914 och han går söderut, mot arbetet och allvaret i de vuxnas liv. Över sommaren jobbar han i ett flottarlag, får valkar i händerna, upplever kamratskap och död. Det är i Norrland, lugnsotens och fattigdomens Norrland. En dag bryter han upp, tar arbete på en tegelfabrik, men vet att det bara är en station på vägen ut...

Eyvind Johnsons starkt självbiografiska Nu var det 1914 är en lysande skildring av en pojkes mognande till man och en svindlande kärleksförklaring till det norrländska landskapet och dess människor. Ömhet, allvar och humor genomströmmar denna roman.

Genres: Swedish Literature, Fiction, Classics, Scandinavian Literature, School, Nobel Prize, Historical Fiction

167 pages, Hardcover

First published January 1, 1934

About the author

Eyvind Johnson was a proletarian writer who was influenced by the contemporary literary currents of his time. He is regarded as the modern novel art's foremost pioneer in Sweden. He made ​​his debut in 1924 and had his breakthrough in 1930 with the semi-autobiographical novel about Olof . His most prominent works include Krilontrilogin , Strändernas Svall and Hans Nådes Tid . He became a member of the Swedish Academy (Chair 11) in 1957. He was awarded the 1974 Nobel Prize in Literature "for a narrative art, farseeing in lands and ages, in the service of freedom." (Award shared with Harry Martinson.)

Reviews

[El Bibliófilo · Rating 4 out of 5]

My comments in video: https://youtu.be/SUkh40oXWic

Tragedy of Sisyphus in alienating work.
This work, which brings together two works by the 1974 Nobel Prize winner, seems to suggest his autobiography, since it tells us his success story from the beginning, because despite going through several jobs, he constantly remarks that he will not stay there, that he has aspirations, and also shows us his fascination for words and stories.
I particularly liked his descriptions of the changes taking place in society with new inventions such as electricity (similar to George Eliot's "Silas Marner" showing the industrial revolution in England), or his description of the gramophone (which maybe the new generations have not even heard of). But on a literary level, what captivated me the most was the relationship between man and the work that he presents to us, since he speaks to us about the objectification of man; It almost appears to us as the equivalent of "A day in the life of Iván Denisovich" but no longer in the life of a prisoner of war but in that of the alienated worker; it also presents us with the tragedy of the Sisyphus tied to the waterwheel and punished when they are stripped of their illusions; and we even have a clear allusion to Franz Kafka's "metamorphosis" into the crazy Erik who, being an "idiot", earns his living from him and should not be supported by society. And the relationship that man presents to us with work also has a space for words and literature, because despite showing the pessimistic aspects where worn-out words lose their meaning and therefore prayers no longer comfort, it also leaves us the feeling that stories with their creative and recreational power make man's life lighter and more bearable, even showing folklore and legends as the only heritage that men carry in their blood (their culture).
I look forward to his comments.

Tragedia de Sísifo en el trabajo alienante.
Esta obra que reúne dos obras del ganador del premio nobel de 1974, parece sugerir su autobiografía, pues nos cuenta su historia de éxito desde los inicios, pues a pesar de pasar por varios trabajos, constantemente remarca que no se quedará allí, que tiene aspiraciones, y también nos muestra su fascinación por las palabras y las historias.
En particular me gustó mucho las descripciones de los cambios que se dan en la sociedad con nuevos inventos como la electricidad (similar a "Silas Marner" de George Eliot que muestra la revolución industrial en Inglaterra), o su descripción del gramófono (que tal vez las nuevas generaciones ni siquiera hayan oído nombrar). Pero a nivel literario lo que más me cautivó fue la relación del hombre con el trabajo que nos presenta, pues nos habla de la cosificación del hombre; casi se nos presenta como el equivalente de "Un día en la vida de Iván Denisovich" pero ya no en la vida de un preso de guerra sino en la del trabajador alienado; también nos presenta la tragedia de los Sísifos atados a la noria y castigados cuando son despojados de las ilusiones; e incluso tenemos una clara alusión a "la metamorfosis" de Franz Kafka en el loco Erik que siendo "idiota" se gana su sustento y no debe ser mantenido por la sociedad. Y la relación que nos presenta del hombre con el trabajo, también tiene un espacio para las palabras y la literatura, pues a pesar de mostrar los aspectos pesimistas donde las palabras gastadas pierden su significado y por tanto las oraciones ya no consuelan, también nos deja la sensación de que las historias con su poder creativo y recreativo hacen más liviana y llevadera la vida del hombre, incluso mostrando el folclore y las leyendas como la única herencia que los hombres llevan en su sangre (su cultura).
Espero sus comentarios.

