Hjärtat slog högt och vilt medan jag storögt stirrade på pappret framför mig. Det var inte möjligt, jag kunde inte ha ritat det här! Jag hade ju bara klottrat! Och ändå fanns hon där, som en skugga i väggen.
Vem är den mystiska tjejen som dyker upp i Sakarias teckning? Och vad är det egentligen som döljer sig i det gamla husets snirkliga skuggor?
Höstlovet blir inte alls som Sakarias har föreställt sig. I stället för en efterlängtad resa med pappa, blir det bara en vecka hemma hos farmor och farfar. Men det blir också början på något helt annat. Något han aldrig ens hade kunnat föreställa sig.
Mysrysare för bokslukaråldern! En ganska klassisk spökhistoria, även om den utspelar sig i modern tid. Spännande och lagom läskig för barn i mellanstadiet, skulle jag säga.
Har lyssnat på boken i uppläsning av Ingelin Angerborn själv och det var ganska mysigt i sig!
Den påminner väldigt mycket om "Hjärta av damm". Flera element som liknar varandra, men såklart ändringar. Personligen är jag förvånad över att det var en manlig huvudkaraktären. I alla hennes andra böcker är det en kvinnlig huvudkaraktär. Personligen föredrar jag kvinnliga huvudkaraktär. Det kändes lite som en kopia av "Hjärta av damm". Men jag har inte läst den sedan den kom ut. Så jag kommer inte ihåg så mycket. Fast grundelementen tycker jag var lika. Som t.ex årstid, ledtrådar och miljöerna.
Fast det är verkligen en bok man borde läsa. Precis som nästan alla hennes böcker så kan jag bara inte sluta läsa. Hennes böcker är inte så långa med de är detaljerna och enkla att hänga med i handlingen.