The year is 1985. Tomas is 13 years old and in search of his own identity. When he gets hooked on the new electronic music playing on the radio, he decides to become a “synthare”. A true synth-kid.
With his best friend Gunnarsson and girlfriend Emma he’s drawn deep into a subculture which will shape his life and follow him into adulthood …
SYNTH-KIDS! is a coming-of-age story about teenage love and friendship, as well as an impressive documentation of a unique subculture – the Swedish synth-kids of the 1980s.
Jag kan inte sätta ett objektivt betyg på den här. Jag känner igen mig för mycket i allt. Högstadielivet, första kärleken, identitetssökandet. Att hitta hem i och med synthen. Och förstås banden, spelningarna, butikerna där godbitarna fanns att hämta.
Ska jag knorra om nåt så är det att länken till spellistan med låtarna inte står förrän i efterordet. Den hade varit guld att ha på under tiden jag läste.
Jaså, Tomas bodde granne när jag växte upp? Gick i samma skola? Undrar om han inte refererar till folk jag kände. Dock var han för ung för att jag skulle ha figurerat med. Tomas har fångat det mesta vad gällde att vara synthare på 80-talet. Stilen som ändrades beroende på vilket band man lyssnade på, ställena man hängde på etc. Han verkar dessutom ha varit på de konserterna som jag var på dessutom. Jag fick ut betydligt mer ur boken än jag trodde var möjligt.