What do you think?
Rate this book
Det stora könsexperimentet: Så uppnår vi jämställdhet
Vad händer med barn som måste kallas hen och inte får kallas pojkar och flickor på dagis?
Är det rimligt att lära barn att de inte ska säga mamma och pappa utan bara föräldern?
Varför byter man ut alla man till person? Var går gränsen? Ordet människa kommer från ordet man; ska vi döpa om mänskligheten till personligheten också?
Vad är sant? Finns det överhuvudtaget en sanning? I den postmoderna världen har människor slutat tro att det finns något verkligt utöver det man själv vill tro på. Känslor är lika viktiga som fakta, eller kanske till och med viktigare. Ingenstans blir detta mer tydligt än i debatten om manligt och kvinnligt och i diskussionen om hur vi uppnår jämlikhet mellan könen, hävdar David Eberhard i sin nya bok.
Är det rimligt att lära barn att de inte ska säga mamma och pappa utan bara föräldern?
Varför byter man ut alla man till person? Var går gränsen? Ordet människa kommer från ordet man; ska vi döpa om mänskligheten till personligheten också?
Vad är sant? Finns det överhuvudtaget en sanning? I den postmoderna världen har människor slutat tro att det finns något verkligt utöver det man själv vill tro på. Känslor är lika viktiga som fakta, eller kanske till och med viktigare. Ingenstans blir detta mer tydligt än i debatten om manligt och kvinnligt och i diskussionen om hur vi uppnår jämlikhet mellan könen, hävdar David Eberhard i sin nya bok.
247 pages, Hardcover
Published January 1, 2018
5 people are currently reading
95 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 24 of 24 reviews
April 10, 2019
Jag brukar alltid läsa klart böcker jag påbörjar, men den här gången går det faktiskt inte. Efter lite mer än halva boken måste jag kasta in handduken.
Författaren sitter uppenbarligen på mycket intressant information och spännande forskningsresultat. Tyvärr levereras denna kunskap på ett så arrogant och raljerande sätt att den inte går att ta till sig.
En annan sak som gjorde det svårt att ta sig igenom boken var författarens sätt att lägga fram sina åsikter. Hans argument hade tjänat på att ställas mot specifika påståenden/åsikter, istället för mot något slags hopklumpning av olika feministiska tankeskolor.
Exmpelvis hade det varit spännande att lära sig mer om hur kulturella/sociala faktorer påverkar hur vi läser av forskningsresultat.
Människor söker upp information som bekräftar åsikter vi redan har.
Hur påverkar det forskningen?
Hur påverkar det vilken vikt vid lägger vid forskningsresultaten?
Vilken roll spelar biologiskt kön i olika samhällen?
Även om vi har samma kroppsdelar så kan de få olika betydelser i olika kulturer. Företeelsen bacha posh är ett exempel på detta. Varför betraktas och behandlas afghanska flickor som pojkar när de bär manskläder?
Liknande företeelser förekommer på flera platser i världen, bland annat i Albanien.
I princip vilken frågeställning som helst hade faktiskt varit mer spännande än att se Eberhard ta två motstridiga argument från två helt olika feministiska inriktningar (queerfeminism och radikalfeminism) och sedan beskärma sig över hur ologiska och inkonsekventa feminister är.
Samma typ av inbördes motsättningar finns inom alla politiska skolor.
Anarkoprimitivister har exempelvis väldigt lite gemensamt med anarkokapitalister, bortsett från att båda grupperna är antiauktoritära. Det finns liberaler som är mer till vänster och det finns socialdemokrater som är mer till höger.
Därför är det sällan konstruktivt att generalisera en hel ideologis åsikter på sättet som Eberhard gör. Ta tjuren vid hornen och beta av argumenten var för sig istället! "Kön är en social konstruktion" - varför stämmer det inte? Vad säger forskningen?
