Onko jäätelö fuskuherkkua? Minkä ikäistä on tuore leipä? Kaipaako liha lisäväriä?
Ruotsalaistoimittaja Mats-Eric Nilsson selvitti, miten elintarviketeollisuus toimii, miksi ruoissa ja juomissa on outojakin lisäaineita ja mikä on satojen E-numeroitujen aineiden alkuperä ja tehtävä. Hänen kirjansa paljastaa, mitä kaikkea meille syötetään tietämättämme.
Yhdeksän kymmenestä lisäaineesta muuttaa ruoan väriä, koostumusta tai ulkonäköä. Teollisessa leivässä voi olla jopa 16:ta kemikaalia. Viranomaisille näyttää olevan pääasia, ettei ruoka ole suoranaisesti vaarallista terveydelle. Teollistuneissa maissa keskivertokuluttaja syö vuosittain 6-7 kiloa lisäaineita.
Ruoka on kuitenkin elämän suurimpia nautintoja, siksi Nilsson nostaa esille myös hyviä vaihtoehtoja, joilla voimme välttää ylenpalttista E-aineiden syöntiä ja jopa ruokaväärennöksiä. Kirjan osto-oppaassa on 64 ruoka-aineen tiedot, taulukko 66 tuoretuotteen sesongeista, kymmenien Suomen luomu- ja lähiruoan tuottajien tiedot sekä luettelo ja selvitys jokaisesta EU:n hyväksymästä 316 E-numeroidusta lisäaineesta.
Mats-Eric Nilsson er nyhedsjournalist som efter 30 år i nyhedsjournalistik er slået igennem som fagbogsforfatter. Hans bøger Den hemmelige kok og Ægte vare handler om fusk i madbranchen. Bøgerne beskæftiger sig med tilsætningsstoffer og hvordan de påvirker vores liv.
(This book is about food additives - and why we're better without (or at least very minimal-using) them if possible; original title: "Den hemlige kocken: Det okända fusket med maten på din tallrik". In Finnish version the title is: "Betrayal on the plate: Do you know what you're putting in your mouth?" My svenska sucks in the usual don't-use-after-school manner, so I won't write in that language, but this is a Finnish translation anyway 8) )
Ensinnäkin, tämän kirjan kirjahaju on aika karmea, mutta onneksi sitä ei huomaa ellei avaa. Joka tapauksessa, sisältö on avaamisen arvoinen. Kirjassa puhutaan siis lisäaineista, eli mitä ruoka- ja juomatuotteisiin oikein nykyisin tungetaan. Lopussa on opas joihinkin näistä erikseen, kausikasvis-kalenteri, osoitteita/tietoa mitä aitoa ruokaa Suomesta saa (noin vuoden 2007 tiedot, mutta luulen että suurin osa pitää yhä paikkansa), lisäaineopas (eli E-koodit), plus pari kirjasuositusta. Kirjoittaja kehoittaa meitä suosimaan mieluiten aitoa ja luomua, ja ruoan itse laittamiseen.
Kirjaan on lisätty runsaasti suomalaisia esimerkkejä, ja aika sulavaan tyyliin; myöskin kausivihanneskalenteri on nimenomaan suomalaista vuotta seuraava.
Seuraavaksi lähinnä luetteloin löytämiäni, ja aiheita:
Järeää tietoa siis, mutta kerrottu tietoa antavasti, tulevaisuudesta-toiveikkaasti (ainakin vähän) tyyliin. Ei täyteen ahdetun tuntuinen... Loppujen lopuksi voimme itse valita, itse vaatia ja itse pyrkiä niin hyvään vapauteen lisäaineista kun haluamme. On hyvä tietää, mistä voi aloitaa, että on hyvä tutkia ne pussin/laatikon jne. tiedot ainakin joskus. Ja usein voi tehdä itse, syödä heti tai säilöä/pakastaa ym., niitä hyviä, lisäaineettomia ruokia ja juomia. Aivan tietorikas, yllättävä kirja (vaikka haisikin *lol*). :)
En bok om alla tillsatsämnen "vanlig" industriprocessad mat innehåller. Intressant men inte revolutionerande. Fast jag erkänner att kunskapen om att man kan utvinna vanillinmolekyler ur granröta och till och med komockor var ny information. Det var inte direkt aptitväckande. Att mononatriumglutamat som är används i så stora mängder i Asien också används i kopiösa mängder i Europa under beteckningen E621 var också nytt. "Du är vad du äter" blir en skrämmande tanke efter den här boken!
