What do you think?
Rate this book
Serahema Saporium #1
när gudar dör
Du är inte ond, Elderim. Glöm aldrig det, vad de än påstår.
Elderim sägs vara utvald att kämpa mot den grymme guden Naemin, men varför är det då så svårt att lära sig magierna? Profetiorna är tvetydiga och Elderim fylls av tvivel. Vem är det egentligen som har valt ut honom, och till vad?
Följ Elderim på en storslagen resa genom en skoningslös värld där gudarna dragit sig undan. En värld där onda människor kan bära spår av godhet och hjältar begå avskyvärda brott. Vistas bland svärande tjuvar, galna magiker och skrävlande svärdsmästare. Möt villrådiga gudar, motsträvig magi och fasansfulla vidunder.
Välkommen till Serahema.
Elderim sägs vara utvald att kämpa mot den grymme guden Naemin, men varför är det då så svårt att lära sig magierna? Profetiorna är tvetydiga och Elderim fylls av tvivel. Vem är det egentligen som har valt ut honom, och till vad?
Följ Elderim på en storslagen resa genom en skoningslös värld där gudarna dragit sig undan. En värld där onda människor kan bära spår av godhet och hjältar begå avskyvärda brott. Vistas bland svärande tjuvar, galna magiker och skrävlande svärdsmästare. Möt villrådiga gudar, motsträvig magi och fasansfulla vidunder.
Välkommen till Serahema.
- GenresFantasy
639 pages, Hardcover
Published September 28, 2018
6 people are currently reading
136 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 21 of 22 reviews
August 6, 2020
Tack Catoblepas förlag för detta bokexemplar!
Brandon Sanderson släng dig i väggen. Patrick Rothfuss gå och lägg dig. Marcus Olausson har precis tagit över tronen på bästa fantasy.
Det här är lätt årets bästa bok läst, inget, absolut inget kan slå denna bok. Jag kan med handen på hjärtat säga att det här den bästa fantasy bok jag har läst. Jag har absolut inget att klaga på, absolut inte. Jag skulle kunna klaga på hur jädrans tung och stor boken är, för fasen jag hade ont i armarna efter jag läst denna bok, men det skulle då mena att jag önskade att boken var kortare och det vill jag absolut inte. Jag vill ha mer! Ge mig mer! Nej men titta en uppföljare, du är min!
Karaktärerna är perfekt, världen är perfekt (okay kanske inte perfekt för dom som bor där men tyst på er), språket är perfekt. Helt enkelt perfekt. Har jag sagt att denna bok är perfekt? Om inte så säger jag det igen. Den här boken är perfekt.
Det är verkligen en monster till bok, 639 sidor för att vara mer exakt samt som den är större i storlek än alla mina andra böcker. Den gör sjukt ont att få i huvudet när man läser, var inte lika klantig som jag och tappa greppet om boken när du ligger ner och läser, för det gör verkligen sjukt ont. MEN, även fast man blir skadad så kämpar man vidare för att få läsa mer och bam, bara på två dagar har jag hunnit att läsa ut boken. Det här är sjukt, helt sjukt. Det kändes verkligen inte som jag läste, utan det kändes som man sögs in i berättelsen och sedan hade hela dagen gått.
Brandon Sanderson släng dig i väggen. Patrick Rothfuss gå och lägg dig. Marcus Olausson har precis tagit över tronen på bästa fantasy.
Det här är lätt årets bästa bok läst, inget, absolut inget kan slå denna bok. Jag kan med handen på hjärtat säga att det här den bästa fantasy bok jag har läst. Jag har absolut inget att klaga på, absolut inte. Jag skulle kunna klaga på hur jädrans tung och stor boken är, för fasen jag hade ont i armarna efter jag läst denna bok, men det skulle då mena att jag önskade att boken var kortare och det vill jag absolut inte. Jag vill ha mer! Ge mig mer! Nej men titta en uppföljare, du är min!
Karaktärerna är perfekt, världen är perfekt (okay kanske inte perfekt för dom som bor där men tyst på er), språket är perfekt. Helt enkelt perfekt. Har jag sagt att denna bok är perfekt? Om inte så säger jag det igen. Den här boken är perfekt.
