Känner höns empati med varandra? Är grisar medvetna om sin egen existens och vad känner får och kor egentligen när de umgås med människor?
Forskningen har gjort stora framsteg när det gäller att förstå husdjurens inre liv. Det gäller både hundar, hästar och katter lika väl som de djur vi äter. Vi vet numera att kotletten på tallriken och ägget på frukostbordet kommer från djur vars känslor och tankar inte skiljer sig så mycket från våra egna.
Per Jensen berättar levande och enkelt om de senaste vetenskapliga rönen kring husdjurens inre liv. Vi vet idag mer än någonsin om känslor, tankar och kognitiva egenskaper hos de djur som omger oss, även de som efter sin död utgör grunden i de allra flesta kokböcker. Utan att moralisera över vad vi äter leder det till svåra frågor som vi alla måste ta ställning till. Är behandlingen av djuren i dagens lantbruk rimligt när vi nu vet att deras känsloliv inte skiljer sig så mycket från vårt?
I sina tidigare böcker har Per Jensen fokuserat på hundens beteende och känsloliv. Här går han ett steg längre och sammanfattar den senaste forskningen om känslorna hos andra djur som lever tillsammans med oss
Jag förstår inte den här boken. Författaren utreder noggrant att djur (i det här fallet, de djur som föds upp inom jordbruket och livsmedelsindustrin, dvs höns, får, grisar och kor) har känslor minst lika komplexa som människors. T.o.m. fiskar har ett sorts själsliv. Allt detta med stöd av grundlig forskning. Men fastän författaren själv är helt övertygad om allt detta så ser han ingen moralisk tveksamhet i att döda och äta upp djuren? Eftersom det inte går att bevisa att djur är rädda för att dö? Vad är det för skruvat resonemang? På slutet beskrivs ett scenario där grisar luras att sticka huvudet i ett tråg och då avlivas med en kraftig elstöt, och det är tydligen ok för de dog ju ändå medan de fick nåt gott att äta. Jaha men då är väl allt ok, då.
Jätteintressant forskning och sammanställning, men det gör ju ingen nytta att skriva en bok om att djur är tänkande, kännande varelser förmögna till rädsla, glädje, sorg, nyfikenhet, förväntan och t.o.m. matematisk intelligens om slutsatsen är att det går bra att slå ihjäl dem bara de inte vet om det i förväg.
Per Jensen visar med hjälp av många olika studier hur smarta, empatiska, glada och nyfikna djur kan vara. Inte bara våra vanliga husdjur, utan också kor, grisar, får, höns och fiskar. Tillsammans med det blir det väldigt jobbigt när han också beskriver hur grymt djur blir behandlade inom industrin. Hur väldigt starka instinkter ignoreras och därmed får djuren att må dåligt. Han ger också förslag på hur små enkla förändringar kan underlätta väsentligt. Tyvärr tror jag att anledningen till att förändringarna inte görs, är för att de är dyrare och mindre effektiva än dagens rutiner och djurhållning.
Ett av de jobbigaste kapitlen var det om mammor och deras ungar. Vi får veta hur deras behov inte tas hänsyn till alls inom industrin. ”Kunde kor och kalvar prata för sig själva skulle de naturligtvis leva tillsammans ända fram till avvänjningen. Men den verklighet alla kor och kalvar måste stå ut med för att du och jag ska få mjölk och ost till låga priser är en annan. Där finns det inte plats för djupare relationer mellan mamman och hennes unge.” Här tycker jag Jensen missar att ta det ett steg längre. Varför ska vi människor få billig mjölk och ost? Istället för att acceptera att såhär är det, vi måste fortsätta utnyttja djuren, kan vi välja att avstå. Vi behöver inte mejeriprodukter och vi behöver definitivt inte överkonsumera dem som vi gör nu för tiden.
Sista kapitlet blir också väldigt hemskt att läsa med tanke på allt positivt vi fått höra om djuren innan. Författaren ser inte några moraliska problem med att föda upp och slakta tänkande, kännande djur för att vi ska få kött - så länge det görs på ett sätt som inte stressar djuren. Jag håller verkligen inte med, vi människor behöver istället inse att vi inte är förmer än andra varelser, vi har inte rätt att utnyttja djur på det här sättet.