Denna bok började lovande men avled plågsamt långsamt. Som maten han skrev om var denna bok utfylld med skit. Utdraget och onödiga historier (som var rena citat från andra böcker) (vilket känns som ett trick av lat författande). Nej, mycket trams och hot om hälsa med onödigt mycket prat om tidiga 1900-talets matvanor/affärer/tillsatser/böcker. Hade några intressanta guldkorn men jag orka inte leta efter dem mer.
Jos tästä jotain konkreettista jäi käteen niin tästedes katson tuoteselosteet tarkkaan ja vältän muunnetulla maissitärkkelyksellä kyllästettyjä jogurtteja.
Jeg har haft denne her bog stående ulæst i ca. 10 år, men endte med at hive den ned fra hylden, da jeg læste om en ny bog om samme emne, nemlig Ultraforarbejdet af den engelske læge og forsker Chris van Tulleken. Jeg tænkte, at så kunne jeg da starte der, indtil jeg fik fingrene i den anden. Forfatteren Nilsson er svensk journalist og madskribent og bogen er skrevet tilbage i 2007, men blev opdateret i 2014 og ligeledes bearbejdet til danske læsere af oversætteren. Bogen handler kort og godt om forarbejdede fødevarer og hvordan producenterne gør hvad de kan for at snyde os til at tro, at det vi køber og dermed spiser, er noget helt andet end det egentligt er. Det er en tankevækkende bog, som allerede har fået mig til at tænke meget mere over, hvad jeg lægger i indkøbskurven. Og nu tør jeg næsten ikke kaste mig over Ultraforarbejdet, for der er jo sket et kæmpe boom i udviklingen af ultraforarbejdet mad indenfor de seneste 10 år. Så det bliver jo næppe fornøjelig læsning. Men læses det skal den.
Mats-Eric Nilsson är jätteduktig att få igenom sitt budskap, men när det kommer till kritan accepterar han ändå konserveringsmedel och surhetsreglerande medel som han pratat illa om i hela boken?
Jag är dock helt med på Mats-Erics sida och tycker att tillsatser inte hör till maten vi äter, men vart går gränsen mot "etiska tillsatser" mot de dåliga tillsatserna? Färga en produkt grön med spenat upplever jag som en ofarlig handling, till och med något jag själv gör i köket.
Syftet är väl mestadels att få oss att undvika fejkmatvaror, och på det spåret står jag också, men efter att ha läst så får man en dystopisk bild av våra matbutiker, som ger dålig smak i munnen, även om det finns bra saker som görs i butikerna, bland de dåliga produkterna.
was given to this by a teacher 2½ grade at folkhögskola end. uhm. read the back and some page and that was that. it was the perfect book except at that point i couldnt read books at all. it only works if i stop using computers completely. since my eyes oscilate at the same frequency of the screen. so while ive read 1 book page my eyes have really read it 10000 times. too draining. i adore traceys life and wish i could go back to books. i cant use em for reference and i only take like 1 single insight from them. why i loved quotes so much back in the days.
Ett dykk @hemligekocken sine tre bøker i dag. Min favoritt er den eldste av dem, altså denne, da den er litt personlig og sammensatt i oppbygningen. De andre er litt mer oppslagspreget, men absolutt nyttig. De to første hanler litt om alt, den siste er mer spisset men har litt av samme fokus av like vel. Liker en del av tingene han ytrer altså. En fin mann å bruke litt tid med.
Toimittaja osaa kirjoittaa asiallisesti, mutta mielenkiinnon säilyttäen. Itse asiassa tosi hyvä kirja, joka saa jäädä kirjahyllyyn uudelleentarkastelua varten. Uskomaton määrä tarinoita ruokahuijauksista historiasta nykypäivään. Piti ihan tarkistaa omakin jääkaappi.