Det är verkligen en monster till bok, 639 sidor för att vara mer exakt samt som den är större i storlek än alla mina andra böcker. Den gör sjukt ont att få i huvudet när man läser, var inte lika klantig som jag och tappa greppet om boken när du ligger ner och läser, för det gör verkligen sjukt ont. MEN, även fast man blir skadad så kämpar man vidare för att få läsa mer och bam, bara på två dagar har jag hunnit att läsa ut boken. Det här är sjukt, helt sjukt. Det kändes verkligen inte som jag läste, utan det kändes som man sögs in i berättelsen och sedan hade hela dagen gått.
January 6, 2021
3.5 stars
I forgot to write this review and now there’s been a week since I finished this book so my memory’s turned bit foggy and I might misremember some stuff.
I don’t tend to read much Swedish fantasy. When I was younger it was hard finding good adult high fantasy. Fantasy isn’t a huge genre to write in in Sweden. So, I entered this book, När Gudar Dör with a cautious excitement. And while I didn’t absolutely hate it, I also didn’t absolutely love it. It do be flirting with the darker kind of fantasy, which I enjoy.
It’s a traditional good old fantasy. We have our chosen one, on a quest finding the one blade to slay the evil god.
After losing him home Elderim is raised by Elaris, a God trapped in a wolf’s body. They live their quiet little life in the middle of the forest and Elderim is slowly learning how to use elemental magic. Which is a bit of a struggle for him. The quiet peace comes to a sudden end when Elderim meets Arinja and learns his part as being the Elemental Child, destinied to wield Åskvigg and slay the evil God Naemin. But in order to defeat the God, Elderim also needs to learn another magic, “Saven”. But that magic is dangerous and difficult to learn. When fhulrai attack Elderim must flee, and embarks on a quest to find the sword and learn how to master “Saven”. He stumbles upon Rendon and Cal, who saves him out of a tight spot, and they let him join their own little mission, and they agree to help Elderim on his quest.
Now the characters. Elderim. Gods was he annoying. He said he was 20 years old but many times it felt like he was 16. Sometimes he acted and reacted so immature. Also, he fell in love with every girl he happened to lay eyes on. But maybe these are setbacks when you only have a God raising you in the middle of the forest with little to none human interaction. I did take a liking to Rendon and Cal. An interesting pair that brings a lot to the table and with their own past.
Also, what was up with Belmonne most of the book? The book left her early on with ending her chapter with a cliff-hanger, then we didn’t see her for a huge part of the book until she shows up out of nowhere. No explanation to the reader what happened in-between. We saw way too little and we barely got to know her, other than that she is a thief and knows magic.
The world-building is really good. It’s big and detailed, full of the author’s own (demonic) dark creatures. It also got dragons and spirits. Also, elemental magic is one of my favourite magic systems. We also have another magic system, called “Saven” which has a bit of a darker origin. Magic is hated by many, even forbidden in some places so Elderim must be careful not using it. There’s also blood magic, used by one of these dark creatures, called Dashepti, which they get from drinking blood. Others of these dark creatures are Fhulrais and “nattlöpare” (night runners), all three created by Naemin. The Dashepti can either turn a person into one of their own kind or make them into a mindless slave, “nattlöpare”, and if a “nattlöpare” gives you so much as one scratch, you’ll turn into one of them as well.
I had some issues with the writing. I struggled to find the flow and sometimes dialogue didn’t click just right.
I forgot to write this review and now there’s been a week since I finished this book so my memory’s turned bit foggy and I might misremember some stuff.
I don’t tend to read much Swedish fantasy. When I was younger it was hard finding good adult high fantasy. Fantasy isn’t a huge genre to write in in Sweden. So, I entered this book, När Gudar Dör with a cautious excitement. And while I didn’t absolutely hate it, I also didn’t absolutely love it. It do be flirting with the darker kind of fantasy, which I enjoy.
It’s a traditional good old fantasy. We have our chosen one, on a quest finding the one blade to slay the evil god.
