Åtta steg bakom

Marianne Jidhoff #8

by Denise Rudberg

I den åttonde boken i den populära serien om förundersökningsledaren Marianne Jidhoff för Denise Rudberg oss åter bakom överklassens polerade fasader och visar att ingenting någonsin är som man tror.

En torsdag i maj 1988 försvinner den nittonåriga Isabelle Renaudot efter en studentfest på Djurgården i Stockholm. Trettio år senare blir fallet återigen aktuellt i samband med en dokumentär om försvinnandet, och Marianne Jidhoff får uppgiften att ta utredningen vidare tillsammans med sin arbetsgrupp. De anar att familjen Renaudots stora förmögenhet kan ha haft något med försvinnandet att göra. Den dittills förtegna familjen öppnar också dörren till gömda hemligheter som får en avgörande roll för fallets lösning. Men vad är sanning och vad är spekulationer?

Samtidigt anmäler en ung man sina misstankar om att han blir förföljd. Anmälan hamnar på polisassistent Augustin Madrids bord, och han börjar undra om inte hoten mot den unge mannen har en koppling till vad som hände den där försommarkvällen 1988.

Genres: Crime, Swedish Literature, Fiction, Audiobook

317 pages, Hardcover

First published October 1, 2018

About the author

Denise Rudberg, född 1971, är bosatt i Stockholm. Hon har studerat film och dramaturgi i New York och har bland annat skrivit två löst sammanhållna romantrilogier.

Senast gjorde hon succé med Jenny S, Matilde och Åse som alla har blivit stora försäljningsframgångar. Denise Rudberg har även skrivit en svit ungdomsböcker, Tillsammans, som fick pris som 2008 års mest sålda ungdomsbok. Sommaren 2010 påbörjar hon en ny ungdomsbokstrilogi, Baristas, och hösten 2010 debuterar hon i en ny genre - elegant crime - med Ett litet snedsprång, den första i en serie, där alla böcker redan är sålda till SF för att bli film.

(Från förlagets hemsida.)

Reviews

[Britt-Marie Kullin]

Betyg: 4 av 5.

Denise Rudberg har gett ut drygt tjugo stycken böcker, och jag har läst dom nästan allihopa. Jag gillar hennes sätt att skriva. Tycker att hennes böcker är lättlästa, lättsmältna, snabblästa, enkla, underhållande, och läsvärda.

Den här boken är den åttonde delen om Marianne Jidhoff, i den serie böcker som Denise Rudberg kallar Elegant Crime, som är kriminalromaner i överklassmiljöer.

Jag tycker att boken Åtta steg bakom var precis lika bra som dom sju tidigare böckerna, och jag hoppas på att det kommer fler böcker i serien. Så jag kan absolut rekommendera boken, men allra helst hela serien i rätt ordning.

[Kerstin]

Review in Swedish.
Recension på svenska.

Detta är den åttonde boken i serien om Marianne Jiddoff, jag har läst alla de tidigare. I den ordning de är skrivna också, ibland med deckarserier, har jag börjat mitt i.
Boken handlar om ett mordfall och försvinnande under ett bröllop i en societetsfamilj 1988. Fallet uppmärksammats pga en radiodokumentär.
Marianne, Torsten och de andra börjar försiktigt undersöka vad som kan ha hänt. De intervjuar familjemedlemmar. Torsten träffar kolleger i polishuset, som arbetade med fallet.
Förutom fallet med den försvunna dottern i familjen, berättas om en serie våldtäktsfall dör offren är män. Augustins skolkamrat från gymnasietiden är en av offren. Jag tycker det är bra att en kriminalroman tar upp detta, då män som är offer för våldtäkt, sällan skildras.
Försvinnandet av familjemedlemmen på bröllopet och våldtäkten på män knyts ihop i berättelsen, men vill inte avslöja för mycket av handlingen.

På minussidan, Även om jag verkligen tycker om serien med Marianne Jiddoff, har jag lite invändningar. Förrutom att Marianne väger lite för mycket, författarens beskrivning, ej min, så beskrivs hon som en perfekt person,
Föräldrarna till offret och systrarna är reserverade och eleganta som personer i överklassfamiljer ofta beskrivs. Systrarna är smala, en av dem på gränsen till anorektisk.
Eftersom böckerna om Marianne Jiddoff utspelar sig på Östermalm, förstår jag att hon nämner gator och platser däromkring, Men det är för mycket ”reklam” om olika butiker och konditorier som finns i verkligheten.
Om man ska likna serien med Marianne Jiddoff med ett bakverk är de en prinsessbakekse medans Henning Mankells serie om Wallander som en fibersnörgås. Detta sägs inte som kritik. Jag vill ha fler
Prinsessbakelser nästa år,

