What do you think?
Rate this book
Ormbunkslandet
Mika, jag vill veta hur du har gjort. För att glömma oss. Ge mig receptet. Raderna av våningssängar, sträckta lakan, lukten av läder, hud. Har du blivit en man nu? Som marscherar med en hand på vapnet och den andra i skrevet. Fast vi lovade varandra att vi skulle vara motsatsen, det ingen fattade fanns. Inga män eller kvinnor. Bara stål.
När Margit kliver av tåget på Malmö centralstation har hon ingen aning om vart hon ska ta vägen. Hon vet bara att det är omöjligt att stanna kvar hemma, i tystnaden efter Mika. Mika som lämnade henne på högen av dynor i redskapsförrådet och sa att de måste komma ifrån varandra. För att det förbjudna mellan dem, som ingen får veta om, måste få ett slut. Utanför Margits och Mikas symbiotiska värld vet Margit inte var hon hör hemma. Staden Malmö gör ständiga försök att tränga igenom förlamningen och vilsenheten. Men ju närmare staden och människorna kommer henne, och ju mer hon blir del av en helt ny, aktivistisk gemenskap, desto
större blir Margits rädsla för att hennes och Mikas hemlighet ska bli avslöjad. Att insekterna som rör sig vid rötterna ska komma upp i ljuset.
Ormbunkslandet är en tät och svindlande roman om att förlora någon. Om reglerna för vem som får älska vem och om behovet av att skapa egna utrymmen, där livet kan ta form på andra sätt.
När Margit kliver av tåget på Malmö centralstation har hon ingen aning om vart hon ska ta vägen. Hon vet bara att det är omöjligt att stanna kvar hemma, i tystnaden efter Mika. Mika som lämnade henne på högen av dynor i redskapsförrådet och sa att de måste komma ifrån varandra. För att det förbjudna mellan dem, som ingen får veta om, måste få ett slut. Utanför Margits och Mikas symbiotiska värld vet Margit inte var hon hör hemma. Staden Malmö gör ständiga försök att tränga igenom förlamningen och vilsenheten. Men ju närmare staden och människorna kommer henne, och ju mer hon blir del av en helt ny, aktivistisk gemenskap, desto
större blir Margits rädsla för att hennes och Mikas hemlighet ska bli avslöjad. Att insekterna som rör sig vid rötterna ska komma upp i ljuset.
Ormbunkslandet är en tät och svindlande roman om att förlora någon. Om reglerna för vem som får älska vem och om behovet av att skapa egna utrymmen, där livet kan ta form på andra sätt.
- GenresYoung AdultFiction
ebook
First published August 1, 2016
92 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 20 of 20 reviews
July 7, 2017
"Ormbunkslandet" handlar om Margit och Mika som är syskon, men också något mer. Något som samhället ser på som avvikande, äckligt, förbjudet. Boken inleds med att Margit flyttar till Malmö, plötsligt och sådär bara, med bara några veckor kvar av gymnasiet. Hon har den enorma turen att flytta in i ett kollektiv med Paco och Ina, de politiskt engagerande ungdomarna som går på demonstrationer, äter linssoppa och ockuperar hus.
Hennes liv i Malmö, med arbetet på kyrkogården, de komplicerade känslorna för Ina och saknaden efter Mika, sin andra hälft, varvas med berättelser från hennes barndom. Hennes och Mikas barndom. De har levt i symbios ända sedan hon föddes, då han bara är fjorton månader äldre. Det sägs aldrig uttalat när deras sexuella förhållande inleddes, men nog väldigt tidigt, kanske redan i början av tonåren. På deras hemliga plats, Ormbunkslandet, får de vara sig själva, men också krigare, soldater, leva ut sin fantasier och den kärlek som omvärlden inte kan acceptera.
Boken försöker varken motivera varför incest mellan syskon borde accepteras, och fördömer det heller inte. Den handlar i första hand om Margits väg till att bli en egen individ, utanför sin koppling till Mika. Hur ska hon klara sig själv, i en ny stad, i en ny gemenskap där hon känner sig utanför? Hur ska hon relatera till sin kropp, till sin identitet, som alltid tidigare definierats utifrån och i samband med sin bror?
Samtidigt känner jag mig skeptisk till ifall Bengtsson vill jämföra homosexuell kärlek med incest, eftersom båda förekommer i boken och boken själv frågar sig frågan, "vilken kärlek är fin"? Dessa två kan och bör ändå inte jämföras, eftersom incest (som inte är en sexuell läggning) är förbjudet med all rätta för att skydda dem som far illa av det. Homosexualitet i sig självt skadar ingen, medan incest gör det. Men ett förhållande mellan två samtyckande vuxna syskon då? Ska det förbjudas bara av principskäl?