After losing him home Elderim is raised by Elaris, a God trapped in a wolf’s body. They live their quiet little life in the middle of the forest and Elderim is slowly learning how to use elemental magic. Which is a bit of a struggle for him. The quiet peace comes to a sudden end when Elderim meets Arinja and learns his part as being the Elemental Child, destinied to wield Åskvigg and slay the evil God Naemin. But in order to defeat the God, Elderim also needs to learn another magic, “Saven”. But that magic is dangerous and difficult to learn. When fhulrai attack Elderim must flee, and embarks on a quest to find the sword and learn how to master “Saven”. He stumbles upon Rendon and Cal, who saves him out of a tight spot, and they let him join their own little mission, and they agree to help Elderim on his quest.
Now the characters. Elderim. Gods was he annoying. He said he was 20 years old but many times it felt like he was 16. Sometimes he acted and reacted so immature. Also, he fell in love with every girl he happened to lay eyes on. But maybe these are setbacks when you only have a God raising you in the middle of the forest with little to none human interaction. I did take a liking to Rendon and Cal. An interesting pair that brings a lot to the table and with their own past.
Also, what was up with Belmonne most of the book? The book left her early on with ending her chapter with a cliff-hanger, then we didn’t see her for a huge part of the book until she shows up out of nowhere. No explanation to the reader what happened in-between. We saw way too little and we barely got to know her, other than that she is a thief and knows magic.
The world-building is really good. It’s big and detailed, full of the author’s own (demonic) dark creatures. It also got dragons and spirits. Also, elemental magic is one of my favourite magic systems. We also have another magic system, called “Saven” which has a bit of a darker origin. Magic is hated by many, even forbidden in some places so Elderim must be careful not using it. There’s also blood magic, used by one of these dark creatures, called Dashepti, which they get from drinking blood. Others of these dark creatures are Fhulrais and “nattlöpare” (night runners), all three created by Naemin. The Dashepti can either turn a person into one of their own kind or make them into a mindless slave, “nattlöpare”, and if a “nattlöpare” gives you so much as one scratch, you’ll turn into one of them as well.
I had some issues with the writing. I struggled to find the flow and sometimes dialogue didn’t click just right.
June 17, 2020
Ber i förhand om ursäkt att detta inte kommer att endast vara en recension av en bok utan detta inlägg kommer nog delvis påminna om en krönika om mitt intresse av svensk fantasy.
Detta är första boken i den omarbetade versionen av Marcus Olaussons serie Serahema Saporium. Det är en fantasyserie som riktar sig till en vuxen publik.
Det är som sagt en omarbetad version. Vi skall vandra tillbaka lite i tiden. Året var 2015 och jag skulle till bokmässan, lite av en slump så fick jag se att det var en svensk kille som skulle komma till mässan och han hade skrivit två fantasyböcker. Jag har ju alltid varit intresserad av fantasy men då hade mitt intresse fallit tillbaka lite, orsaken var att det då nästan inte översattes någon fantasy och (enligt vad jag visste) så var det knappt någon fantasy som gavs ut på svenska. Jag läser så gott som bara på svenska så att börja läsa på engelska fanns inte min karta. Så när jag fick se detta så blev jag nyfiken på dessa böcker.
Väl där på mässan så letar jag reda på förlagets monter och beger mig dit när tiden för Marcus signering skall börja. Jag ser ingen person som sitter och signerar, men jag vet ju inte heller hur han ser ut, så jag frågar i montern om han är där. Killen som jag frågar tittar på klockan och säger att Marcus måste vara försenad, han bad mig vänta lite annars så skall de efterlysa honom. Jag köper de två böckerna och ställer mig lite vid sidan av montern och väntar på att Marcus skall dyka upp. Efter en liten stund så kommer det en kille med ett stort svärd och läderrustning, det är som om en person har stigit rätt ur en fantasybok. Killen jag hade pratat med tidigare tittar på mig och pekar nickande mot krigaren som hade kommit till montern, det var Marcus. Jag fick mina böcker signerade av Marcus och kan säga att hans entré var någon man aldrig kommer att glömma.
