Knjiga Pružite detetu STO mogućnosti umesto DVE je priručnik namenjen roditeljima, vaspitačima i drugim odraslima koji žele da decu odgajaju bez rodnih stereotipa. U njoj se opisuju konkretne svakodnevne sutuacije u kojima „stvaramo“ devojčice i dečake i pokazuje kako se nevidljive društvene strukture, poput neravnopravnosti, mogu promeniti.
Rodne zamke i teškoće analiziraju se u šest poglavlja, od kojih svako rasvetljava različite aspekte neravnopravnosti – u igri, u izgledu i oblačenju, u jeziku, u drugarstvu, u osećanjima i u odnosu prema sopstvenom telu.
Ovo je priručnik o aspektu roditeljstva o kojem do sada možda niste razmišljali!
Väldigt väldigt viktigt innehåll, om än inte så omvälvande längre som jag kan tänka mig att det var när den först gavs ut. Min känsla är iallafall att fler föräldrar och pedagoger är medvetna om problematiken i genus/ordval/kroppsspråk osv MEN det kan också eventuellt vara önsketänkande. Iallafall: mkt tänkbara grejer, försöker undvika att kalla elli ”duktig” och ”fin” allt för ofta, ska ge Olle all min kärlek, närhet och tröst och göra honom så fin, gullig och snäll jag kan. Hoppas samhället hänger på.
+könsnormbrytande på alla plan och pedagogisk som sjutton +ger väldigt generaliserbara men konkreta exempel på hur barn lär sig formas efter förväntningar på deras könskodning +kortfattad, down to earth, enkelt och lättfattlig utan att förlora tydlighet och nyanser +ger outtalat även en tydlig bild på hur könsidentiteter formas i barndomen +fegar inte ifrån något aspekt av ämnet och täcker alla former av problemet jag kan tänka mig +högt talande urval av citat som förstärker bilden av hur könsnormativiteten faktiskt ser ut på vardaglig skala +visar tydligt på hur könsnormerna ser ut i vuxenlivet genom hur de internaliserats i barndomen +generellt normbrytande och informativ och förtydligande och asbra
Jag är inte förälder men jag kan tänka mig att det här kan vara en väldigt uppskattad källa till referensramar, stöd, tips, handlingplaner och mod att se till att göra sitt barn rättvisa i en kultur som trycker i barnen normer så tidigt som möjligt. Här hittar du bla vad du själv kan tänka på i hur du könar barnen, vad du kan göra för att kompensera för omgivningens inflytande, hur du kan hjälpa barn att lära sig aktiviteter som varit otillgängliga för dem pga könsuppdelning och hur du kan se till att ditt barn får bättre förutsättningar i vardagen även på förskolan.
(Enda minuset är att väl att den aldrig uttalat tog upp frågan om könsidentitet och icke-binära kön ml men samtidigt kändes boken så väldigt o-transfobiskt, fokuset låg alltid på att barn ska få vara och välja och göra och vilja fritt utan att kön har något med saken att göra och att kön blir ett överflödigt begrepp när barnen ses som individer istället. Det finns ställen där de uttalat kopplar könsorgan med "pojke" eller "flicka" men i kontextet kändes det väldigt oproblematiskt, som om termerna inte längre har något med identitet att göra för det är ju hela poängen. )
Personligen hade jag önskat att boken presenterade teorier och forskningsresultat snarare än kom med handfasta råd. Ämnet intresserar mig, men jag tror inte att man kan dra tydliga gränser mellan rätt och fel som ”Ge ditt barn (...)” gör. Åtminstone inte i frågan föräldraskap. Möjligen i frågan förskoleverksamhet, men avsaknaden av referenser till vetenskapen gör att boken känns svår att använda som kurslitteratur.
Massor med träffande och tänkvärda exempel på hur omgivningen begränsar barn i sina könsroller, och en nästan överväldigande mängd handfasta tips på vad man kan göra åt det. Kompakt och effektiv, utan långdraget lull. Bra!
Jag bor sen länge i Japan, där synen på genus är typ motsatsen till den i Sverige – där man i Sverige sen länge ifrågasatt könsroller är det här, enligt mig, ofta svårt att försöka förklara varför könsroller är en konstruktion. I alla fall tror jag att det till stor del är en konstruktion, utifrån min erfarenhet och saker jag hört och läst.
Därför kan jag tänka mig att den här boken från 2009 känns något ”gammal” om man läser den nu och befinner sig i Sverige, där såna här frågor lyfts och diskuterats i media otroligt mycket de senaste 16 åren. Men som nån som uppfostrar mina två barn i Japan är det så fruktansvärt skönt att få ett helt annat perspektiv på vad ”män” och ”kvinnor” är jämfört med det jag ofta får höra här. Författarna Henkels och Tomicics passion för sakfrågan genomsyrar verkligen varenda sida – man fattar att de skrivit den här boken för att verkligen försöka göra skillnad. Så även om det finns ett fåtal saker jag kan ifrågasätta och som inte riktigt är kompatibla med om man istället för att bo i Sverige eller liknande genusmedvetna länder bor i ett väldigt ”genuskonservativt” land – där det inte alls är lika lätt att komma med förslag om förändring – så är det så jäkla skönt att läsa en superambitiös bok från ett samhälle där man faktiskt vill lyfta frågan om huruvida frigörelse från könsroller ger barn mycket större frihet och tolerans (en fråga jag svarar med ett rungande ”ja”).
Jag fullkomligt älskar bokens titel, för att ge sitt barn 100 möjlighet istället för 2 är verkligen det som är budskapet här. Och det framförs på ett jättebra och tydligt sätt, även om det kanske inte alltid är lätt att omsätta förslagen i handling om man inte har stöttande folk omkring sig. Men sjukt bra och EXTREMT viktig bok överlag. Alla borde läsa, föräldrar eller ej!