Eberhard får såklart se världen hur han vill, men sättet han lägger fram det på känns intelektuellt oärligt. Det är viktigt att hålla isär fakta och sina egna åsikter. Att säga"Forskningen visar X, och jag tror att Y är orsaken till detta" är ärligare och mer rättvisande än att säga "Forskningen visar X, och det beror på Y".
Däremot tycker jag om att författaren tar upp det faktum att det inte går att göra antaganden på individnivå, och att det finns skillnader inom gruppen såväl som mellan grupperna. Det är en viktig sak att ha i åtanke oavsett vilket samhällsfenomen en undersöker. Synd bara att han inte lyckas tillämpa samma princip på sina meningsmotståndare.
Dessutom avviker författaren ideligen från bokens egentliga ämne.
Jag hade valt en annan bok om jag velat höra om för- och nackdelar med kapitalism/kommunism/socialism. Och jag hade ärligt talat valt en författare med en lite djupare analys än "Sovjet var dåligt och många har fått det bra på grund av kapitalismen". De som tycker om Sovjet är en försvinnande liten del av den totala vänstern. Detta borde Eberhard känna till, om inte annat för att han har läst Djurfarmen. George Orwell var själv socialist och umgicks med kommunister.
Världen är mer komplex än vad författaren vill göra gällande i sina små tirader.
Som sagt, kapitalism och kommunism har väldigt lite med bokens huvudämne ämne att göra.
Boken faller dock främst på författarens egen självgodhet.
Skulle gärna läsa ett exemplar där förläggaren strukit de raljanta delarna och bara behållit det vetenskapliga.
Jag har inga problem med att folk drar olika slutsatser. Jag har problem med den totala avsaknaden av självinsikt, ödmjukhet och äkthet.
Läs inte den här boken, läs något av exempelvis Yuval Noah Harari istället.
Författaren sitter uppenbarligen på mycket intressant information och spännande forskningsresultat. Tyvärr levereras denna kunskap på ett så arrogant och raljerande sätt att den inte går att ta till sig.
En annan sak som gjorde det svårt att ta sig igenom boken var författarens sätt att lägga fram sina åsikter. Hans argument hade tjänat på att ställas mot specifika påståenden/åsikter, istället för mot något slags hopklumpning av olika feministiska tankeskolor.
Exmpelvis hade det varit spännande att lära sig mer om hur kulturella/sociala faktorer påverkar hur vi läser av forskningsresultat.
Människor söker upp information som bekräftar åsikter vi redan har.
Hur påverkar det forskningen?
Hur påverkar det vilken vikt vid lägger vid forskningsresultaten?
Vilken roll spelar biologiskt kön i olika samhällen?
Även om vi har samma kroppsdelar så kan de få olika betydelser i olika kulturer. Företeelsen bacha posh är ett exempel på detta. Varför betraktas och behandlas afghanska flickor som pojkar när de bär manskläder?
Liknande företeelser förekommer på flera platser i världen, bland annat i Albanien.
I princip vilken frågeställning som helst hade faktiskt varit mer spännande än att se Eberhard ta två motstridiga argument från två helt olika feministiska inriktningar (queerfeminism och radikalfeminism) och sedan beskärma sig över hur ologiska och inkonsekventa feminister är.
Samma typ av inbördes motsättningar finns inom alla politiska skolor.
Anarkoprimitivister har exempelvis väldigt lite gemensamt med anarkokapitalister, bortsett från att båda grupperna är antiauktoritära. Det finns liberaler som är mer till vänster och det finns socialdemokrater som är mer till höger.
Därför är det sällan konstruktivt att generalisera en hel ideologis åsikter på sättet som Eberhard gör. Ta tjuren vid hornen och beta av argumenten var för sig istället! "Kön är en social konstruktion" - varför stämmer det inte? Vad säger forskningen?