Väl hemma från mässan blev böckerna inställda i hyllan och där blev de bortglömda. Men ett år framåt, 2016, och nu var det dags för bokmässan igen. Jag fick se att Marcus skulle komma med sin tredje del i sin serie och han skulle till bokmässan igen. Detta väckte minne att jag hade hans tidigare böcker i hyllan och jag tänkte att jag måste köpa denna tredje delen också. Men så kände jag att jag inte kunde gå fram till Marcus på mässan om jag inte hade läst hans tidigare böcker, så några dagar innan jag skulle till mässan så började jag läsa första delen. Och det var det som ändrade allting för mig. Boken knockade mig totalt, jag hade tänkt mig en halvdan kanske en ok fantasybok, för jag skall erkänna att jag innan jag läste Marcus första bok hade lite förutfattade meningar om svensk fantasy. Allt med boken var helt perfekt, handling var så spännande och gripande och karaktärerna var så färgstarka och alla hade en gråzon så det fanns inget rent gott eller ont.
Hemkommen från mässan 2016 så läste jag såklart snabbt ut den tredje delen. Och som jag sa så var det dessa böcker som ändrade allt, de öppnade upp en helt ny del av fantasyn för mig. Nu visste jag vart jag skulle hitta svenska fantasy, det var inte bland de stora förlagen utan det var de små förlagen och egenutgivare.
Så 2016 började jag använda Facebook, hade tidigare varit emot den sidan, jag började bygga upp mina informationsflöden och hittade snabbt att det fanns många författare i Sverige som skriver fantasy. 2017 så började jag med min bokblogg och det dröjde inte länge innan jag hittade ännu fler författare, eller rättare sagt de hittade mig. Kan säga att mitt besök på mässan 2017 blev episkt.
Så dessa böcker av Marcus som jag har pratat om nu är inte den som jag har läst, eller rättare sagt det är inte den versionen. Efter att tredje boken kom 2016 så dröjde det med fjärde delen, har hört efteråt att det var ett flertal orsaker som låg till grunden för detta.
Men nu hoppar vi till 2018 och då fick jag höra att Marcus skulle komma med en ny bok. Eller ny och ny, Marcus hade fått ett nytt kontrakt med ett annat förlag och man skulle ge ut hans serie på nytt. Det var ju tänkt att det skulle bli sex böcker på det gamla förlaget, men nu gick man tillbaka på Marcus grundidé att det skulle bli en trilogi. Han skulle arbeta om de gamla versionerna och slå ihop de två första böckerna till en fet tegelsten.
Och nu först har jag läst den omarbetade versionen. Jag var ju lite nervös när jag började med den, jag hade ju älskat de tidigare böckerna. Hur skulle det vara att återvända till Serahema, jag har ofta lyft hans tidigare versioner till skyarna som toppen av den svenska fantasyn som till och med slår många internationella författare inom genren. Tänk om jag mindes fel, att de inte var så bra som jag ville få det till, tänk om jag vid denna omläsning skulle bli besviken.
Det tog inte långt tid in i boken innan jag kände att jag var tillbaka i Serahema och det var med stor glädje som jag var tillbaka. Jag mindes handlingen rätt så bra men det var härligt att få allt uppfriskat. Språket satt där som det skulle, det är lätt att ta till sig och målande.
Karaktärerna, vi måste prata om karaktärerna, vet inte hur Marcus har lyckats med det men varje karaktär, som spelar en större roll, i boken är så intressanta och man vill följa och veta mer om alla dessa. I vanligt fall så hittar man kanske bara några få karaktärer i en handling som man känner så för, men i denna så vill man inte släppa taget av någon karaktär.
Miljöerna i denna värld är helt otroliga, vi reser en hel del i boken och upplever allt, det är storslagna städer och det är lömska skogar. Det är heta öknar till kalla vintrar. Vi känner av varje miljö och vi är där tillsammans med karaktärerna. Och så varelserna i denna värld, samt magin. Marcus har verkligen fått med allt och det känns så genomtänkt.
För de som har läst de gamla utgåvorna, hur skiljer sig den omarbetade mot de då? I stora drag så skiljer sig handlingen inte så mycket, men det är när man går ner på djupet som det märks skillnad. Marcus har arbetat om dem genom att putsat på språket där det kändes att det behövdes, sedan har han flyttat ordningen på vissa händelser så att det blir ett mera flyt i handlingen. Så från att vara perfekta har de blivit ännu mera perfekta. Så jag tycker absolut att om man har läst de gamla så skall man läsa om från början med nyutgåvorna innan man ger sig på fortsättningen som inte varit utgiven tidigare.
