Jag vände om. Under en tyngd av bly. Jag smög bort längs trädgårdsgången och hela kroppen skakade av gråt därför att allt såg så omöjligt ut. Över att man inte ens kan säga något med blommor. Jag snyftade över omgivningens makt och hatade mig själv för det svek jag hånar alla andra för. Att inte kunna erkänna sig själv. Att inte kunna stiga in i en hiss, gå nerför en gång eller två och ge en blomma till en man som man älskar.
Säg det med blommor! Så enkelt det kan vara, men ändå så svårt. För vad säger egentligen en kvinna när hon ger en blomma till en man? Till en man som inte alls vill ha någon växt utan själva kvinnan, fast i reviderad utgåva, med lämpliga strykningar på olämpliga ställen. Är det inte en direkt förolämpning? Men om man inte ens kan säga det med blommor, kan man säga det överhuvudtaget då? Den inre kamp mellan egna ideal och samhällets förväntningar som beskrivs i Suzanne Brøggers novell från 1975 kunde lika gärna ha utspelats idag.
Kærlighedens og erotikkens frontkæmper kunne man kalde den danske forfatter Suzanne Brøgger, der siden sin debut ”Fri os fra kærligheden” i 1973, har udfordret de moderne samlivsformer igennem litteraturen og deltagelse i den offentlige debat. Forfatterskabet, der bl.a. søger at bane menneskenes vej ind i erotikkens væsen, afsluttes nu ved forfatterens 70-års fødselsdag, der markeres med både collageværket ”SZ” og en omfattende biografi om Suzanne Brøgger som ung kvinde, ”Krukke”.
Blå bog
Født: 18. november 1944 i København.
Uddannelse: Uafsluttede studier i russisk og fransk ved Københavns Universitet.
Debut: Fri os fra kærligheden. Gyldendal, 1973. Essays og noveller.
Litteraturpriser: PH-prisen, 1975. Weekend Avisens Litteraturpris, 1980. Prisen til de skiønne og nyttige Videnskabers forfremmelse, 1981. De Gyldne Laurbær, 1982. Rhodos Rose, 1984. Ingrid Jespersens pris, 1984. Gabor-prisen, 1987. Holberg Medaljen, 1992. Hammerichprisen, Louisiana, 1993. Dansk Kvindesamfunds Mathildepris, 1996. Søren Gyldendal Prisen, 1999. Rungstedlundprisen, 2005.
Seneste udgivelse: SZ - Et livs billede 1944-2014. Gyldendal, 2014.
Sometimes I ask myself whywecan't swap brains sometimes - the people we care for and ourselves. Wouldn't it be nice to finally understand what the effect of our anxious efforts is on the receiving part of our trial and error?
Wouldn't it also be nice if that receiving part of our efforts got some insight into our hidden INTENTIONS as well, not just the awkward outcome? But maybe not, maybe we need to accept the fog we are walking though, and be grateful that the uglier parts of our brains remain our secret.
The conundrum of a woman trying to establish some kind of meaningful contact to her male lover in condensed novella form - a painfully accurate portrait of woman lost in expectations...
tyckte den var toppen! 4,5 skulle jag vilja ge den. hade typ fått fem om det inte var för att den tappade lite fart mot slutet? tror jag gillar den så mkt för att jag känner igen mig jättejättemkt i alla tankar som jaget har. man är liksom bara i hennes huvud hela novellen o får hänga med på när hon övertänker (alltså å det grövsta) att hon ska lämna en blomma till sin kille. jag säger inte att det lika gärna hade kunnat vara jag men …………. hon har verkligen lyckats måla upp mannen o deras förhållande väl, han verkar fruktansvärt onice!! har varit sugen på att läsa nåt av brøgger ett tag o ännu mer sugen att fortsätta nu
Med ett fritt och levande språk väcker novellen tankar och känslor utan minsta ansträngning. Jag ömsom ler, ömsom rynkar mina ögonbryn bekymrat i igenkänning. Suzannes insiktsfulla perspektiv på sina känslor och agerande ger mig en tankeställare om hur mitt eget agerande speglas av ideal och samhälle. Och hur kan man skilja på vad som jag formats till och vad jag egentligen är?
En novell med flera bottnar, aktuell i sitt kritiska genusperspektiv idag trots femtio år på nacken. Bjöd även på en del skratt vilket gör faktumet mindre dystert. Fina insikter om kära mäns förhållande till jämställdhet. Hur de egentligen faktiskt är fångade i sin egen överlägsenhet. När allt kommer omkring…
Novellen är hämtad från samlingen "Kärlekens vägar och villovägar" från 1976 (originalet 1975), men den kunde lika gärna vara skriven idag. Kvinnan i berättelsen kämpar med sina ideal i förhållande till samhällets förväntningar och det känns tyvärr som om det inte hänt så mycket inom det området de senaste 40 åren. Jag gillar författarens språk och formuleringar, men blir samtidigt ganska irriterad på berättarjaget som hela tiden tänker på vad andra ska tänka om henne och hennes handlingar...
This story describes a situation many of us have also been in: doubt, or more specifically, self-doubt. Should I? Should I not? If I do this might happen... If I don't that might happen... If the cause of the doubt in any way involves "the opposite sex" it only compounds the difficulties.
Bra bok. Om att vilja göra något snällt, men tvivla starkt och vela mellan att göra det eller inte. Om att våndas inför något som egentligen är tänkt att bara vara positivt. Snyggt skriven.