Eberhard får såklart se världen hur han vill, men sättet han lägger fram det på känns intelektuellt oärligt. Det är viktigt att hålla isär fakta och sina egna åsikter. Att säga"Forskningen visar X, och jag tror att Y är orsaken till detta" är ärligare och mer rättvisande än att säga "Forskningen visar X, och det beror på Y".
Däremot tycker jag om att författaren tar upp det faktum att det inte går att göra antaganden på individnivå, och att det finns skillnader inom gruppen såväl som mellan grupperna. Det är en viktig sak att ha i åtanke oavsett vilket samhällsfenomen en undersöker. Synd bara att han inte lyckas tillämpa samma princip på sina meningsmotståndare.
Dessutom avviker författaren ideligen från bokens egentliga ämne.
Jag hade valt en annan bok om jag velat höra om för- och nackdelar med kapitalism/kommunism/socialism. Och jag hade ärligt talat valt en författare med en lite djupare analys än "Sovjet var dåligt och många har fått det bra på grund av kapitalismen". De som tycker om Sovjet är en försvinnande liten del av den totala vänstern. Detta borde Eberhard känna till, om inte annat för att han har läst Djurfarmen. George Orwell var själv socialist och umgicks med kommunister.
Världen är mer komplex än vad författaren vill göra gällande i sina små tirader.
Som sagt, kapitalism och kommunism har väldigt lite med bokens huvudämne ämne att göra.
Boken faller dock främst på författarens egen självgodhet.
Skulle gärna läsa ett exemplar där förläggaren strukit de raljanta delarna och bara behållit det vetenskapliga.
Jag har inga problem med att folk drar olika slutsatser. Jag har problem med den totala avsaknaden av självinsikt, ödmjukhet och äkthet.
Läs inte den här boken, läs något av exempelvis Yuval Noah Harari istället.
July 3, 2019
Boken innehåller väldigt bra budskap, men är svag stilistiskt, med upprepningar, sarkasmer och gliringar som är helt onödiga i en seriös bok. De behövs inte. Vi fattar ändå. Och de som inte fattar kommer ändå inte göra det oavsett hur många sarkasmer som författaren kastar ur sig.
4* trots dessa brister för Eberhards mod att påtala självklarheter i det intoleranta samhällsklimat vi lever i.
4* trots dessa brister för Eberhards mod att påtala självklarheter i det intoleranta samhällsklimat vi lever i.
April 8, 2020
[read for research]
Fatta att man skriver en hel bok där man argumenterar mot en påhittad idé om en feminism som man säger förnekar verkligheten som sådan. "Verkligheten finns inte säger de så här ska jag argumentera i hundra sidor om varför den faktiskt finns". Pinsammaste jag läst typ någonsin.
Också alltid så spännande med dessa typer som tittar på djurriket, bland annat humrar, och säger: Titta, det finns hierarkier och "könsroller" hos dem, så varför skulle vi människor vara annorlunda? Biologismen man griper tillbaka på är väl om något det mest pseudo-vetenskapliga man kan göra.
Fatta att man skriver en hel bok där man argumenterar mot en påhittad idé om en feminism som man säger förnekar verkligheten som sådan. "Verkligheten finns inte säger de så här ska jag argumentera i hundra sidor om varför den faktiskt finns". Pinsammaste jag läst typ någonsin.
Också alltid så spännande med dessa typer som tittar på djurriket, bland annat humrar, och säger: Titta, det finns hierarkier och "könsroller" hos dem, så varför skulle vi människor vara annorlunda? Biologismen man griper tillbaka på är väl om något det mest pseudo-vetenskapliga man kan göra.
July 8, 2019
5+ om argumentationen hade varit mogen rakt igenom boken.
September 30, 2018
En underhållande faktabok om biologiska skillnader mellan könen och den grupp som vägrar att vidkännas dem. En bok för de som har fötterna stadigt placerade på jorden och vill ha lite kunskap för att kunna bemöta genusmaffian. Rekommenderas varmt!
