Musse och Helium är två små möss som bor hemma hos Camilla. Hur de kom dit är det ingen som vet, men konstigt nog kan mössen prata och Camilla förstår dem. En dag hittar mössen ett hål i väggen som leder till en annan värld ? Djurriket. Det visar sig att Musse och Helium är prins och prinsessa i Djurriket, men har skickats därifrån eftersom onda Duvjägare vill ta dem till fånga för att på så sätt komma över rikets största skatt, Guldosten.
Musse och Heliums föräldrar, kungen och drottningen, är mystiskt försvunna, men det finns andra varelser som skyddar och hjälper dem. Varulven Ta-Ta, Tant Gamelina och grislejonet Charlie är bara några av alla mössens fantastiska vänner i Djurriket. Nu måste Musse och Helium finna Guldosten innan Duvjägarna fångar dem ...
Den här var verkligen ofattbart dålig. Jag fattar inte hajpen alls? Inte ens barnen drogs med i den och själv kändes det som att läsa en sån berättelse man hittar på i stunden när barnen ber en att berätta en saga. Det hände ca ingenting, men det som hände hände om och om igen. Hade lätt kunnat kortas med 60% om inte mer.
Testade också lyssna på den och det var ju någon form av trauma i sig.
This is a very unpopular opinion. But I didn't like this book at all. Every kid at the middle school I work at read this and LOVE the book, even parents and teachers love them. So I had extremely high hopes for it. When I started it I couldn't say too much of it, it was ok. But I felt like nothing happened and I also felt like it was a bit like Narnia. And I don't mind people trying to copy things, I'm all for it. But try to copy it and make it a bit better. The entire book was drawn out too long..... I get they were going on an adventure. Why would they need to go back and forward 3 times until they actually did something......
The book was alike a very long starting point......long proloug......not an entire book. I know there are 3 more books but I would not wilful sit down and read them. Someone would have to force me.
Camilla Brinckin "Musse ja Helium: Salaperäinen kolo" (WSOY, 2022) on meidän putiikissamme ollut melkoisen kysytty lastenkirja, joten lopulta täytyi ottaa itsekin selvää, mistä tässä ilmiössä on oikein kyse.
Vaikka en itse pitäisi jostakin suositusta sarjasta, pystyn tavallisesti ymmärtämään, miksi siitä tykätään niin paljon. Nyt ei tästä jäänyt kuitenkaan mitään käteen. Sarjan avausosa on kamalan kömpelösti kirjoitettu, huonosti kuvitettu ja halvoilla pieruvitseillä höystetty fantasiaseikkailu, jossa ei ole mitään kiehtovaa tai omaperäistä. Vähän tulee sellainen olo, että keskimääräistä paremmalla mielikuvituksella varustettu isä tai äiti voisi säveltää tämmöisen unisadun lennosta.
Ei jatkoon, miljoona kärpästä on nyt väärässä. Jos kaipailette samantapaista, mutta oikeasti laadukasta nuoremmille suunnattua eläinfantasiaa, niin testatakaapa vaikka Robert C. O'Brienin Hiirirouvaa ja ruusupensaan viisaita tai Lea Pennasen Piilomaan pikku aasia.
Jag läser gärna för mina barn, men vad som helst förutom denna serie! Storyn och dialogerna är osammanhängande. Språket flyter inte särskilt bra, samma uttryck återkommer alldeles för ofta ("Det stämmer!"). Vi är nu på tredje boken och jag behöver en lång paus innan vi läser fyran. Barnet tycker dock den är bra, oklart varför, men jag gissar prutt- och ramla på rumpan-humorn. Men illustrationerna är ju fina, så jag ger en stjärna.
Små barn uppskattar bilderna och prutt-o-fis humorn medan jag som vuxen blir irriterad på det extremt dåliga språket samt att absolut ingenting är spännande eller utvecklande. De goda är goda och de onda är onda... Samma fraser upprepas i absurdum. Karaktärerna är samma från första till sista sidan och författaren bara hittar på en massa trams för att karaktärerna enkelt ska klara sig ur knipan.
Känns som att författaren haft som mål att skriva så många böcker på så kort tid som möjligt för att kunna trycka ut sitt varumärke och tjäna pengar på tshirts, kepsar, samarbete med burger king osv osv.
Kan inte för en sekund förstå 4-5 stjärnor och alla bloggare som prisar denna bokserie. Visst kan man ha olika uppfattning om böcker men att klassa det här lika högt som t.ex. bröderna lejonhjärta eller muminböckerna... vet inte hur man får ihop det faktiskt?!
Rekommenderas ej! Finns så mycket bättre barnliteratur och vill man ha trams kan man kika på Ninjago eller liknande på Netflix.
Jag förstår inte riktigt hypen över de här barnböckerna. Jag hade inte gillat det som barn trots att boken handlar om djur. Barnböcker brukar oftast ha någon underliggande lärdom som barnen ska ta till sig, men det har helt gått denna boken förbi. Däremot är den fylld med utfyllnadstext samt fis- och ramla på rumpan-fadäser. Jag kan kanske också vara lite allergisk mot att det i 9 fall av 10 är Helium (tjejen) som är rädd och nervös, och "Storebror" Musse (killen) som då skall trösta och lugna. OBS. han anser sig vara storebror för att han är född några sekunder tidigare. MEN det är fina illustrationer i boken vilket är ett plus.
Det händer heller INGENTING i första boken, utan den är enbart uppbyggd för att en ska bli tvungen att köpa nästa bok.
"Prologue the book". I want to love this book, I really do, but this book is really overhyped. It is all exposition and nothing happens before it abruptly ends. The only way to explain it is as if a book ended right when the adventure is about to start.
