Jens är redd for att göra bort sid, rädd för vatten och rädd for blod.
Edor är tilsammans med Beate, han övar på skatetricks, badar naken med Celia och simmar längre ut än han borde. Det enda som Edor är rädd för er hur Jens får det att pirra i magen.
Under den hetaste sommaren som någon kan minnas tar Jens sin motorcykel och lämnar Tromsö och den olyckliga kärleken till bästa vännen Niklas.Han drar til sin morbror och hans pojkvän. En ljus natt ser Jens en kille som står och beundrar hans motorcykel. Det är Edor och ingen ting blir längre som förut.
Anneli Furmark är en av de främsta serieberättarna i Sverige idag. På ett oemotståndligt sätt beskriver hon människor från helt skilda positioner; grabbar och tjejer, hetero eller homo. Hon är något så ovanligt som en mästare i både ord och bild. Det är som om hon skildrar hur själva det norrländska landskapet tänker och känner. Här har vi samlat elva av hennes starkaste serienoveller. De handlar om längtan att få älska någon, om att vara på väg att bli vuxen, om att pröva sina vingar och om att längta bort.
Anneli Furmark har ritat serier i snart tjugo år. Hon har givit ut två böcker tidigare och erhållit seriefrämjandets pris Urhunden för bästa svenska seriealbum 2005. Två gånger har hon prisbelönats vid den nordiska seriefestivalen i Kemi i Finland. Hon har varit publicerad i Kanada, Finland, Nederländerna samt i ett flertal svenska tidningar.
Anneli Furmark tecknar som vanligt helt gudomligt, men en bagatelliserad våldtäkt halvvägs in i berättelsen gör att jag aldrig riktigt engagerar mig i kärleken mellan Edor och Jens. Inte nog med att övergreppet väger otroligt lätt i berättelsen - Beate, flickvännen som Edor våldtagit, får dessutom trösta och peppa honom när han mår dåligt över att komma ut! Och själva våldtäkten får fylla den funktionen att Beate gör slut med Edor, så att han kan närma sig Jens istället... Den nonchalansen inför nyckelkaraktärer och intrigbygge sänker en annars fin serieroman för unga.
Så fint tecknad, så fint berättad. Det är just sånt här jag vill ha när jag läser en grafisk roman eller novell! Däremot har jag en del problem med Eder och med hur författaren hanterar hans flickvän Beata och det Eder utsätter henne för. Att hon dels får vara en bifigur som man tar fram och sätter undan så som det passar handlingen och framför allt Eder, och att hon stillatigande finner sig i det. Det är lite av "åh, det är så jobbigt att vara ung lidande man, vi måste alla underlätta för honom" över det.
Hadde litt under 2 timer å slå ihjel så satt meg på biblioteket og kom over denne. Dette er en av de få gangene jeg er glad for at jeg måtte ha på munnbind for tårene og snørret rant, og var fler ganger nær å hulke høyt.
Så å si at denne boken er bra skrevet er ikke nok, den er fantastisk bra. Du blir dratt rett inn i deres liv. Det hjelper at jeg selv faller under LHBT, for selv om mine erfaringer er annerledes så føler jeg sterkt med de! Absolutt å anbefale for alle ungdommer(og voksne)!
Jättemycket som är fint och bra här kring Jens framförallt. Men att karaktären Beate utsätts för våldtäkt liksom i förbifarten utan att det problematiseras och när Edor som våldtagit henne ber om ursäkt säger hon ”det är inte mig du ska säga förlåt till” är obegripligt och upprörande.
Om några intensiva sommarveckor och kärleken mellan två unga män som bubblar upp där de tror det är omöjligt.
Jens har blivit obesvarat kär i sin bästa barndomsvän, och för att komma på andra tankar lämnar han Tromsö för att tillbringa sommaren hos sin morbror uppe i Finnsnes.
Edor har förlorat sin mamma ien bilolycka och är destruktiv både mot sig själv och sin omgivning. Han söker kickar på dödens rand, och beter sig som att han inte bryr sig om vad konsekvenserna av hans handlingar innebär.