November 10, 2023
Alltså, det finns lite intressanta poänger här & där. Men det är mycket dravel och raljerande. Samt en massa åsikter i en bok som gör en poäng av att inte debatten är faktabaserad…
November 25, 2018
En härlig bok som framställer feminism för vad det faktiskt är: smörja. D.E tar upp tio "kurer" mot deras ideologi och de innehåller saker som en vettig skola ska ha lärt ut. Jag gick tyvärr i en västerländsk skola och missade då mycket av det viktiga.
Läs den!
Läs den!
October 29, 2019
Delvis väldigt intressant och tänkvärt, delvis otroligt enerverande läsning. Författaren framstår som en otroligt dryg och nedlåtande person, som anser sig ha svaren på alla frågor. Dessutom upprepar han sig mycket.
Eberhard skriver att ”om Kalle vill leka med lego och Stina absolut inte vill göra det så ska Stina tvingas att bygga medan Kalle ska klä ut sig till Snövit”. Jag vet inte om Eberhard gör en medvetet illvillig tolkning av genusmedveten barnuppfostran eller om han faktiskt tror att det är så det går till.
Eberhard går hårt åt genusvetenskapen vilket åtminstone delvis tycks vara berättigat. Det verkar som att man har kommit undan med att kalla en samling olika teorier för vetenskap, fastän de varken kan bevisas eller motbevisas. Å andra sidan är det väl med det resonemanget bara naturvetenskaperna som kan klassas som riktiga vetenskaper.
Jag instämmer i att #metoo urvattnats och förlorat sitt syfte när det gått från att avslöja riktiga brott till att innefatta ”oönskade komplimanger” eller dejtinbjudningar. Det är intressant som Eberhard skriver att feminister i tidigare generationer skapade framgång genom att visa att de var lika kapabla som män, medan dagens feminister bedriver sin ”kamp” genom att bestämt hävda att de är offer. För män som vill gå på dejt, bland annat.
Jag läser att personer med annan könsidentitet än den biologiska ökat kraftigt. Författaren menar att det dels kan bero på en ökad acceptans för företeelsen, men att det också kan bero på att det sprids information om kön och identitet som gör unga och funktionsnedsatta personer väldigt vilsna. När han nämner att irreversibla ingrepp görs på barn blir man rent mörkrädd. Tydligen finns det också en samling människor som påstår att det inte finns några biologiska skillnader mellan kvinnor och män. Förmodligen inte samma.
Eberhard hävdar bestämt att kvinnor och män är väldigt olika. Han skriver att vi till hälften påverkas av arv, till hälften av miljö. Att olika förväntningar på de olika könen kan bidra till hur de utvecklas åt olika håll är dock något han överhuvudtaget inte vill kännas vid. Han skulle framstå som mer trovärdig och sympatisk om han kunde medge att det faktiskt kan ligga något i det.
Eberhard skriver att ”om Kalle vill leka med lego och Stina absolut inte vill göra det så ska Stina tvingas att bygga medan Kalle ska klä ut sig till Snövit”. Jag vet inte om Eberhard gör en medvetet illvillig tolkning av genusmedveten barnuppfostran eller om han faktiskt tror att det är så det går till.
Eberhard går hårt åt genusvetenskapen vilket åtminstone delvis tycks vara berättigat. Det verkar som att man har kommit undan med att kalla en samling olika teorier för vetenskap, fastän de varken kan bevisas eller motbevisas. Å andra sidan är det väl med det resonemanget bara naturvetenskaperna som kan klassas som riktiga vetenskaper.
Jag instämmer i att #metoo urvattnats och förlorat sitt syfte när det gått från att avslöja riktiga brott till att innefatta ”oönskade komplimanger” eller dejtinbjudningar. Det är intressant som Eberhard skriver att feminister i tidigare generationer skapade framgång genom att visa att de var lika kapabla som män, medan dagens feminister bedriver sin ”kamp” genom att bestämt hävda att de är offer. För män som vill gå på dejt, bland annat.
