Vajlett tror inte på aga. Hon tror inte heller på att följa bibelorden lika slaviskt som barnen i Granträskåsen är vana vid. Hon vet att det finns föräldrar som tycker att ungarnas nya skolfröken är alltför slapphänt och inte gudfruktig nog. Men hon står på sig, vänjer sig nog vid hur sladdret går. Hon är inte den enda det pratas om.
Nej, bytelegrafen går även om andra. Till exempel om den nya postfröken och hennes hår. Rut är den enda kvinnan i byn som är kortklippt, kanske för att hon inte är rädd för Guds straff. När Vajlett hör vad barnens mödrar sagt om postfröken är hon tacksam att hon stått emot frestelsen att själv ta fram saxen.
Ändå har de inte hört allt. Ingen mer än Vajlett och Rut har en aning om känslorna som växer så starkt mellan dem, Gud förbjude...
Jag var skeptisk till den här boken för framsidan är så jävla tråkig. Så tråkig att jag inte ens köpte den till mitt bibliotek i Västernorrland för jag ba no way att det här kommer lånas. Men så fanns den tillgänglig som e-ljudbok och jag behövde något att lyssna på. Och jag har fått ändra åsikt helt (även om jag fortfarande tycker att framsidan är extremt dålig marknadsföring). Nu ska jag tipsa alla mina tanter och farbröder om denna bok.
1. Det utspelar sig i miljöer man känner igen, även om det mest är ortnamn från Västerbotten. Mitt kära Vännäs och Umeå nämns t.ex. För Västernorrland har vi t.ex. Husum och Härnösand. 2. Västerbottens inland på 50-talet aka nostalgi för alla äldre. 3. Det är en berättelse om det hur det konservativa möter det nytänkande, olika typer av utanförskap och familjeproblem. 4. En historia om två kvinnor som blir kära i en tid och plats då det är långtifrån lätt. (inte för att antyda att det skulle vara någon dans på rosor idag heller)
Som sagt, Vajlett och Rut var riktigt riktigt bra.
Jag tycker det här är riktigt bra. Jag tycker om Valjetts framåtanda och att hon vågar röra om bland byborna. Hon står upp för sina elever och är nytänkande. Maria Lyckow läser också väldigt bra. Jag fortsätter nu läsa uppföljaren ”Roger och Rebecca” för att få veta hur det ska gå för de båda kvinnorna.
Vajlett och Rut är en fantastisk roman, finstämd, lite sorglig och otroligt välskriven. Jag tyckte oerhört mycket om den. Läs min recension på bloggen: http://elilaserochskriver.se/vajlett-...
En på något sätt mysig berättelse om Vajletts resa in i det konservativa norrländska samhället. Det tog lång tid innan Rut kom in i bilden, vilket var negativt eftersom boken faktiskt heter ”Vajlett och Rut”.
Men gud så fin berättelse! Himla mysigt att få läsa skildringar i obygden för länge sen. Nog för att detta var i början av 1950-talet men det är ju 70 år sen nu. Lite besviken på slutet, en del av mig vill ha en efterföljare, en annan känner sig att det får vara nog och mysa lite över boken.
Det är en mycket stark 3:a. Efter "Skrik tyst så inte grannarna hör" var mina förväntningar skyhöga. De infriades tyvärr inte som önskat. Men detta är ingen dålig bok. Den är riktigt bra, trots allt.
OBS att det används skällsord och beskrivande ord från tiden som skildras i boken, som idag ses som väldigt rasistiska och homofobiska (och var det redan då)
Lyssnade på ljudboken medan jag vävde och den var helt okej. Jag har egentligen inte så mycket att säga, en bra bok som skildrar livet på landsbygden på 50-talet på ett sätt som känns väldigt realistiskt. Alla karaktärer i boken känns väldigt verkliga och trots att det är många namn att hålla reda på så var det inga problem för de känns som riktiga människor man skulle kunna träffa på sin egen ort (förhoppningsvis något föråldrade). Det var intressant att höra om lärarinne-yrket på den här tiden och hur saker vi idag ser som normala eller förlegade sågs som radikala, och tvärt om såklart! Bokens titel och beskrivning får det att låta som att Vajlett och Rut träffas direkt men deras förhållande var inte bokens största fokus och det kändes som att mer kraft hade kunnat läggas på att bygga upp det, även om det känns realistiskt porträtterat för den här tidsepoken. Slutet var väldigt abrupt och jag hade gärna sett att boken var längre, men det kommer ju snart ut en uppföljare som kanske besvarar mina frågor om vad som hände sen...
Läste denna bok efter att ha hört talas om den tack vare boktips från biblioteken i Umeåregionen. Den är kanske lite extra intressant just för de som är bekanta med orter i Västerbotten och Västernorrland, även om den utspelar sig i en fiktiv by. Tycker boken var trevlig, men hade kanske uppskattat om huvudpersonernas känslor och tankar hade utvecklats lite djupare. Däremot är den skriven på ett sådant sätt att det inte gör så mycket, det är kanske bara inte den typen av bok som jag väntade mig. Jag hade nog förväntat mig mer fokus på relationen mellan Vajlett och Rut, jämfört med hur större delen av boken egentligen rör vardagslivet i den aktuella byn. Sammanfattningsvis tycker jag att det är en bra, lättsmält bok, som nog kan uppskattas av de som tycker om karaktärsdrivna berättelser.