Boken kanske väckte mer frågor än gav svar, men ibland är det bara så det är. Bengtssons språk är vackert och symboliskt. För mig gick det inte att läsa boken utan att känna att Margit och Mika hörde ihop på ett sätt som andra inte kan förstå, och fast jag inte förstår det så gjorde språket att jag kom nära den känsla av förvirring och skam som Margit känner, något hon och Mika är så ensamma om. Rädslan för att bli upptäckt, och ångesten över att inte accepteras, att ses som pervers och sjuk, beskrivs träffsäkert och hjärtskärande och går rakt in.
Hennes liv i Malmö, med arbetet på kyrkogården, de komplicerade känslorna för Ina och saknaden efter Mika, sin andra hälft, varvas med berättelser från hennes barndom. Hennes och Mikas barndom. De har levt i symbios ända sedan hon föddes, då han bara är fjorton månader äldre. Det sägs aldrig uttalat när deras sexuella förhållande inleddes, men nog väldigt tidigt, kanske redan i början av tonåren. På deras hemliga plats, Ormbunkslandet, får de vara sig själva, men också krigare, soldater, leva ut sin fantasier och den kärlek som omvärlden inte kan acceptera.
Boken försöker varken motivera varför incest mellan syskon borde accepteras, och fördömer det heller inte. Den handlar i första hand om Margits väg till att bli en egen individ, utanför sin koppling till Mika. Hur ska hon klara sig själv, i en ny stad, i en ny gemenskap där hon känner sig utanför? Hur ska hon relatera till sin kropp, till sin identitet, som alltid tidigare definierats utifrån och i samband med sin bror?
Samtidigt känner jag mig skeptisk till ifall Bengtsson vill jämföra homosexuell kärlek med incest, eftersom båda förekommer i boken och boken själv frågar sig frågan, "vilken kärlek är fin"? Dessa två kan och bör ändå inte jämföras, eftersom incest (som inte är en sexuell läggning) är förbjudet med all rätta för att skydda dem som far illa av det. Homosexualitet i sig självt skadar ingen, medan incest gör det. Men ett förhållande mellan två samtyckande vuxna syskon då? Ska det förbjudas bara av principskäl?
Boken kanske väckte mer frågor än gav svar, men ibland är det bara så det är. Bengtssons språk är vackert och symboliskt. För mig gick det inte att läsa boken utan att känna att Margit och Mika hörde ihop på ett sätt som andra inte kan förstå, och fast jag inte förstår det så gjorde språket att jag kom nära den känsla av förvirring och skam som Margit känner, något hon och Mika är så ensamma om. Rädslan för att bli upptäckt, och ångesten över att inte accepteras, att ses som pervers och sjuk, beskrivs träffsäkert och hjärtskärande och går rakt in.
June 15, 2021
3,5
Älskade språket! Älskade det könlösa/ickebinära/androgyna. Älskade att det fanns queera karaktärer. Älskade politiken! Älskade det bildliga. Älskade Margits sorts ”femininitet” och Mikas ”maskulinitet”.
Älskade språket! Älskade det könlösa/ickebinära/androgyna. Älskade att det fanns queera karaktärer. Älskade politiken! Älskade det bildliga. Älskade Margits sorts ”femininitet” och Mikas ”maskulinitet”.
March 28, 2017
Mörkt, välgestaltat och gripande om det största tabut - det som nästan låter som insekt när huvudpersonen slår i ett lexikon för att se om det finns ett ord för det som hon och hennes bror gör med varandra ute i redskapsboden.
Read
October 5, 2020Jag avslutade inte boken, så den får inget betyg. Det jag läste var inte dåligt, men jag sögs inte in i berättelsen, och jag har så mycket annat som jag vill läsa.
Plus att jag kommit i maximalt antal omlån på mitt bibliotek och därför behöver lämna tillbaka den.
Plus att jag kommit i maximalt antal omlån på mitt bibliotek och därför behöver lämna tillbaka den.
December 15, 2020
Ger den tre stjärnor och en halv för helheten men fem stjärnor för språket och fyra för att den tar upp ett sådant tabuämne som incest på ett så bra och reflektivt sätt och även för reflektionerna kring olika sorters förhållanden och om att hitta ett nytt sammanhang efter att ett viktigt förhållande har tagit slut eller förändrats.
July 24, 2019
Utmanade ungdomsbok, skrev Borås tidning och ja, som Agnes Lidbeck skrev i Finna sig- Att vara sig själv är inget man är av sig själv. Jag älskar språket i boken, toffla, fröken floskler och blyertshimmel är bara några exempel på ord som målar den här berättelsen så att den träffar mig.
April 1, 2024
Vacker bok, men lite ew att den i vissa stunder omedvetet suddar ut gränserna mellan incest och homosexualitet. Hela incest grejen är lite akward och skum. Men bortsett från det är det en läsvärd bok.