Jag läser att personer med annan könsidentitet än den biologiska ökat kraftigt. Författaren menar att det dels kan bero på en ökad acceptans för företeelsen, men att det också kan bero på att det sprids information om kön och identitet som gör unga och funktionsnedsatta personer väldigt vilsna. När han nämner att irreversibla ingrepp görs på barn blir man rent mörkrädd. Tydligen finns det också en samling människor som påstår att det inte finns några biologiska skillnader mellan kvinnor och män. Förmodligen inte samma.
Eberhard hävdar bestämt att kvinnor och män är väldigt olika. Han skriver att vi till hälften påverkas av arv, till hälften av miljö. Att olika förväntningar på de olika könen kan bidra till hur de utvecklas åt olika håll är dock något han överhuvudtaget inte vill kännas vid. Han skulle framstå som mer trovärdig och sympatisk om han kunde medge att det faktiskt kan ligga något i det.
August 3, 2021
5 stjärnor för att boken behövs. Eberhard är värd en eloge för att han säger självklarheter, och pekar på forskning, som många andra blivit straffade för att ens närma sig. Det synes mig att mycket har hänt med feministiska tankar, som implementerats på bred front i samhället, utan att någon egentlig debatt skett.
4 stjärnor för uppläsningen av ljudboken. Känns som ett mysigt samtal framför brasan med en gammal och klok (men dock kanske lite bitter) släkting. Eberhard stakar han sig ibland, vilket väl är oundvikligt. Producenten arbete med klippning verkar tyvärr närmast obefintligt.
3 stjärnor för insikterna. Intressant forskning och kompetenta iakttagelser och analyser. Dock ibland huller om buller, där argument och uppbackande forskning knappast paras ihop 1-till-1. Ibland kritiseras diverse totalt orelaterade dumheter i förbifarten, utan belägg. Vi kan nog ignorera dessa.
0 stjärnor (eller möjligtvis negativt!) för den otrevliga attityden. Eberhard lägger fram ironiska argument över vad genusteoretiker skulle kunna påstå om deras argument dras till sin extrem, när han alltså saknar källor på att de faktiskt vill göra detta. Det är väl en sak, men att sedan seriöst argumentera mot detta är rentav ohederligt - en så kallad halmgubbe. Olika teoribildningar inom genus klumpas också ihop, och delar från varje sätts ihop till en Frankensteins monster. Denna kan inte påvisas existera i sin helhet någonstans, men likväl argumenteras det emot den då den (knappast oväntat) innehåller interna motstridigheter.
Det värsta måste ändå vara de personliga angreppen. Eberhard går så långt som att diagnostisera en namngiven akademisk genusteoretiker som psykiskt störd. Han går systematiskt igenom kriterierna för att tillskrivas begreppet "vanföreställningar" (det är en faktisk diagnos) och argumenterar för varför detta är fallet med denna person. Det är svårt att veta ifall detta är ironiskt på något sätt, men märker väl att han tydligt talar om personen ifråga och inte dess analyser. Vi får antingen betrakta hans diagnos som en lögn, vilket väl i så fall är att jämställa med förtal? Än värre, är diagnosen från Eberhards sida kanske snarare seriöst menad? I så fall får den anses både bristfällig (har han ens träffat personen?) och brytande mot patientsekretessen. Hur ska personen i fråga (och bokens läsare) kunna ta dessa uttalanden med en klackspark, när de kommer från en överläkare i psykiatri? Oavsett hur vi betraktar det juridiskt är det oerhört osmakligt.
Jag vill så gärna ge boken 5 stjärnor - den behövs, den upplyser, och jag personligen finner nästan alla Eberhards slutsatser och åsikter rimliga. Men sen finns de där små bitarna som gör den närmast obehaglig att läsa. Kanske krävs det en sådan inställning som författaren ger mig intryck av, för att offentligt våga stå emot en så stor och dominant rörelse. Det viktiga är kanske trots allt att han faktiskt gör det - hatten av för det.