Valjett kommer till byn Granträskåsen för att vara lärarinna på den enda skolan och hon har egna idéer med sig som skolans styrelse inte gillar. De flesta i byn är djupt religiösa och lever efter bibelns ord. Inte Valjett. Hon vet att hon aldrig kommer att gifta sig och få egna barn och vill leva sitt liv som en kvinna som tjänar egna pengar och tar egna beslut.
När Valjett bott i byn i ca ett halvår flyttar en ny postfröken in, Rut, och de blir vänner. Men vilken bakgrund har Rut egentligen och varför flyttade hon till Granträskåsen?
Det första som slår mig när jag lagt ihop boken är att titeln är missvisande och att texten på baksidan avslöjar alldeles för mycket. Är det något jag hatar så är det när 80% av bokens handling står på pärmen... Som i det här fallet. Det här gjorde att jag bara väntade och väntade på att storyn skulle komma igång och det hände inte förrän den sista fjärdedelen. Jag är besviken.
Jag tycker att boken är välskriven men jag undrar lite vad som egentligen var handlingen? Boken är söt men är det Valjetts liv i byn? Är det byns invånare? Eller Rut? Hmmm, får klura på den!
Valjett är iallafall en härlig karaktär och jag blir varm i hjärtat när man läser om hur hon månade om barnen. Så fin.
Relationsdrama som är så intressant att läsa om. Vajlett är lärarinnan som inte låter kristendomsläran ha så stort inflytande i sin undervisning och väljer att gå sin egna väg som inte alls är så spikrak och följsamt som man borde hoppas på. Det börjar en postfru på den lilla byn som det skvallras om en del om, fast en fin vänskap som utvecklar sig till något mer..En mycket vacker berättelse som utspelar sig på 50 talet då kristendomen har ett starkt fäste i samhället där normerna bör följas såsom bibeln.
Bland det tråkigaste omslaget jag sett på en bok, vilket medförde att jag dömde ut den på grund av detta först, så fel jag hade. Det är något visst med denna bok. Alfredsson skriver vackert om något helt vardagligt. Inget direkt spännande händer men drivet finns där ändå. Jag gillade boken väldigt mycket i början, men sen så stannade handlingen av lite. Jag känner att karaktärerna kunde fått mer utrymme, Rut och Vajletts relation likaså. Språket och miljöbeskrivningar är däremot starka.
Alfredsson är en övertygande berättare med en god historia i bakfickan! Som lärare känns problematiserandet av statlig kontra decentraliserad skola synnerligen relevant - liksom beskrivningarna av hur lokalsamhället försöker sätta press på undervisningen. Kärlekshistorian tyckte jag var en sekundär del av handlingen och hade den inte stulit fokus från skoltemat i bokens sista tredjedel hade jag gärna adderat en stjärna till betyget!
Jag började läsa boken idag på eftermiddagen och var klar lite innan midnatt. Lättläst, charmig och super intressant! Jag har bott i Norrland som ung och känner igen en hel del, fast än jag bodde i moderna Kiruna. Historisk roman som passar de flesta, kul med något annorlunda men ack så viktigt, att världen var så trångsint och fördomsfull, och är än idag. Handlar om mycket mer än förbjuden kärlek. Mysig läsning. Ser fram emot fortsättningen - "Roger och Rebecka"
Ingen höjdare, för vad handlade den om? Inte var det Vajlett och Rut i alla fall utan allt annat omkring som var utan betydelse. Vajlett var alldeles för enkel att tycka om och var inte särskilt trovärdig. Man fick inget grepp om Ruts karaktär när hon kastades in i handlingen och allt gällande deras relation var också för lätt, det uppstod aldrig något problem över huvud taget? Och deras relation intresserade mig inte alls, 1/5
En god berättelse, enkel (språkmässigt) och det är det som sänker mitt betyg, jag blir skriven på näsan. Det är också något med alla schabloner som befästs, trots att det handlar om två kvinnor som går emot samhället (i viss mån). Rut kommer också in så sent i berättelsen, jag upplever att titeln blir missvisande. Ändå har jag uppskattat den. Ljudbok.
Kul att få läsa om vuxna kvinnor som blir kära och inte vara tonåringsflickor, men jag tyckte faktiskt att själva romansen var det minst intressanta i hela boken. Omgivningen och lärarinnans vardag var nästan roligare. Det är en helt okej bok, men jag saknar kanske en röd tråd och ett vettigt avslut?
Välskrivet om tiden på norrländska landsbygden precis i 1950-talets början. Kan vara intressant för den som känner till bygden eller är uppväxt under liknande förhållanden. Jag tycker att den blir tråkig efter ett tag och de spirande känslorna mellan Rut och Vajlett inspirerar inte till vidare läsning.
Fint att läsa om hur det kunde vara ute på landsbygden den här tiden (särskilt i små frireligiösa orter som denna). Som lärare själv tycker jag också att hennes funderingar om sin undervisning är intressant också. I övrigt var det ingen bok som grep tag i mig alls. Förstår att det är en serie och kommer inte att fortsätta läsa.
Vilken underbar bok! Den utspelar sig i ett litet litet samhälle som styrs av ett kristet patriarkat.. men nya vindar blåser och det gäller att utmana ibland och ducka ibland. En kärlek mellan två kvinnor växer fram. Fantastiskt välskriven och härlig!
Första halvan var superfin. En berättelse om att vara lärarinna i norrlnads inland på 50-talet. Men kärlekshistorien som börjar långt in i andra halvan av boken blir inte så bra som boken i övrigt tycker jag.