[Teolinda Stark]

Det går fort när man har roligt. Och jag som avgudar hundsläktet fullkomligt älskar att Marianne nu blivit hundvakt åt en labrador vid namn Britta.
Det skulle bli en utmärkt feelgood vid sidan om med Marianne, Torsten och Britta. Dock tror jag Britta hade fått känna på mer av livets goda (läs gåslever) vilket hade påverkat hennes rondör negativt.
Nu tar man istället upp ett 30-årigt fall med en försvunnen tonårsflicka medan Madrid försöker lösa ett fall med våldtäkt på en av sina manliga vänner från förr.
Jag gillar hur allt varvas och läggs ihop även om fallet faktiskt var rätt lättlöst denna gång.

Betyg: 4 dokumentärer av 5

[Helen]

Den levererar. Mkt trevligt läsning. Visste inte att jag saknat Marianne, Torsten och de andra så mycket.

[Tuija]

Kolme ja puoli ⭐. Loppuratkaisu on todella hyvä! Pidän Rudbergin kirjoitustyylistä, vaikka ökyrikkaiden elämän kuvaus välillä ärsyttääkin.

[Jonas Toftefors]

Åttonde boken puttrar på i samma tempo som de tidigare, det är inte utan att jag gillar det. Sidokaraktärerna i den här boken var intressanta men kärngänget med Jidhof, Madrid, Roten mfl börjar stagnera lite. Dags att röra om i grytan?

[Veronica H]

Bra fart men ändå inte på något sätt. Något i den här skaver & med bok nummer sju i färskt minne (som jag tyckte va riktigt bra) så faller den här lite platt tyvärr. Lättläst & roande men ingen bok som består tyvärr.

[Zelly]

Serien om Marianne Jidhoff puttrar på och detta är den åttonde i raden. Jag har haft blandade känslor för den här serien men kan ändå inte låta bli att inte fortsätta läsa.

Mitt största problem som jag tar upp varje gång jag läst denna serie, jag börjar låta som en upprepad skiva är att all beskrivning om överklassens Östermalm tar på tok för stor plats. Det är som att varje gång läsa ett reklamblad över Östermalm, gatorna och platserna däromkring, alla de fina butiker och konditorier, och denna förbannade choklad som Marianne äter. Jag vill nästan trycka ner dem i käften på henne så hon till slut tröttnar på dem för jag är jävligt trött om det evinnerliga tjatet om dem. Jag fattar Marianne ÄLSKAR sin choklad som kommer från den där exklusiva jävla butiken jag lyckats förtränga även om jag blir matad med namnet på var och varannan sida.

Annars är detta en av de bättre i serien, det puttrar på i samma tempo men kände denna hade mer handling och story än de senaste jag läst. Förutom fallet med den försvunna dottern i familjen tas det upp våldtäktsfall där män är offren och inte kvinnor. Det tyckte jag var bra att det fick lyftas och tas fram då kvinnor är de som utsätts för dessa fruktansvärda dåd mest.

[Liselotte Howard]

Vardagen slog till med full kraft och min (ME-sjuka) man sa åt MIG att återhämta mig för en lördag.
Vilket alltså är min "ursäkt" för att ha plockat upp den här serien igen, trots löften till mig själv om att låta bli.
Jag stör mig på det klumpiga språket (jag vet att det börjar bli acceptabelt att säga "hans/hennes" istället för "sin"... men då måste man ju gilla syftningsfel, liksom). Jag stör mig på namedroppandet av Stockholmsgator- och restauranger. Jag stör mig på det stereotypa gottandet i "de rikas" liv.
Och mest stör jag mig som vanligt på det ät-störda babblet (ej som i den psykiatrisk diagnosen ätstörning, utan bara... samtida snack); "Magra" kvinnor mobbas konsekvent medan kurvor lyfts fram som kvinnligt, och träningsfreaks och hälsohittepåare ses ner på - i någon slags kroppspositiv social bias. Samtidigt är huvudkaraktärerna konstant upptagna med tankar om mat och motion (som förmodat ska låta bättre än "träning"?) och kläder som sitter åt (eller börjar bli lösa - och gissa vilket som är underförstått positivt...?).
Men min man hade rätt. Jag behövde koppla av, och Rudberg lever i alla fall upp till sitt egenmyntade "elegant crime". Det är slickt och simpelt och precis vad jag behövde. Betyget reflekterar det sistnämnda och inget annat - men ibland är det gott som något!