[Jacob Granqvist · Rating 4 out of 5]

Wow! Johnson har ett fantastiskt språk. En gripande handling framlagd på det mest välformade sätt. Hur en ung pojke i en hård tid går från att vara en naiv grabb till att bli en i livets hårdhet erfaren ung man.

Låt mig dela med mig av ett vackert utdrag om blyghet och visa hur enkelt men intrikat Johnson lägger fram det hela:
”De lade ner sina leenden på marken tyckte hon. Man kunde gå dit sen när man var ensam och titta på dem om man hade lust och tid.”


P.S. Jag läste inte denna bok utan lyssnade på en intalad version på Sveriges Radio med Lennart Jähkel som uppläsare. DS

P.P.S. Jag har nu även läst denna bok. Första delen om Romanen om Olof är verkligen unikt trevlig i sin skildring av en ung mans uppväxt. En hård och annorlunda tid. Hans formuleringskonst särskilt trevlig. DS

[Mina Widding · Rating 5 out of 5]

Det här är utmärkt litteratur! Johnson slår mig faktiskt lite med häpnad, jag hade inte fattat vilken superb ordsmed han var, även fast jag läst Strändernas svall. Men det är ett fantastiskt språk, med uttryck och bilder för det han beskriver och gestaltar, som känns helt egna och precis rätt för texten. Jag skulle kunna radda upp tusen citat känns det som. En till synes "enkel" berättelse om en pojke som tvingas åka iväg och ta jobb alldeles för tidigt, en arbetarroman som skriver fram timmerflottningens verklighet med oerhörd skärpa så att en litterär fröken år 2023 kan tycka sig vara där, vara med, hos den lilla pojken. Det är en stor ensamhet, och en tapper pojke, som vi får följa på precis rätt avstånd/närhet, samtidigt som vi också får en glimt av de andra karaktärernas egenartade berättelser. Nä hörrni, det här är stor litteratur!
Jag har lyssnat på Lennart Jähkels utmärkta inläsning på Radioföljetongen, men har också beställt boken så att jag får njuta av den i konkret form, för av Romanen om Olof har jag bara Se dig inte om sedan tidigare. Känner mig lite Eyvind Johnson-frälst, helt ärligt.

[Otto Lundin · Rating 4 out of 5]

Väldigt värd att läsa om. Var uppenbarligen inte redo för den första gången. En sån bok som gör att man fattar bättre hur saker och ting ligger till.

[Jakob Brenner · Rating 5 out of 5]

Har inte läst klart den: första partiet är så fruktansvärt starkt att jag efteråt känner mig till bredden fylld och samtidigt emotionellt tömd att det är svårt att fortsätta. Eyvinds känsla för rytm, de sparsmakade men väl avvägda beskrivningarna - Inget ord är överflödigt, inget ord önskar man lägga till - skildrar mästerligt det band och avstånd som existerar mellan huvudkaraktären och kvinnan som tagit hand om honom i stunden av avsked.

[Cornelia Larsson · Rating 4 out of 5]

Blev verkligen positivt överraskad av den här. Titeln och omslaget (Goodreads omslag var mycket finare) väckte inget direkt intresse, men jag har haft boken hemma länge så tänkte vafan.
Väldigt mjukt och poetiskt skrivet om ett hårt och kargt liv.