April 1, 2018
Fantastiskt om att sakna. Och balanserat om att ”älska fel”.
September 19, 2018
Beautifully written but a bit slow going
January 25, 2019
En bok om vänskap och om att känna så otroligt mycket. Vackert språk och fina formuleringar.
May 23, 2019
Lite nasty bakgrundsplot men lysande beskrivning av oron i en själ och grubblandet kring känslor.
June 5, 2019
Different
Read
August 30, 2022En aning skum bok, men fortfarande bra. Speglar samhället under 90-talet otroligt bra och hur det är att växa upp annorlunda.
December 28, 2018
Jag plockade upp dena bok utan några specifika förväntningar, och jag blev väldigt positivt överaskad. Boken är en väldigt fin historia om kärlek och om att växa upp. Den är också väldigt bra skriven, boken har ett språk man märker av, på ett positivt vis.
January 9, 2017
This book really touched me. I'm glad I screened it before giving it to my 8-yearold though. I read in the newspaper that the book was an awardwinning children's and youth book, but I think you need at least be like a mature 13 before you read it? The main charachter is 18 and 15 and up would be a suitable age. My daughter is well into the fact that you can love anyone but sex scenes and incest is a bit too much to explain to her yet...
February 25, 2017
Vem får du älska och när får du älska? En otroligt fin bok om kärlek och vänskap och att våga leva och känna. Boken tar också upp viljan att kämpa mot allt det som är fel i samhället.
March 27, 2017
Måste erkänna att jag var lite skeptisk till boken. Young Adult är inte min vanliga genre. YA med ett socialt patos blir lätt påklistrat. En roman med incesttema låter inte särskilt lockande.
Men alla farhågor kom på skam. Jag älskade boken. Det är en alldeles underbart känsligt tecknad historia om unga människor. Handlingen kretsar kring Margit som försöker skapa sig ett nytt liv i Malmö efter att brodern Mika gett sig iväg och brutit upp deras relation. Men jag tror att många unga (och äldre) som på olika sätt inte passar in i den norm som förväntas av dem av familjen eller samhället, kan känna igen sig i Margit.
Jag är ingen expert på barn och ungdomars läsmognad, men om jag skulle gissa kring en lämplig målgrupp skulle det vara runt 13 år och uppåt. Egentligen inte främst på grund av innehållet, utan för att det är en bok som kräver en mer mogen och van läsare . Många böcker som kallas YA kan sättas i händerna på en läsvan mellanstadieelev, men det här är inte en sådan bok.
Men alla farhågor kom på skam. Jag älskade boken. Det är en alldeles underbart känsligt tecknad historia om unga människor. Handlingen kretsar kring Margit som försöker skapa sig ett nytt liv i Malmö efter att brodern Mika gett sig iväg och brutit upp deras relation. Men jag tror att många unga (och äldre) som på olika sätt inte passar in i den norm som förväntas av dem av familjen eller samhället, kan känna igen sig i Margit.
Jag är ingen expert på barn och ungdomars läsmognad, men om jag skulle gissa kring en lämplig målgrupp skulle det vara runt 13 år och uppåt. Egentligen inte främst på grund av innehållet, utan för att det är en bok som kräver en mer mogen och van läsare . Många böcker som kallas YA kan sättas i händerna på en läsvan mellanstadieelev, men det här är inte en sådan bok.
April 22, 2017
100 år sedan jag läste något. Så känns det i alla fall. För att råda bot på detta tog jag tag i en bok som jag trodde jag verkligen skulle gilla, nämligen den Augustprisnominerade Ormbunkslandet.
Margit och Mika är syskon. De lever otroligt tätt och har gemensamt skapat en hel värld, Ormbunkslandet. De vill bara vara med varandra, andra förstår inte deras världar (lekar) och i väggen mellan deras sovrum har de utformat ett språk via knackningar. De delar allt, till och med det de inte alls får dela. Det som enligt bibliotekets dator låter lite som insekt och måste gömmas.
Inne i huset går det inte att vara, där är fullt av mammasteg och pappaögon över kanten på tidningen, men Redskapsförrådet är vårt gömställe. Bland pappas gamla fisknät, verktygen, burkarna med färg och olja. På golvet ovanpå staplarna av trädgårdsdynor, i lukten av mögel och gamla fisk.
Kanske var det därför jag tryckte på Malmö på den silvriga biljettautomaten på tågstationen. För att jag visste att det ligger vid havet. För att jag tänkte att framtiden måste lukta fisk, annars är den inte min.