Jag anser att detta är beviset på att svensk fantasy är minst lika bra som den internationella, det finns ett antal andra författare till i Sverige som bevisar detta. Jag hoppas på att den svenska fantasyn kommer att slå igenom stort inom en nära framtid.
Så om du gillar episk fantasy av hög kvalité så skall du absolut kolla på denna bok, tror inte du kommer att bli det minsta besviken. Jag ser fram emot att läsa fortsättningen senare i år för att vara redo till hösten när sista delen kommer i denna serie.
http://hakanshylla.blogspot.com
Detta är första boken i den omarbetade versionen av Marcus Olaussons serie Serahema Saporium. Det är en fantasyserie som riktar sig till en vuxen publik.
Det är som sagt en omarbetad version. Vi skall vandra tillbaka lite i tiden. Året var 2015 och jag skulle till bokmässan, lite av en slump så fick jag se att det var en svensk kille som skulle komma till mässan och han hade skrivit två fantasyböcker. Jag har ju alltid varit intresserad av fantasy men då hade mitt intresse fallit tillbaka lite, orsaken var att det då nästan inte översattes någon fantasy och (enligt vad jag visste) så var det knappt någon fantasy som gavs ut på svenska. Jag läser så gott som bara på svenska så att börja läsa på engelska fanns inte min karta. Så när jag fick se detta så blev jag nyfiken på dessa böcker.
Väl där på mässan så letar jag reda på förlagets monter och beger mig dit när tiden för Marcus signering skall börja. Jag ser ingen person som sitter och signerar, men jag vet ju inte heller hur han ser ut, så jag frågar i montern om han är där. Killen som jag frågar tittar på klockan och säger att Marcus måste vara försenad, han bad mig vänta lite annars så skall de efterlysa honom. Jag köper de två böckerna och ställer mig lite vid sidan av montern och väntar på att Marcus skall dyka upp. Efter en liten stund så kommer det en kille med ett stort svärd och läderrustning, det är som om en person har stigit rätt ur en fantasybok. Killen jag hade pratat med tidigare tittar på mig och pekar nickande mot krigaren som hade kommit till montern, det var Marcus. Jag fick mina böcker signerade av Marcus och kan säga att hans entré var någon man aldrig kommer att glömma.
Väl hemma från mässan blev böckerna inställda i hyllan och där blev de bortglömda. Men ett år framåt, 2016, och nu var det dags för bokmässan igen. Jag fick se att Marcus skulle komma med sin tredje del i sin serie och han skulle till bokmässan igen. Detta väckte minne att jag hade hans tidigare böcker i hyllan och jag tänkte att jag måste köpa denna tredje delen också. Men så kände jag att jag inte kunde gå fram till Marcus på mässan om jag inte hade läst hans tidigare böcker, så några dagar innan jag skulle till mässan så började jag läsa första delen. Och det var det som ändrade allting för mig. Boken knockade mig totalt, jag hade tänkt mig en halvdan kanske en ok fantasybok, för jag skall erkänna att jag innan jag läste Marcus första bok hade lite förutfattade meningar om svensk fantasy. Allt med boken var helt perfekt, handling var så spännande och gripande och karaktärerna var så färgstarka och alla hade en gråzon så det fanns inget rent gott eller ont.
Hemkommen från mässan 2016 så läste jag såklart snabbt ut den tredje delen. Och som jag sa så var det dessa böcker som ändrade allt, de öppnade upp en helt ny del av fantasyn för mig. Nu visste jag vart jag skulle hitta svenska fantasy, det var inte bland de stora förlagen utan det var de små förlagen och egenutgivare.
Så 2016 började jag använda Facebook, hade tidigare varit emot den sidan, jag började bygga upp mina informationsflöden och hittade snabbt att det fanns många författare i Sverige som skriver fantasy. 2017 så började jag med min bokblogg och det dröjde inte länge innan jag hittade ännu fler författare, eller rättare sagt de hittade mig. Kan säga att mitt besök på mässan 2017 blev episkt.
Så dessa böcker av Marcus som jag har pratat om nu är inte den som jag har läst, eller rättare sagt det är inte den versionen. Efter att tredje boken kom 2016 så dröjde det med fjärde delen, har hört efteråt att det var ett flertal orsaker som låg till grunden för detta.