[Kaija]

3,5 tähteä olisi ehkä tarkempi arvio. Marianne on ihastuttava päähenkilö. On ollut virkistävää seurata hyvin toimeen tulevan ja älykkään naisen eloa Tukholmassa. Siitäkin olen nauttinut, että hän ei ole täydellinen, vaan hyvin inhimillisen oloinen. Myös hänen perheensä ja tiiminsä ovat hyvin nivotut tarinaan. Tämän kertainen tarina oli todellakin erilainen ja hyvällä tavalla rohkea ja ajatuksia herättävä.

[Okidoki]

Älskade ettan och tvåan, lade besviket ifrån mig trean. Bra att det har skett förändringar i Marianne, Torsten och Madrids liv. Att gå på kända platser på Djurgården och Östermalm är ett plus. Livet verkar dock rätt stillastående där på Östermalm, högsta nöje att äta och dricka. Mycket lättläst, tror inte riktigt på storyn.

[A.C. Collin]

Det här är det första jag läser av Denise Rudberg och jag är positivt överraskad. Hon har skapat en egen nisch i krimgenren och det känns konsekvent genomfört. Kanske är det ett lite stort persongalleri som gör att jag måste anstränga mig för att hänga med, men det handla mer om min dagsform. Gillar berättargreppet att låta en radiodokumentär ligga som ett parallellt spår med tillbakablickar.

[Anne Holappa]

Ärsyttävä eliittirouva Tukholman hienostoalueelta johtaa taas tiiminsä tulokseen. Iloisesti olen yllätynyt siitä ettei tiimin jäsenten yksityiselämää riepoteltu entiseen taoaan eikä myöskään iljettävän tarkasti kuvattu perheväkivalta ollut läsnä. Hieman uusia piirteitä siis juonikäänteissä. Tervetullutta.

[Harriet Ström]

Efter att ha hållit en paus från Marianne Jidhoff-böckerna är jag nu fast igen. Så trevligt att träffa karaktärerna igen, och i den här boken kändes intrigen inte påklistrad. Trots att ämnet även i denna bok kan beskrivas som tungt, övervägde ändå helheten i sin Stockholmsglans. För min del välbehövlig avkoppling levererar denna bok.

[Ulrica Kulturladyn]

Älskar serien om Marianne Jidhoff - mysig miljö och härliga personer som utreder mystiska försvinnanden, familjehemligheter och mycket mer.

Rekommenderar verkligen serien, som bör läsas från start. Lättläst och underhållande elegant Crime.

[Lisa Persson]

Den kunde gärna fått vara lite längre, annars levererade den på alla plan. Flyt i handlingen med små parallellspår, spännande hela vägen. Det var verkligen en extra twist att känna igen så mycket från bussrundturen i Jidhoffs fotspår. Mycket nöjd!

[Anna]

Jag gillar hur Denise Rudberg skriver det är väldigt lätt. Jag älskade inte boken men jag ogillade den inte heller. Jag tyckte att boken hade varit kortare om jag ska vara ärlig och då är den bara 300 sidor. Helt okej men antagligen något jag inte kommer komma ihåg.

[Katie]

Rätt bra men väldig förutsägbar tyvärr. Den håller inte samma höga standard som de övriga.

[Daniela]

Helt klart den sämsta boken i serien. (Hittills.)

[Marlene Ackland]

Bra

[Gunilla Larsson]

Lättläst och trevligt skriven. Inget slafs och väldigt lite blod.

[Anders]

En av de bättre Jidhoff böckerna, alla är ungefär lika bra, men det den här hade lite bättre story än vanligt, en 3+.
Lättläst och allmänt trevlig bok annars, som de brukar vara.

[Maria Österberg]

Spännande o bra, saknade Augustines liv lite!

[Kaija Kyllönen]

Ei ihan yltänyt aikaisempien osien tasolle.

[Ellen Petersén]

Underhållande deckare men hade önskat mer spänning och tvister.

[MaijaFor]

Bästa boken hitintills i serien, läser i följd. Riktigt spännande och hade mina aningar men ändå inte 😅

[Satu Vallivirta]

8/10

[Pertti Lahti]

Good book and intresting also

[Anneli Erson]

Ett klassiskt fall för Marianne och gänget. En intressant vändning med ett verklighetstroget sätt att beskriva.

[Linda Amberntsson]

Den 8:e boken om Marianne och hennes polisgäng. Nu tar de upp sökandet efter en flicka som försvann på sin systers bröllop. Mördsren finns närmare än de tror.