När man inte har bättre för sig botaniserar man i Akademiens litteraturbank. Där hittade jag Ekelund, som jag läst citat av förut, och laddade ned denna i tron att det var en diktsamling. Det är den inte. Vad den är, är en kritik av litterära storheter baserad på deras förhållnade till grekisk-romersk diktning, och de temperament som författaren tillskriver kulturerna. Den är mycket underhållande. Tidvis vass. Helt klart värd att läsa, även om de sista essäerna är mycket mindre roande än de första.