Så det blir en konstigt slutsats till en annars varm och empatisk bok. Den är full av viktig kunskap som jag tror världen skulle må bra av att veta. Läs den gärna för att lära dig mer, men head’s up om sista kapitlet...
Väldigt intressant och informationsrik bok, dock hade det sista kapitlet med författarens tafatta och patetiska försök att försvara köttätande kunnat skippas helt.
I loved this book, loved all the studies Per Jensen presents and the stories (though thinking about how differently animals have to live was hard), but then there's his last chapter which I found very hard to read. He knows and understands so much about animals, but because they don't know they're going to die, he thinks it's okay to kill them (if it's done in a "nice" way). He says there are principled vegans who just don't eat animal products, but that doesn't seem like something he'd consider. But however "friendly" animals are killed, they still lived a very short life. So disappointed about the last chapter! I can recommend the other chapters warmly though. Don't miss out on those! I also enjoyed reading about how things are done in Sweden.
Jättespännande forskning, som vanligt presenterat på ett intressant och läsvänligt sätt av Jensen. Även om boken huvudsakligen inte fokuserar på köttindustrin och i den mån den tar upp det är det inte för att grotta i hemska detaljer, så är det i alla fall för mig som djurvän ändå en fruktansvärt jobbig bok att läsa. Det är inte en bok som utgår från att alla ska leva som vegetarianer, utan grundtesen är att alla oavsett kostval gynnas av en köttindustri där djurens behandlas väl och där de får utlopp får sina naturliga behov. Så jag kan tycka att det nästan är viktigare att köttätare läser den här än vegetarianer, även om den också berör de delar av djurindustrin som på olika sätt påverkar vegetarianer/veganer (ex krav, ekologiskt, närproducerat, osv).
Jättebra och inte alls tung, även om det kan verka så på tiden det tog att läsa ut denna pärla. Många exempel på intressant forskning om djurs behov. Per Jensen skriver empatiskt med förslag på förbättringar utifrån djurens behov och beteenden.
På många sätt en helt fantastisk bok. Boken är väldigt välskriven, otroligt fina bilder, snygg layout och tydliga faktarutor. Förutom intressanta anekdoter baseras boken i princip helt och hållet på baserad på forskning.
Per Jensen är påläst och kunnig. Flera gånger påminner han läsaren att icke-mänskliga djur i mångt och mycket är oerhört lika oss människor, mer än vi tror. Han lyfter upp många totalt förkastliga metoder inom djurindustrin som är används brett i Sverige (som att såga ihjäl eller kväva miljontals levande tuppar årligen, svälta kycklingar, förhindra nästan alla djur från något som ens liknar naturliga beteenden). Inte bara är djuren sönderavlade och lever onaturligt - de mår uppenbarligen inte bra av det.
... sedan avslutar han boken med ett dåligt försök att moraliskt rättfärdiga att äta upp djuren han precis beskrivit så oerhört fint. Han beskriver det som att det i princip är omöjligt att vara vegan(?). Nu är förvisso boken skriven 2018 (och bör bedömas därefter), men damn - det är otroligt lätt att vara vegan. 2018 var det enkelt, 2024 är det pinsamt enkelt. Detta kapitlet drar ner betygen från 5 solklara stjärnor till 4 svaga. Allt innan dess är dock oerhört intressant, utmanande och fantastiskt häftigt.
Oerhört intressant och välskriven bok, utan pekpinnar, utan presenterades fakta som man själv får förhålla sig till. En del anekdoter gör boken personlig att läsa.
Jag vet en hel del om djur och hur de föds upp idag, men lärde mig en hel del om hur djur agerar när de får leva "vanligt". Att hönor blir så stressade av att inte har någon pinne att sitta på på natten var intressant att läsa om - inte konstigt att de stressas till döds i de burar de tvingas in i idag, eller på de enorma ytor utan skydd de får gå runt på om de är "frigående".
Jensen är kunnig och hans språk är lättläst och engagerande. Rekommenderas.