[Alex Eddesten · Rating 2 out of 5]

2.5

[Emma · Rating 3 out of 5]

I actually didn't read the book myself, but was listening to it via a radio program called "Radioföljetongen" on the Swedish Brodcasting Network and it was narrated by the Swedish actor Lennart Jähkel, who did a fantastic job with the story and it's characters, I believe.

Despite the fact that I rather enjoyed listening to the story, I probably wouldn't have read it myself, oh well...

[Eva · Rating 5 out of 5]

Första självbiografiska delen i Romanen om Olof, Den sommar författaren fyllde fjorton, den sommar han lämnade sitt fosterhem för att börja försörja sig själv, bli man. Det är en tid av osäkerhet och rädsla, rädsla för mörker och ensamhet, osäkerhet om vart han ska, mantrat att 'Gud finns inte, men de döda finns' visar på osäkerhet om det mesta, bilden av hur den späda pojken har svårt att fylla upp en vuxen mans skor han måste ikläda sig, som timmerflottarlärling, på tegelbruket. Det är ett hårt liv med tungt arbete 10-11 timmar per dag, i stort sett all vaken tid, resten sover han utmattad bort i arbetarbaracker med andra utslagna män.

Han intalar sig att 'här kan jag inte stanna', hans liv ska bli annorlunda än de andras. Ändå klamrar han sig fast, in i det sista som potatisplockare åt tegelbrukets disponent, ensam i baracken om nätterna, när hösten obevekligt löser upp arbetslagen. För ännu vet han inte hur han ska ta sig fram genom livet.

Bokens språk är 14-åringens närvaro i sitt nu, ett osäkert medvetande, med känslig hud, en kamp för att bli vuxen, en rädsla att vara barn, det fanns ingen plats för barn. Både Eyvind och Olof föddes med 1900-talet. Titeln säger läsaren att Första världskriget står för dörren, den stora förändringens mörker står för dörren, men för Olof, barnet långt upp i Norrland är krig mycket avlägset, något han bara hör talas om via de äldre arbetarnas prat. Hur många månader ska kriget bestå? Vem vinner? Tyskland, Frankrike, Ryssland? Men det är inte prat som fastnar i Olof, för honom är 1914 året då han fyller 14 år och måste försörja sig själv. Ett inre tvång, för hans fostermor, hans moster, hade gärna haft honom kvar hemma, men Olof känner stålsätter sig, han ska ut i livet.

Men undergångskänslorna finns där, via den gamle krokige mannen August, den gamle timmerflottaren som tycks leva på övertid, och vars hårda arbete krökt mot marken, han kan aldrig räta på sig, och vars reaktion inför krigsutbrottet är att han inte längre ser någon anledning att leva. Sommaren 1914 är timmerbröten, stockarna som fastnat samman i en oupplöslig härva som hindrar flottningen, värre än någonsin. En symbol för den internationella politikens härva.

August är specialiserad på att lägga sprängtråd och tända på dynamiten bland stockarna, när inget annat hjälper. Denna sommar får han göra det gång på gång. Inget tycks hjälpa. Efter krigsutbrottet tycks han medvetet välja faran och låta sig sprängas i luften med timret. Fickuret, det enda av värde hans livsarbete tjänat ihop, har han lämnat kvar på väggen vid sin brits i baracken.

Symboliken blir att den som med dynamit ger sig in i den politiska härvan han går under, dynamit och krig är undergång.

[love frisell]

kan inte fatta hur bra jag klickade med denna, trots ”svensk arbetarlitteratur”. ksk läser hela tetralogin

[Marcus Syrén · Rating 2 out of 5]

Mitt första möte med svensk arbetarlitteratur, och mitt andra möte med Eyvind Johnson efter ”Strändernas svall”. Nja, det här var ingen bok för mig. Jag förstår på ett sätt att den har en given plats som klassiker inom svensk litteratur, skildringen av 14-åriga Olof som allt för tidigt måste börja arbeta under hårda förhållanden och bli vuxen är gripande. Samtidigt har jag svårt att relatera till Olof, den norrländska miljön och berättarstilen i form av inre monologer blandat med visor och sagoberättande. Olofs resa mot vuxenlivet och självständighet fortsätter i tre böcker till, men min resa med honom tar nog slut här.