Men nu hoppar vi till 2018 och då fick jag höra att Marcus skulle komma med en ny bok. Eller ny och ny, Marcus hade fått ett nytt kontrakt med ett annat förlag och man skulle ge ut hans serie på nytt. Det var ju tänkt att det skulle bli sex böcker på det gamla förlaget, men nu gick man tillbaka på Marcus grundidé att det skulle bli en trilogi. Han skulle arbeta om de gamla versionerna och slå ihop de två första böckerna till en fet tegelsten.
Och nu först har jag läst den omarbetade versionen. Jag var ju lite nervös när jag började med den, jag hade ju älskat de tidigare böckerna. Hur skulle det vara att återvända till Serahema, jag har ofta lyft hans tidigare versioner till skyarna som toppen av den svenska fantasyn som till och med slår många internationella författare inom genren. Tänk om jag mindes fel, att de inte var så bra som jag ville få det till, tänk om jag vid denna omläsning skulle bli besviken.
Det tog inte långt tid in i boken innan jag kände att jag var tillbaka i Serahema och det var med stor glädje som jag var tillbaka. Jag mindes handlingen rätt så bra men det var härligt att få allt uppfriskat. Språket satt där som det skulle, det är lätt att ta till sig och målande.
Karaktärerna, vi måste prata om karaktärerna, vet inte hur Marcus har lyckats med det men varje karaktär, som spelar en större roll, i boken är så intressanta och man vill följa och veta mer om alla dessa. I vanligt fall så hittar man kanske bara några få karaktärer i en handling som man känner så för, men i denna så vill man inte släppa taget av någon karaktär.
Miljöerna i denna värld är helt otroliga, vi reser en hel del i boken och upplever allt, det är storslagna städer och det är lömska skogar. Det är heta öknar till kalla vintrar. Vi känner av varje miljö och vi är där tillsammans med karaktärerna. Och så varelserna i denna värld, samt magin. Marcus har verkligen fått med allt och det känns så genomtänkt.
För de som har läst de gamla utgåvorna, hur skiljer sig den omarbetade mot de då? I stora drag så skiljer sig handlingen inte så mycket, men det är när man går ner på djupet som det märks skillnad. Marcus har arbetat om dem genom att putsat på språket där det kändes att det behövdes, sedan har han flyttat ordningen på vissa händelser så att det blir ett mera flyt i handlingen. Så från att vara perfekta har de blivit ännu mera perfekta. Så jag tycker absolut att om man har läst de gamla så skall man läsa om från början med nyutgåvorna innan man ger sig på fortsättningen som inte varit utgiven tidigare.
Jag anser att detta är beviset på att svensk fantasy är minst lika bra som den internationella, det finns ett antal andra författare till i Sverige som bevisar detta. Jag hoppas på att den svenska fantasyn kommer att slå igenom stort inom en nära framtid.
Så om du gillar episk fantasy av hög kvalité så skall du absolut kolla på denna bok, tror inte du kommer att bli det minsta besviken. Jag ser fram emot att läsa fortsättningen senare i år för att vara redo till hösten när sista delen kommer i denna serie.
http://hakanshylla.blogspot.com
April 8, 2019
Jag är med i rätt många läsgrupper på Facebook och i en av dem ställdes förra året frågan vilken fantasy man just då tyckte var bäst? Mitt svar var inte Mistborn av Sanderson, eller Kungadråparen av Rothfuss, utan serien om Serahema av Marcus Olausson. Jag hade precis läst bok tre i serien och var golvad.
Så hur glad jag än var å författarens vägnar när han signade nytt förlagsavtal och nyutgåva av serien planerades, så grumlades glädjen lite av förseningen som oundvikligen skulle drabba bok fyra. Men när jag såg det nya omslaget och den fantastiska titeln blev jag golvad igen och dök glatt ner i världen från början ytterligare en gång. Och berättelsen om Serahema börjar som en snuttefilt.
Det är den välbekanta sagan om hjältens resa. Den utvalde som genom sitt resande stöter på både fiender och vänner, samtidigt som han försöker lära sig om sina egna krafter, tyda profetior och slåss mot ondskefulla varelser. Det känns liksom rätt mysigt alltihop i början.