En natt träffas de båda, och de kommer förändra varandras liv för gott. Det blir en sommar de sent kommer glömma.
Boken är intensiv och ärlig, och jag känner igen mina egna tonår så starkt. Att allt var en blandning av magi och sorg. Känslorna nästan sprakade: de gick att ta på, både de deprimerade och de lyckliga känslorna. Hur det svängde från en sekund till en annan, mellan total lycka och total panik beroende på om man fått svar på ett sms eller inte (och hur det svaret var formulerat). Att allt verkligen var liv eller död, livsviktigt och dödsavgörande.
Jag blev tagen av boken och har burit den med mig idag, efter att jag avslutade den i sängen imorse. Stark, fin.
Min första kontakt med Anneli Furmark alldeles lysande arbete som serieskapande var hösten 2014 då jag läste den lättlästa serieantologin Den svarta katten och andra berättelser, i vilken hennes adaption av Poes "Fallet Valdemar" var en av höjdpunkterna. Därefter glömde jag dock bort detta en stund, t.o.m. när jag väl snubblade över hennes serier igen i oktober 2015. Då hittade jag Den röda vintern på biblioteket och blev mäkta imponerad av ett serieberättande med ett stort karaktärsdjup, som påminde mig om det som jag uppskattar i Lars Molins romaner, noveller och TV-verk. Då jag snabbt upptäckte att detta var sista delen i en tematisk trilogi ledde det till att jag under november samma år tog mig igenom de två första delarna, Fiskarna i havet och Jordens medelpunkt, och även klämde in Jamen förlåt då, en samling korta berättelser.
Det är därför inte särskilt förvånande att jag plockade upp Närmare kommer vi inte, Furmarks serieadaption av norska författaren Monika Steinholms ungdomsroman Nærmare kommer vi ikke (som serien fått mig intresserad av att läsa). Handlingen kretsar kring (och berättandet växlar mellan) ungdomarna Jens och Edor som träffas under en sommar då Jens reser till sin morbror Torstein och hans partner Phil i Finnsnes för att komma hemifrån efter att ha kommit ut för sin föräldrar och för att komma bort ett tag från en av sina bästa vänner, Niklas, som han även är förälskad i. Edor, å andra sidan, bor i Finnsnes, där han har sin bästa vän Cliff och flickvännen Beate som han varit ihop med ett år, men han bearbetar även sin mammas död och pappans omgifte med thailändska Kiat.
Berättelsen är en finstämd skildring om att växa upp och hitta sin identitet, att finna kärlek och sin sexualitet, och att kunna hitta en plats i världen. Steinholm har skapat ett set karaktärer som känns trovärdiga och Furmarks hantering av deras berättelser både genom deras respektive röster och genom sitt som alltid nyanserade bildberättande är träffande, och underlättar en empatisk läsning av verket.
Svårt att inte tycka det är märkligt att enbart del två i en trilogi har översatts. Själva historien går ju att läsa fristående men det är märkbart att karaktärerna har relationer med varandra som inte etableras för mig som hoppar in så här i mitten
Une histoire qui pourrait paraître "commune" et pourtant...cette histoire était racontée avec tant de réalisme et de douceur. Les personnages sont attachants et émouvants. On a envie que ça marche pour Jens et Edor, on a envie qu'ils se sentent bien avec eux-mêmes pour être par la suite bien avec les autres.
Denne boken var en lettlest, tegneseriebok av boken med samme navn. Ungdomsboken hadde en stille og rolig handling, hvor jeg synes det av og til kunne skjedd mer? Jeg fant ut at jeg var bifil rundt 17-årsalderen, og jeg går inni lhbt+ bøker med åpne armer. Det jeg er lei av å lese gjennom bøker og se på tv serier/filmer med lhbt+ er utroskap. Ja, kyssing er utroskap. Iallfall i min verden. Du er intim med noen andre sine lepper… og det er mange som (fortsatt) tror at bifile er mest sannsynlig kommer til å være utro, pga at de ikke liker et bestemt kjønn. Detter er sårende. I denne boka virker det som at Edor er bifil/pan. Derfor jeg påpeker det… Jeg ble også ukomfortabel da Edor tvang seg på Beate sånn han gjorde, og at de ikke spurte Jens om det var greit med kyssingen… Så dette blir en svak tre stjerner fra meg dessverre.
