Vilhelm Moberg var en av det svenska 1900-talets största diktare, som med sina utvandrarromaner om Karl Oskar och Kristina skrev seklets mest lästa och älskade litterära verk. Samtidigt var han en av landets viktigaste opinionsbildare och länge vår mest spelade dramatiker.
Trots Vilhelm Mobergs unika status har det inte funnits någon biografi som omfattat hela hans gärning. Först nu, 45 år efter hans död, kommer boken som skildrar Moberg i helfigur. Jens Liljestrand berättar levande och fängslande om en av våra mest komplexa, kontroversiella och storslagna kulturikoner. Mannen i skogen är den definitiva boken om Vilhelm Moberg och hans stund på jorden.
En minst sagt heltäckande biografi som verkar ha fått med allt och lite till. Lite väl mycket för min smak (nästan 700 sidor). Intressanta fakta om Moberg beskriver en komplex, motsägelsefull och föränderligt person - just som människor är. Blev oerhört besviken över att läsa om Mobergs raljerande över judar, kvinnofientlighet, otrohetsaffärer, elaka utfall, maskulinitetsfixering, lättkränkthet mm. Han sjönk som en sten. Och på botten är han knappast ensam. Verkligt imponerad av Jens Liljestrands makalösa arbete och hållning. Så proffsigt!
Rörande. Avsnitten om de olika rättsaffärena var stundtals trista och lite svåra att hänga med i. Tycker mig märka att Jens Liljestrand börjar skriva som den författare han skriver om vilket här gör att han med effektfull likgiltighet gör att man känner Mobergs känslor. Jag brukar säga/tänka att man skriver för att man är ensam. Tänkte mycket på det i avsnitten om att Moberg, trots att han var Sveriges mest sålda författare, verkade tycka att han var förbisedd, fick för lite bekräftelse. Egentligen handlade det väl om att han kände sig ensam.
Mycket tjock, välskriven och intressant biografi över Vilhelm Moberg och hans produktion. Mycket detaljerad litteraturanalys. Finns många av hans böcker som jag ännu inte läst och det var lite väl många "spoilers" och utdrag ur hans verk. Ser en del kritik mot boken och mot Moberg som person - man får inte glömma att han var en man av sin tid. De värderingar som många ser som självklara idag var inte ens påtänkta under hans levnad.
En mycket välskriven bok om den stora författaren Vilhelm Moberg och hans liv. En bred bild sv ett händelserikt liv och jag lärde mig otroligt mycket sil jag inte visste innan.
En dag ska vi mötas åter. Vissa böcker är starka, andra roliga, tunga eller allsköns andra adjektiv. Den här är, i brist på andra ord, viktig. I alla fall för mig. Jag förstår mer om Sverige i allmänhet och något som intresserar mig mycket - utvandringen - i synnerhet. Men jag lärde mig också mycket om mig själv konstigt nog då den rastlöshet som beskrivs i boken sätter egna tankar om att gräset alltid är grönare på andra sidan i perspektiv. Men den ger också en sådan kärlek till det gedigna arbetet, hur Moberg rest runt i USA, och Liljestrand i Mobergs fotspår, för att skapa något som är bra, snarare än lätt. Det tar tid att läsa. Det är värt det.
Ja, vad ska man säga? Ty, efter en mycket heltäckande livsberättelse av Ville i Momåla känner man sig ganska matt. Jag valde att lyssna på boken, vilket innebar 17 timmars lyssning om Vilhelm Mobergs liv. Vissa gånger blev jag chockad över hans karaktär, tex hans synsätt kring homosexualitet, kvinnans roll osv. Andra gånger förvånades jag av hans eget sätt att vara, hans buttra och envisa persona.
För att uppnå bästa läsningsstund vore det bra att ha läst de flesta av Mobergs mest kända böcker innan. För mig, som läst några stycken, upplevde jag parallellerna till böckerna något oklara och förvirrande. Om man läst böckerna kan man lättare anknyta till kopplingen.
Trots de inte alltid så roliga lyssningstimmarna kan jag helt klart säga att det var mödan värt! Och jag kommer tya mer av denna författare. Helt klart!
Standardverket om Vilhelm Moberg (även om det inte finns någon annan bok i skrivande stund som tar upp hela författarens levnad) Bra berättat (blir aldrig tråkig trots 707 sidor), fascinerande inblickar i litteratursociologin (hur Moberg försörjde sig och blev så rik författare) och fint skrivet om Mobergs demoner. Befriande problematiserande om vad Moberg symboliserar eller stod för i den svenska debatten och historien. Litteraturanalysen är dock inte väldigt skarp eller inspirerande tyvärr, ibland bara spekulerande
Extremt välgjord. Blicken inställd på precis rätt skärpedjup, inte för mycket tyngande detaljer, fritt från spekulationer utan täckning eller allt för stora ambitioner att skriva om tidsandan, ”Sverige” eller liknande. Bara det att jag i hög takt plöjt drygt 700 sidor om en författare jag inte ens är särskilt intresserad av. Impad.
Ville Moberg som "Storstarken med folkviseögonen" (Nisse Ferlin) och Liljestrand med mustascherna som dess levnadstecknare.
Kunde ju kanske saltat anekdoten om matsvamp en smula... Men storyn om när Moberg glömmer säga "hipp hipp" efter "ett leve för den fria teatern!" och därmed möts av hur "det blev tyst, alla väntade, ingen hurrade" är ju god nog som den är... ...med famnen full av tulpaner försvann han plötsligt, via ridå till kuliss. Och sen självdör han ju i slutet.
Tänk att gå runt med omvärlden som en ständigt enerverande sten i skon. Ja, tänk på det du.
I övrigt kan tilläggas att Jensa Liljestrand och hanses mustascher är jätteduktiga på att stava.
Åh, vilken berörande bok! Vilket hästjobb! Vilket storverk! Njutit, våndats och tårats av Martin Wallströms fina inläsning. Känner mig mer vilsen i vem Vilhelm var. Svårt traumatiserad var han tvivelsutan. Något han i sin levnad aldrig förmådde ta hand om, men det gav honom en oerhörd arbetskapacitet. En tydlig parallell till min egen småländska far. Tar särskilt, bland så väldigt mycket annat, till mig berättelsen kring invigningen av Utvandrarnas hus 1968. Jag bodde sen i Växjö 1972 - 86, och besökte i somras åter Parken och Utvandrarnas hus.
En nyanserad och fantastisk skildring över Mobergs liv, och inte bara över hans liv, utan över stora delar av 1900-talet. Längtar efter att få läsa mer av en av mina favoritförfattare (som tyvärr stundtals är en ganska oskön person)
Mycket detaljerad genomgång av Mobergs liv och eftermäle. MEN... något för detaljerad. Det är svårt att hålla reda på alla fakta som presenteras, så för att på riktigt inhämta all kunskap kommer biografin behöva läsas om fragmentariskt.
Intressant att läsa om människan, författaren, dramatikern och debattören Vilhelm Moberg. För mig gav boken också en förståelse för de samtida samhällshändelser som ofta speglas i Mobergs böcker.
Imponerande insats, absolut. Välskriven, välresearchad, heltäckande. Men, förlåt, väl lång... och inte jätteskojig, liksom. Inte Liljestrands fel, utan huvudpersonens, misstänker jag.