4 stjärnor för uppläsningen av ljudboken. Känns som ett mysigt samtal framför brasan med en gammal och klok (men dock kanske lite bitter) släkting. Eberhard stakar han sig ibland, vilket väl är oundvikligt. Producenten arbete med klippning verkar tyvärr närmast obefintligt.
3 stjärnor för insikterna. Intressant forskning och kompetenta iakttagelser och analyser. Dock ibland huller om buller, där argument och uppbackande forskning knappast paras ihop 1-till-1. Ibland kritiseras diverse totalt orelaterade dumheter i förbifarten, utan belägg. Vi kan nog ignorera dessa.
0 stjärnor (eller möjligtvis negativt!) för den otrevliga attityden. Eberhard lägger fram ironiska argument över vad genusteoretiker skulle kunna påstå om deras argument dras till sin extrem, när han alltså saknar källor på att de faktiskt vill göra detta. Det är väl en sak, men att sedan seriöst argumentera mot detta är rentav ohederligt - en så kallad halmgubbe. Olika teoribildningar inom genus klumpas också ihop, och delar från varje sätts ihop till en Frankensteins monster. Denna kan inte påvisas existera i sin helhet någonstans, men likväl argumenteras det emot den då den (knappast oväntat) innehåller interna motstridigheter.
Det värsta måste ändå vara de personliga angreppen. Eberhard går så långt som att diagnostisera en namngiven akademisk genusteoretiker som psykiskt störd. Han går systematiskt igenom kriterierna för att tillskrivas begreppet "vanföreställningar" (det är en faktisk diagnos) och argumenterar för varför detta är fallet med denna person. Det är svårt att veta ifall detta är ironiskt på något sätt, men märker väl att han tydligt talar om personen ifråga och inte dess analyser. Vi får antingen betrakta hans diagnos som en lögn, vilket väl i så fall är att jämställa med förtal? Än värre, är diagnosen från Eberhards sida kanske snarare seriöst menad? I så fall får den anses både bristfällig (har han ens träffat personen?) och brytande mot patientsekretessen. Hur ska personen i fråga (och bokens läsare) kunna ta dessa uttalanden med en klackspark, när de kommer från en överläkare i psykiatri? Oavsett hur vi betraktar det juridiskt är det oerhört osmakligt.
Jag vill så gärna ge boken 5 stjärnor - den behövs, den upplyser, och jag personligen finner nästan alla Eberhards slutsatser och åsikter rimliga. Men sen finns de där små bitarna som gör den närmast obehaglig att läsa. Kanske krävs det en sådan inställning som författaren ger mig intryck av, för att offentligt våga stå emot en så stor och dominant rörelse. Det viktiga är kanske trots allt att han faktiskt gör det - hatten av för det.
October 21, 2018
Tvekade mellan tre och fyra stjärnor, men fastnade på tre. Har läst flera av Eberhards tidigare böcker och uppskattat dem mycket, men denna känns lite för raljant skriven, med alltför många upprepningar (och "mer om detta senare" - det kommer man nog märka, hade inte behövt skrivas så många gånger).
Det är trots det en mycket intressant bok, väldigt politiskt inkorrekt på många sätt, med mycket fakta som backar upp kontroversiella åsikter och som får en att tänka. Har utvecklingen "gått för långt"?
Det hade varit intressant att se en (seriös!) debatt mellan Eberhard och någon med diametralt olika åsikter - det finns många sådana - men jag tror inte att det skulle fungera. Eberhard ger ibland en aning för överlägset intryck i debatter för att jag tror det skulle vara gångbart.
Rekommenderas.
