Vad jag saknades här

by Jila Mossaed

Jila Mossaed Föddes i Teheran 1948. Sedan 1986 är hon bosatt i Sverige och har givit ut sex diktsamlingar på svenska. På persiska har hon publicerat både diktsamlingar och romaner. Jila Mossaed har fått flera utmärkelser, senast Aftonbladets litteraturpris (2015), Frödingpriset (2016) och Kallenbergerstipendiet från Svenska Akademien (2017).

Genres: Poetry

83 pages, Paperback

First published March 23, 2018

Reviews

[Oliver · Rating 2 out of 5]

Som andra skriver måste jag instämma om att språket är fint men jag blir inte direkt gripen av den. Helt ok men är inte min smak personligen.

[Tarredion · Rating 5 out of 5]

Lite sen, men huvudsakligen för jag funderat på hur jag ska formulera mig ... så imponerad var jag.

Rytmen i Jila Mossaeds dikter är enkel men rimmar nästan från strof till strof, dikt till dikt, knyts ihop naturligt i slutet av varenda en, o känns helt naturlig att följa. Kombinerat med helrim, halvrim, ljudrim *låter* dikterna genomtänkta, hela vägen igenom. Inte en enda versal har missats.

Visuellt intressanta och kulturellt relevanta och distinkta beskrivningar träffar mig rakt i hjärtat. Även när bildspråket eller metaforerna inte fastnar - för vissa älskar jag, vissa förstår jag inte, och allt mittemellan - kan jag se att Mossaed verkligen *menat*. Och för mig är detta viktigast med en enstaka dikt eller en samling. Att det känns medvetet, och att poetens hela själ ligger i den. Orden nästan lyser.

Den bästa av Mossaeds samlingar jag läst, än så länge.

En av dikterna jag verkligen kunde känna igen mig i, där rytmen, rimmen och slutradernas twist är vad som gör den unik:

"I natt kom en ny dikt
så nära mitt medvetande
och knackade på

Innan jag öppnade dörren
försvann alla ord

Letade hela natten
i min hjärnas gränder
fick inte tillbaka dem

I gryningen
somnade jag om
i väntan på ett nytt besök"

[Fiktiviteter · Rating 4 out of 5]

Läs min recension på bloggen: https://www.fiktiviteter.se/2018/11/2...

[sofia · Rating 3 out of 5]

I "Vad jag saknades här", finns ett genomgående mönster i dikterna som ibland är mer tydligt och förståeligt och ibland lite väl abstrakt för min smak.

För mig handlar detta mönster om förändring i människan och omgivningen. Det handlar om människans natur och allt vad livets olika skeenden gör hos en. Naturen är ett ständigt närvarande element som skänker ett jordnära, relaterbart ljus över dikterna. Tid och människans relation och påverkan av det, är som en röd tråd genom texterna. Den lågmälda sorgen och emellanåt förtvivlan är också påtaglig. Det framhävs bl.a i form av en brist på förmåga att uttrycka sig, "jag och de ordlösa", och en oförmåga att se då bl.a "blinda barn" flertalet gånger nämns och präglar dikter.
I samband med det framträder en vilsenhet men även en frigörelse från gamla arv. Det känns som Mossaed skildrat väldigt personliga erfarenheter och inre strider i sina dikter.

Första delen i boken av tre talade mest till mig medan resterande dikter emellanåt blev alltför abstrakta och random. Till exempel "Små pojkar andas in lim", s.63.

Överlag vackert målande språk alltigenom samlingen, men ibland för oförståeliga dikter därav 3/5 stjärnor⭐️

[Karin Wigren · Rating 3 out of 5]

Jila Mossaed har ett mycket vackert språk (särskilt med tanke på att hon lärde sig svenska när hon var närmare 40 år gammal) och skriver målande. Trots det grips jag inte riktigt av de flesta dikterna så som jag hade hoppats på. Kanske hade jag för högt ställda förväntningar, kanske har jag läst för mycket som personligen drabbar mig mer den senaste tiden så den oundvikliga jämförelsen blir skev.

Fortfarande en fin diktsamling dock! Hade det gått hade jag gett 3,5 stjärnor.