Det är på de mögliga dynorna i redskapsförrådet hon ligger när Mika går. Försvinner iväg för att komma bort från dem. Från henne. Det går inte att vara isär när de är nära, alltså lägger han många mil och ett inträde i lumpen mellan dem. Margit är helt förkrossad. Vem är hon utan Mika? Hon tittar på sina händer, händerna han inte längre vill ha, och vet inte vad hon själv ska med dem till.
Trots mamma och pappas vilda protester hoppar Margit av gymnasiets sista år och hamnar i ett politiskt kollektiv i Malmö. Där finns Ina och Paco och Maryam och kanske kanske finns det en chans att existera utan Mika.
Jag tyckte mycket om Ormunkslandet. Jag gillade språket väldigt mycket och hur Marigt smärta går att ta på. Hon håller nästan på att bli galen och hennes och Mikas värld går nästan inte att skilja från verkligheten för henne.
Hela boken är en smärtsam läkningsprocess och även om hon helst av allt bara vill vara med Mika har hon innan slutet ändå accepterat att det inte går.
Jag gillade också metagreppet att låta Margit läsa Katarina von Bredows bok Syskonkärlek (handlar också om ett incestuöst syskonpar) och kommentera den.
En annan intressant grej med denna bok är de recensioner den fått. Folk har så ohyggligt svårt för temat. DN gillade bara, men en blogg jag läste fick hurven eftersom hon tänkte på sin egen bror och på sina barn (bror och syster). En annan bloggare ville att författaren antingen skulle grotta ner sig i incestdelen eller, ännu hellre, skippat den för Margits politiska uppvaknande. Incest är ett tema som upprör och som, intressant nog, refereras till det egna livet. Något som ju sällan händer med råa deckare eller annat ruskigt.
I alla fall gillade jag Ormbunkslandet och jag förstår varför den fick en nominering till Augustpriset. Väl värt!
Margit och Mika är syskon. De lever otroligt tätt och har gemensamt skapat en hel värld, Ormbunkslandet. De vill bara vara med varandra, andra förstår inte deras världar (lekar) och i väggen mellan deras sovrum har de utformat ett språk via knackningar. De delar allt, till och med det de inte alls får dela. Det som enligt bibliotekets dator låter lite som insekt och måste gömmas.
Inne i huset går det inte att vara, där är fullt av mammasteg och pappaögon över kanten på tidningen, men Redskapsförrådet är vårt gömställe. Bland pappas gamla fisknät, verktygen, burkarna med färg och olja. På golvet ovanpå staplarna av trädgårdsdynor, i lukten av mögel och gamla fisk.
Kanske var det därför jag tryckte på Malmö på den silvriga biljettautomaten på tågstationen. För att jag visste att det ligger vid havet. För att jag tänkte att framtiden måste lukta fisk, annars är den inte min.
Det är på de mögliga dynorna i redskapsförrådet hon ligger när Mika går. Försvinner iväg för att komma bort från dem. Från henne. Det går inte att vara isär när de är nära, alltså lägger han många mil och ett inträde i lumpen mellan dem. Margit är helt förkrossad. Vem är hon utan Mika? Hon tittar på sina händer, händerna han inte längre vill ha, och vet inte vad hon själv ska med dem till.
Trots mamma och pappas vilda protester hoppar Margit av gymnasiets sista år och hamnar i ett politiskt kollektiv i Malmö. Där finns Ina och Paco och Maryam och kanske kanske finns det en chans att existera utan Mika.
Jag tyckte mycket om Ormunkslandet. Jag gillade språket väldigt mycket och hur Marigt smärta går att ta på. Hon håller nästan på att bli galen och hennes och Mikas värld går nästan inte att skilja från verkligheten för henne.
Hela boken är en smärtsam läkningsprocess och även om hon helst av allt bara vill vara med Mika har hon innan slutet ändå accepterat att det inte går.
Jag gillade också metagreppet att låta Margit läsa Katarina von Bredows bok Syskonkärlek (handlar också om ett incestuöst syskonpar) och kommentera den.
En annan intressant grej med denna bok är de recensioner den fått. Folk har så ohyggligt svårt för temat. DN gillade bara, men en blogg jag läste fick hurven eftersom hon tänkte på sin egen bror och på sina barn (bror och syster). En annan bloggare ville att författaren antingen skulle grotta ner sig i incestdelen eller, ännu hellre, skippat den för Margits politiska uppvaknande. Incest är ett tema som upprör och som, intressant nog, refereras till det egna livet. Något som ju sällan händer med råa deckare eller annat ruskigt.
I alla fall gillade jag Ormbunkslandet och jag förstår varför den fick en nominering till Augustpriset. Väl värt!
June 10, 2017
Unikt och hisnande om (verkligt) förbjuden kärlek och politisk aktivism, men kanske mest av allt om ensamhet och hur det är ett gå runt med ett hål av saknad i kroppen.
Displaying 1 - 20 of 20 reviews