The story has me hooked and I will probably read the next book, but the fart humour and weird side tracks almost ruined the book for me. . As another reviewer said - too much nonsense.
Nu har jag äntligen läst första boken i den populära serien Musse och Helium. Inte riktigt lika bra som jag trodde men jag förstår varför både vuxna och barn har fallit pladask för de här två söta möss-syskonen.
Den här äventyrs/fantasyboken passar utmärkt för högläsning. Jag skulle gissa på att den går hem från FK-klass till årskurs 3. Bilderna är oerhört färgglada och fina vilket brukar vara uppskattat av alla barn.
Obegripligt att den här serien är populär. Låg kvalitet i både språk och story. Fattiga dialoger. Saknar originalitet, de få bitar som är OK är direkt "inspirerade" från välkända verk blandat med billiga pruttskämt. Barnböcker behöver inte alls vara naiva och simpla som detta men kan vara både fyndiga och kluriga utan att man tappar barnens uppmärksamhet. Usch!
Förväntade mig något helt annat, något bättre än det här då de är så populära, men förstår inte alls det. Tydliga trista könsroller, seg handling eller nästan ingen handling - hela boken är som en enda lång prolog men gör mig inte så sugen att läsa fortsättningen. Att författaren skrivit in sig själv som mössens omhändertagare var så löjligt, och Musse och Helium kände jag väldigt lite för. Fina färgglada illustrationer. Passar barn 6-9 år och som högläsning för samma åldersgrupp men för lite yngre också. Kul att många barn verkar gilla serien iaf.
Min snart 10-åriga dotter ÄLSKADE den här. Äventyr med djur i huvdrollen, kan inte bli bättre enligt henne. Tur att det finns fler alltså. Bra högläsningsbok, språket flöt lätt.
Den kändes onödigt låg och samma sak hände om och om igen då de åkte fram och tillbaka i portalen.
Världsnyhet var sådär men antar att man får se mer av det i framtida böcker. Boken var hyfsat lättsam men jag tycker inte språket flöt på särskilt bra. Blev ibland lite för fjantigt med fisar och dylikt men barn kanske uppskattar det?
Skulle dock rekommendera den första boken i serien till barn så att de får se vad de tycker.
No nyt oli kyllä heikko. Kuulosti ihan itse keksityltä iltasadulta, johon oli silloin tällöin ujutettu kaikenlaista juoneen kuulumatonta piilokasvatusta, kuten tietoiskuja hampaitten pesusta ja värisokeudesta. Osa jutuista oli ihan kiusallisen selkeästi perheen sisäpiirijuttuja ja juonen epäloogisuudesta tai välikevennyksinä toimivasta ikihauskasta piereskelystä en jaksa edes aloittaa. Selkeästi en ole kohderyhmää.
Jeg skjønner ikke at denne boka/serien er så populær. Først og fremst så skjer det nesten ingenting i denne boka. Det var også fint lite som ga mening. Hele greia med at tid fungerte annerledes i Dyreriket enn i Menneskeverdenen ble kastet ut vinduet nesten med en gang. For meg ble det også alt for barnslig. Ja det er en barnebok, men barn fortjener god litteratur. Ikke bare dårlig dialog og prompe-vitser.
Jag hade denna bok som högläsning i klassen. Det funkade bra. Det finns lärarhandledning till boken. Bra kluriga frågor att diskutera och fantastiska bilder.
Tyvärr kunde jag tycka att det är lite trams, "musen blev så rädd att han fes på sig" exempelvis. Jag tycker inte att sånt behövs. Barn är klokare än så.
Jag förstår verkligen inte hypen. Boken är inte ”bra” även om den är godkänd. Det händer för lite i den, och för mycket upprepningar. Men. Men! Jag läser den för min 4 åring. Och som vår första gemensamma kapitelbok tror jag att det är det en bra start. Det är vackra bilder på många sidor, dock inte alla. Vilket är en bra övning i att hålla uppmärksamheten på en historia.
Olen jo jonkin aikaa etsinyt hieman pidempää iltasatukirjaa perheen nuorimmalle. Musse Ja Helium -kirjasarja on ollut kirjastossa jonkinlainen hitti, joten päätin kokeilla sitä.
Aloitetaan hyvistä puolista: Lapsi otti tarinan heti omakseen. Kertomus itsessään oli sen verran simppeli, että noin 4-vuotias pysyi juonessa hyvin kiinni. Jännitystä sarjan ensimmäisessä osassa oli riittävästi, mutta ei liikaa.
Aikuislukijalle tarina ei toiminut ollenkaan. Juttu vaikutti hätäisesti kokoon kasatulta höpöhöpöltä, jota oli ryhditetty päälleliimatuilla, opettavaisilla tietoiskuilla (hampaat pitää harjata!) ja turhilla pieruvitseillä. Kuvitus toi mieleen vähän isommalla budjetilla tehdyt tekoälykuvat.
Kitinästäni huolimatta epäilen, että Musse Ja Helium eksyvät edelleen perheen yhteisiin lukuhetkiin, sillä lapsi sitä erikseen toivoi.
Hanna gav den först två stjärnor men när hon kom på att hon ville ha mer sträckte hon sig till tre. När jag påminde om alla pruttar och allt bajs sa hon fyra men inte fem för så bra var den inte.
Vår sjuåring tyckte boken var spännande med roliga karaktärer och jättefina illustrationer. Den är kreativ och inbjuder till äventyr. Vi ser fram emot att få läsa uppföljaren ”Jakten på Guldosten”.
Maxi ja Helenium on kaks hiirt. Nad avastavad, et on tegelikult kuninglikust soost ja peavad peagi ette võtma ohtliku teekonna oma vanemate leidmiseks. Raamat on armsate illustratsioonidega.