Efter sin omtalade studie av Djursholm riktar Mikael Holmqvist nu strålkastarljuset mot Handelshögskolan i Stockholm. Handels. Maktelitens skola är den första inträngande analysen av denna institution, där inte bara den ekonomiska makteliten utbildas och fostras, utan även den politiska. Skolan grundades 1909 av det svenska näringslivet och är alltjämt ett privat universitet, men finansieras också av offentliga medel. Handelshögskolan utmärks av sin mycket selektiva antagning, och är det närmaste man kan komma en elitskola på universitetsnivå i Sverige. Vilka studenter är det som kommer in på Handels och hur formas de för framtida maktpositioner? Vilka är förutsättningarna för fri och oberoende forskning och undervisning när näringslivet leder verksamheten? Och hur påverkar denna skola det vidare samhället i en social, moralisk och politisk bemärkelse?
Höga förväntningar på denna men ack så oläsbar den var. Författaren (docent på SU) verkar ha seriöst mindervärdeskomplex gentemot Handels och ett stort behov att framhäva sin akademiska begåvning. Den röda tråden saknas helt, syftet likaså och metoden, tja, den finns inte heller där. Slösa inte bort tiden på den här boken, det är tid som inte går att få tillbaks.
Väldigt intressant bok. Det som drar ner betyget är att den är så akademisk. I det här fallet betyder det inte svårläst eller torr, utan mångordig och lite övertydlig. En duktig redaktör hade kunnat stryka bort 150 sidor utan att något innehåll gått förlorat. Trots det tycker jag den är klart läsvärd.
Tankeväckande sociologisk studie över en utbildningsinstitution och dess betydelse i samhället. Holmqvist arbetar förtjänstfullt fram en mångfacetterad bild av en svensk prestigeskola utan att hänfalla åt varken dyrkan eller nidbilder. Snyggt, informativt och inspirerande!
Die "Forschungsmethoden" sind eines Professors größtenteils unwürdig. Ohne zu quantifizieren wie viele Interviews er geführt hat und welche Antworten gegeben wurden, bedient sich der Autor ausschließlich einzelnen handverlesenen Zitaten, der PR-Arbeit der Uni und Zeitungsartikeln.
Die Themen, die sicher eine Diskussion wert sind (z.B. dass manche Gymnasien über Jahre hinweg überdurchschnittlich viele Abgänger in Richtung Handels haben), berührt er nur oberflächlich und unreflektiert.
Andere Themen zieht er an den Haaren herbei (z.B. die Existenzberechtigung einer Fakultät für Volkswirtschaftslehre).
Bei fast allen Standpunkten fallen einem auf Anhieb weitere Argumente dafür und dagegen ein, die nicht bedacht wurden.
In einer Zeitungsreplik des Unipräsidenten nach Veröffentlichung des Buches wird der Autor außerdem in einigen Punkten der Lüge bezichtigt, was dieser in einer Antwort darauf nicht entkräften kann.
Holmqvists bok utger sig för att vara en kritisk granskning av Handelshögskolan i Stockholm men är i praktiken ett ensidigt angrepp snarare än en balanserad analys. Boken präglas av en tydlig partiskhet som väcker frågan om författaren drivs av ideologisk övertygelse eller personlig frustration över att stå utanför den miljö han kritiserar.
Snarare än att nyfiket utforska olika perspektiv bygger Holmqvist sin analys på ett smalt urval citat, anekdoter och PR-material. Metoden är oklar och lämnar läsaren med intrycket att han letar efter bekräftelse på en redan bestämd tes. Någon egentlig variation i resonemang eller prövning av motargument, något som borde vara grunden i det kritiska tänkande han efterlyser hos Handelsstudenter, lyser med sin frånvaro.
Det här hade kunnat bli ett viktigt bidrag till diskussionen om elit, utbildning och makt i Sverige. Men istället lämnas man med känslan av att Holmqvist mer vill sätta dit än förstå.