Det är trots det en mycket intressant bok, väldigt politiskt inkorrekt på många sätt, med mycket fakta som backar upp kontroversiella åsikter och som får en att tänka. Har utvecklingen "gått för långt"?
Det hade varit intressant att se en (seriös!) debatt mellan Eberhard och någon med diametralt olika åsikter - det finns många sådana - men jag tror inte att det skulle fungera. Eberhard ger ibland en aning för överlägset intryck i debatter för att jag tror det skulle vara gångbart.
Rekommenderas.
September 16, 2019
Om Eberhard inte hade varit så arg och raljerat så mycket så hade det varit mycket lättare att ta till sig argumenten. Han skriver att boken inte är till för att övertyga någon som dementerar biologins inverkan att de har fel - utan snarare låta de redan övertygade (dvs de som faktiskt tror att biologi kan spela en roll av flera) veta att de inte är ensamma och att de har en stöttning i forskning.
Jag förstår att Eberhard är frustrerad. Jag förstår den raljanta tonen. Samtidigt lämnar det mig också med en något bitter smak.
Hur som helst: argumenten, innehållet, aspekterna - allt i boken är relevant och en trevlig motvikt till den annars biologidementerande delen av befolkning som oftast gör sig högst hörda.
Jag förstår att Eberhard är frustrerad. Jag förstår den raljanta tonen. Samtidigt lämnar det mig också med en något bitter smak.
Hur som helst: argumenten, innehållet, aspekterna - allt i boken är relevant och en trevlig motvikt till den annars biologidementerande delen av befolkning som oftast gör sig högst hörda.
March 19, 2020
"Därför är inte heller den här boken i första hand skriven för att omvända radikalfeminister."
- D. Eberhard om frestelsen i att gå in i själva paranoian, in i vanföreställningen.
Som tidigare nämnts: hade den raljerande tonen försvunnit så hade detta mycket väl kunnat vara en fem-plus bok. Tyvärr, blir det hela mödosamt och man fylls nästan av en slags aversion till argumenten - och då gillar jag och håller med David i det mesta beträffande genus och kön.
Boken innehåller dock mycket matnyttigt om man kan åsidosätta detta. Många skulle få en djupare och mer nyanserad bild på ämnet om de hade en bättre förståelse för de inneboende biologiska skillnaderna mellan könen, normalfördelningskurvor och det lömska i att premiera "lika utfall" (istället för lika möjligheter).
- D. Eberhard om frestelsen i att gå in i själva paranoian, in i vanföreställningen.
Som tidigare nämnts: hade den raljerande tonen försvunnit så hade detta mycket väl kunnat vara en fem-plus bok. Tyvärr, blir det hela mödosamt och man fylls nästan av en slags aversion till argumenten - och då gillar jag och håller med David i det mesta beträffande genus och kön.
Boken innehåller dock mycket matnyttigt om man kan åsidosätta detta. Många skulle få en djupare och mer nyanserad bild på ämnet om de hade en bättre förståelse för de inneboende biologiska skillnaderna mellan könen, normalfördelningskurvor och det lömska i att premiera "lika utfall" (istället för lika möjligheter).
March 30, 2021
Han har ju rätt i det mesta han skriver, men tyvärr inget nytt och ganska mycket upprepande av samma saker. Jättekonstigt dock att boken inte alls handlade om hur barn påverkas av detta vilket är det intryck man får av omslaget och sammanfattningen. Det kanske är sammanlagt 5 sidor av boken som faktiskt handlar om barn? Står några retoriska frågeställningar på baksidan av boken som man är sugen att veta hur han resonerar kring men de var inte ens berörda. Resten är sega diskussioner om irrelevanta feminister och jag läste kapitel efter kapitel och bara väntade på att nästa skulle avhandla genusdagis eller pojkars prestation i skolan men det kom aldrig...
This entire review has been hidden because of spoilers.