[Mered · Rating 3 out of 5]

El libro es una típica novela de formación (Bildungsroman). De lectura ágil, bien ejecutada y entretenida, pero sin ser una obra maestra, tiene sus buenos momentos y destaca en sus descripciones. Si el autor no hubiera ganado el premio Nobel, probablemente nunca hubiese sido traducido al español y, para ser sincero, la pérdida no hubiera sido demasiado grave. De todos modos, lectura digna y recomendable.

[Henrik · Rating 3 out of 5]

Betyget blir 3,5. Kanske något snålt med tanke på att jag kommer att fortsätta serien. Det känns som om boken lyfter i de sista kapitlen.

Jag tar med mig Johnsons beskrivning av det ofattbara slitet. Att som 13-åring delta i den livsfarliga flottningen av timmer, dammet på tegelbruket, lungsoten i baracken. Barnets ensamhet i en hård värld där ömhet är lika skräckinjagande som det nyckfulla flottningstimret.

[Dani · Rating 4 out of 5]

Me ha sorprendido para bien este libro, dividido en dos partes que son la continuación la una de la otra. A pesar de no tener un argumento muy definido, logra capturar el ambiente de la clase trabajadora de principios del siglo XX. A destacar las historias secundarias que intercala, especialmente la saga de Johanna.

[Inger Sandsten · Rating 3 out of 5]

3,5

[Disa · Rating 5 out of 5]

jag är självklart emot eyvind johnson pga nobelgate 74 men är en bok bra så är den

[Bella · Rating 2 out of 5]

Lite gullig och mysig men också väldigt tråkig

[Alfred Martinsson · Rating 4 out of 5]

Riktigt bra arbetarlitteratur. En genre jag läst för lite av, och Johnsons författarskap är likaså något jag tänker utforska vidare. Väldigt trevlig roman!

[Daniel Hugo · Rating 3 out of 5]

Snaaaaaaark

[Hannes Svensson · Rating 2 out of 5]

Kanske värd en trea ändå, men det är de där drömmarna som utsvävningar som drar ner betyget och känns överflödiga.

[Ivar Verner Elias Holmberg · Rating 5 out of 5]

Mitt i prick, Eyvind!

[Max Edgren · Rating 3 out of 5]

3.51 är en perfekt kalibrering

[Karin · Rating 2 out of 5]

Ljudbok sr.se

[Kasia Chojowska · Rating 5 out of 5]

Bieda ziemniaki bieda bieda ciemno zimno, biedne chaty w ciemnym lesie, to Szwecja, tutaj nie rosną jabłka, no chyba, że na południu, tam, gdzie jest ciepło i ludzie mają kanapy, ale nie tutaj gdzie jest zimno i źle i śpi się na słomie, węgla nie ma, dzieci pracujo w wypalarni cegieł i pieko chleb nad ogniskiem z mąki, a cały swój dobytek mają w koszyku, a jedyną przyjemnością człowieka jest żucie tytoniu i seks ale wtedy rodzą się bachory, ale spoko, bo je i tak się oddaje obcym ludziom na wychowanie albo umierają na zarazę

Super książka, oddaje klimat Szwecji, wciągnęłam się XD

[Axel Dalman · Rating 3 out of 5]

Fint skrivet om en pojke som desperat vill växa upp och hitta sin egen väg i livet. Utspelar sig under en period då samhället också led av växtvärk, från jordbruk till industri. Vi får följa med Olof på en resa genom hans egen mognad och samhällets omvälvande framfart. Blev sugen på att läsa resten av serien.

[Elina Bergqvist · Rating 1 out of 5]

Den absolut sämsta boken jag någonsin läst. Den var långtråkig, inget hände, förvirrande och så var den väldigt seg. Detta är ingen bok jag skulle rekommendera.

[Armando]

En stark och vacker avskedsskildring inleder romanen. Johnson lyckas, på ett skickligt sätt, besjäla de fruktade timmerstockarna som Olof och övriga män kämpar med så att vem som helst räds dem.