I liked the idea of the book but in reality it lacks the in-depth overview. Author has not added any information about where has he taken his information or the scientific data to back up everything he says.
Efter at havde set dokumentaren food inc (som jeg stærkt kan anbefale alle at se) skyndte jeg mig på biblioteket efter den her bog for at få mere information om hvad der virkelig foregår i vores fødevareindustri. Jeg viste rigtig meget i forvejen men er blevet endnu klogere på emnet. Bogen beskriver på et godt og letforståeligt sprog de komplicerede processer vores mad gennemgår og hvad dette gør ved vores sundhed. Bagerst i bogen er der en oversigt over de mest "almindelige" E-numre, hvad de bruges til og hvad de gør ved vores helbred. Alt i alt en rigtig god informativ bog som giver den nødvendige viden der skal til for at kunne tage nogle aktive valg i forhold til hvad vi kommer i munden.
Det här är ett ämne jag är intresserad av att veta mer om. Jag har själv försökt att hitta information på olika platser på internet så det var skönt att få mycket information samlat i en bok. En del hade jag lärt mig medan andra delar var nya. Jag har dock inte kollat upp källorna i och med att författaren själv inte är någon forskare utan journalist och jag kommer definitiv att fortsätta läsa andra böcker som berör samma ämne.
En bok alla borde läsa. Man får sig en rejäl tankeställare om vad man sätter i sig för konstiga ämnen egentligen och man inser verkligen ännu en gång att allt handlar om pengar här i världen och inte om välbefinnande. Jag har försökt få tag på vanlig skinka ett tag nu men det finns inte längre, allt är fullproppat med tillsatser. Läs!!
Mats-Eric Nilsson is mightily upset with the state of our food. Rightly so and there should probably be more books and debaters like this. He's not, however, a scientist and when he's wrong, he's way off. Add to that a bit of conspiracy theory flavor and his message is likely to get drowned in your own skepticism. Pity.
Den har några år på nacken men är fortfarande relevant och intressant. Om matfusket - faktiskt lite skrämmande läsning. Men med tabeller och listor med olika livsmedel och E-medel så konsumenten kan navigera i matträsket. Rekommenderas.
En god og nødvendig bog. Meget kendte jeg til i forvejen, men nogle ting var i også nye. Ret så skræmmende tanke, at for 100 år siden spise folk i alle samfundslag bedre mad end i dag. Der er gået et eller andet helt galt et sted.
Kansantajuisesti kirjoitettu ja hyvin käännetty, käännöksessä otettu huomioon lukijoiden kotimaa ts. Suomen tilanteesta kerrottiin myös. En ihmettele, että kirja ilmestyessään oli iso juttu.
Bør være obligatorisk læsning for store og små. Har du tænkt på, hvad det er vi dagligt køber ind? Læs og forstå hvordan fødevareindustrien snyder forbrugerne til at tro de køber den ægte vare.
Läs och tänkvärd! Författarens åsikt är ju given, men enligt mig onödigt att vinkla varje argument. Exempelvis "tillsatsen finns här, vilket också används i shampoo". Må vara sant, men även potentiellt irrelevant om dess effekt inte förklaras.
Det relevanta är egentligen inte huruvida det finns någon kemisk tillsats i maten eller ej, utan om det har någon negativ effekt eller inte. Det vore alltså intressant med mer belägg huruvida det faktiskt är skadligt. I nuläget verkar t.ex. sötningsmedel vara långt hälsosammare än socker, vilket troligtvis i författarens ögon är främmande. E-nummer-skräcken känns också överdriven, då e-nummer inte alls behöver vara skadliga.
Det boken lyfter riktigt bra är snarare anledningen varför aromer/enzymer/konserveringsmedel/sötningsmedel etc behövs - nämligen att det mesta av all livsmedel är skit, fylld med vatten och pumpad med luft :-)
kirja on jo yli 10 vuotta vanha, joten ruokailutottumukset ja puheenaiheet ovat ehtineet jo muuttua aika lailla. mulle saisi maksaa aika paljon että istuisin ruokapöytään kirjoittajan kanssa. ihan mielenkiintoisia juttuja kuitenkin!