January 31, 2019
Väldigt intressant om genusteorin som genomsyrar en stor del av svenska offentligheten. Belyser på ett bra sätt det ovetenskapliga i den som jag själv stört mig på.
Jag uppskattar den ibland raljanta tonen men tror att den gör det svårare att konvertera starkt (genus)troende då de kan uppleva den som överlägsen.
Jag vill nästan läsa om boken direkt för att bättra på argumenten när man hamnar i diskussioner i detta aktuella ämne. Kul att läsa en sån här bok direkt efter att den givits ut eftersom exempel som tas upp ligger väldigt nära i tiden.
Jag uppskattar den ibland raljanta tonen men tror att den gör det svårare att konvertera starkt (genus)troende då de kan uppleva den som överlägsen.
Jag vill nästan läsa om boken direkt för att bättra på argumenten när man hamnar i diskussioner i detta aktuella ämne. Kul att läsa en sån här bok direkt efter att den givits ut eftersom exempel som tas upp ligger väldigt nära i tiden.
October 3, 2020
Det är knappt boken får en tvåa. Problemet är inte att författaren vill ifrågasätta genusvetenskap, det socialt konstruerade könet, transrörelsen m m.
Problemet är att han har en taskig, raljerande ton och konsekvent fördummar och förenklar motståndarnas synpunkter, politik och forskning.
En redaktör borde hjälpt honom att sumpa den ständiga sarkasmen. Då kanske det hade funnits något att reflektera över.
Problemet är att han har en taskig, raljerande ton och konsekvent fördummar och förenklar motståndarnas synpunkter, politik och forskning.
En redaktör borde hjälpt honom att sumpa den ständiga sarkasmen. Då kanske det hade funnits något att reflektera över.
December 31, 2018
En viktig bok som förtjänar varje minut man spenderar på att läsa den. Författaren förklarar hur han tänker på ett vetenskapligt sätt och delar sin erfarenhet i området med oss utan att vara tendentiös. Reckommenderas starkt för alla gymnasieelever och studenter som kommer att överraskas av innehållet.
September 23, 2020
Okej bok, bra för den som vill sätta sig in i debatten om kön och genus samtidigt som man får ta del av ett mer biologiskt synsätt på människan. En del upprepningar här och där men annars en bok som är värdefull ifall man vill veta mer om hur könen skiljer sig från varandra på både en individnivå och grupp nivå.
April 24, 2019
För oss som redan följer anti-SJW scenen var mycket i boken redan känt men det var bra att Eberhard hänvisade till litteraturen som stöd för sin argumentation. Det är något som ofta saknas i vardagsdiskussioner eftersom det sällan går att diskutera genusfrågor med basis av sunt förnuft.
June 3, 2023
A fantastic book that give you all the answers for to debate the philosophy of radical theory of that everyone's is born as bank page and the destroying of girl and man. The genus theory conspiracy against human nature must be stopped.
We are destroying ourselves and our children with this lunacy.
We are destroying ourselves and our children with this lunacy.
April 23, 2020
Trots Eberhards bitvis överdrivna ironi är boken ett mycket välkommet inlägg i ett närmast fradgatuggande och alltför ensidigt och totalitärt debattklimat.
July 13, 2020
Bra och viktig bok, men i slutet tenderade den att bli lite väl mycket upprepning.
May 25, 2021
Flera ganska bra gjorda ståndpunkter, men lite spretigt och ofokuserat.
November 16, 2022
Orkade inte läsa klart. Förväntade mig att jag skulle lära mig något men det kändes bara som att författaren argumenterade med mig som läsare utan sätta argumenten i kontext. Mycket märkligt.
December 14, 2024
"[...] även om kulturen självklart spelar roll - vilken ingen ifrågasatt - så är män och kvinnor fundamentalt olika från början och att påstå att hjärnan inte skulle vara en del av detta är inte bara djupt okunnigt. Det är intellektuellt ohederligt."
Displaying 1 - 24 of 24 reviews