Mycket fin serieroman om Jens som är hemligt förälskad i sin bästa kompis Niklas som dessvärre är tillsammans med deras gemensamma tjejkompis. Jens kommer ut inför sina föräldrar (som är förstående och stöttande) och flyr sedan till sin morbror och dennes man. Där försöker han hantera sina känslor och mitt i allt så dyker Edor upp. Edor som är tillsammans med Beate och har svårt att hantera sorgen efter sin mamma. Edor har nog aldrig tänkt på killar på just "det där" sättet men när han möter Jens vänds tillvaron upp-och-ner.
Mycket var fint, men samtidigt var den lite liksom tråkig. En scen där Beate och Edor har sex fast Beate egentligen inte har lust är också lite tveksam tycker jag. Känns nästan som ett övergrepp. Lite problematiskt i en ungdomsbok, kanske alltför många unga som "ställer upp" av olika anledningar, men samtidigt så blir ju både Beate och Edor ledsna efter - så - alltså nu grävde jag ner mig här i en liten detalj - men så kan det ju vara med läsning. Fin och läsvärd, men som sagt lite tråkig också.
Har dubbla känslor efter att ha läst denna. Dels var det fint att få följa killarnas båda sidor. Men jag reagerade på tjejernas utbytbarhet, att E tvingade sig på B och att hon sedan ändå finns där för honom. Blir illaberörd för såklart man ska få utforska sin läggning men inte på andras bekostnad. Har läst den i kontexten hur högstadieelever kanske tar till sig den och då tänker jag att det behöver finnas utrymme för diskussion kring den.
This entire review has been hidden because of spoilers.
Nice to read some swedish comics once in a while and especially when it's illustrated by an artist that lives in Umeå. A story about being young, not exactly knowing if it's girls or boys you like and is it okay to feel like this, can I get out of the closet or?
Jag gillade verkligen delar av boken, men andra delar skavde rejält. Beate behandlades inte särskilt väl varken av Edor eller själva handlingen. Fokus var på Jens och Edors sommarromans men lite mer ytrymme att få vara upprörd och visa känslor kunde Beate väl fått.
suivre une love story sur un mec qui découvre qu'il est gay tout en ayant une copine qu'il a envie de frapper et tente de violer, pas ouf. très déçue de cette bd qui commençait pourtant avec de beaux dessins et des personnages attachants.
This entire review has been hidden because of spoilers.
En fin tegneserieroman om ung kjærlighet. Dessverre blir den litt ødelagt av voldtekten som skjer, og som ikke blir tatt tak i. For meg virker det som om voldtekten bagatelliseres.
Fin och känslosam berättelse, igenkänningen var hög många gånger. Tecknarstilen passar perfekt in på känslan av historien, känner nästan sommarvärmen genom bilderna. Men det märks att det bara är en del av den ursprungliga bokserien, vissa scener hade fått vara längre och jag saknade bakgrundsinformation vid ett par tillfällen. Och så hade jag nog väldigt höga förväntningar, vilket sällan är rättvist mot en bok.
C'était trop bien <3 La narration m'a happé, c'est tellement beau comme livre ! Un peu moins fan de l'univers graphique sans pour autant avoir été déçu. Les paysages mélangeant aquarelles et feutres sont assez particulier, ce livre m'a happé dans une histoire d'une simplicité déconcertante mais vraiment plaisante.
Flott bok om et viktig tema. Min første grafisk roman i den lengden og jeg likte alt jeg leste. 😁 Anbefales. (Jeg har også tenkt å lese originalromanen😇).