Men det som börjar med trivsam Hobbitkänsla utvecklas så småningom till något mer liknande Game of Thrones. Fler trådar vecklas ut, nya karaktärer ansluter och vår hjälte blir allt mörkare. Det är episkt, det är spännande och det är oförutsägbart.
Om jag ska ge ett uns av kritik är det att startsträckan är aningen lång. Men när det väl rör på sig är det full fart framåt och det är bara hålla andan och åka med.
https://bokhuset.ax/2019/04/06/nar-gu...
Så hur glad jag än var å författarens vägnar när han signade nytt förlagsavtal och nyutgåva av serien planerades, så grumlades glädjen lite av förseningen som oundvikligen skulle drabba bok fyra. Men när jag såg det nya omslaget och den fantastiska titeln blev jag golvad igen och dök glatt ner i världen från början ytterligare en gång. Och berättelsen om Serahema börjar som en snuttefilt.
Det är den välbekanta sagan om hjältens resa. Den utvalde som genom sitt resande stöter på både fiender och vänner, samtidigt som han försöker lära sig om sina egna krafter, tyda profetior och slåss mot ondskefulla varelser. Det känns liksom rätt mysigt alltihop i början.
Men det som börjar med trivsam Hobbitkänsla utvecklas så småningom till något mer liknande Game of Thrones. Fler trådar vecklas ut, nya karaktärer ansluter och vår hjälte blir allt mörkare. Det är episkt, det är spännande och det är oförutsägbart.
Om jag ska ge ett uns av kritik är det att startsträckan är aningen lång. Men när det väl rör på sig är det full fart framåt och det är bara hålla andan och åka med.
https://bokhuset.ax/2019/04/06/nar-gu...
April 1, 2023
Episkt, spännande och välskrivet!
En riktigt fantastisk tegelsten som alla fantasyälskare borde läsa. ⚔️🧙♂️⚔️
En riktigt fantastisk tegelsten som alla fantasyälskare borde läsa. ⚔️🧙♂️⚔️
October 12, 2019
WOW VILKEN FANTASY!
Ett supertack till Marcus Olausson och Catoblepas förlag för ett så fint recensions-ex!
"Han önskade att han hade varit mer uppmärksam, men det var gudars fåfänga som hade lett till världens splittring och det var hans egen fåfänga som hade förblindat honom inför det som nu höll på att ske."
När gudar dör följer Elderim i sin kamp för att förstå varför han är utvald, och till vad. I en fantastisk miljö och världsuppbyggnad får vi följa både starka kvinnor och män i sin kamp mot ondskan eller godheten, och alla karaktärer är både karaktärer du hatar och älskar samtidigt. Karaktärerna är så komplexa så att även om de är onda så hejar du på dem i alla fall. Det är svårt att hålla sig borta - och även om denna tegelsten är över 600 sidor och större än en vanlig inbunden - så flyger du igenom historien. Det händer saker i varje kapitel som för historien framåt, och du får följa karaktärerna när det händer och när de själva upptäcker saker tillsammans med dig. Det är många karaktärer, men Olausson har en förmåga att presentera nya karaktärer i precis rätt ögonblick så att det inte blir svårt att hänga med eller lära känna de nya karaktärerna. Och även om de är så många karaktärer egna och har en egen historia att berätta.
Jag tycker bestämt att Marcus Olausson är och nosar uppe bland Tolkien och Martin - dock med fler starka kvinnliga karaktärer.
Jag vill läsa nästa delen i serien NU NU NU! Kan jag snälla få läsa den nu?
TW: Våldtäkt, våld, mord, självskadebeteende (blodmagi).
Ett supertack till Marcus Olausson och Catoblepas förlag för ett så fint recensions-ex!
"Han önskade att han hade varit mer uppmärksam, men det var gudars fåfänga som hade lett till världens splittring och det var hans egen fåfänga som hade förblindat honom inför det som nu höll på att ske."
När gudar dör följer Elderim i sin kamp för att förstå varför han är utvald, och till vad. I en fantastisk miljö och världsuppbyggnad får vi följa både starka kvinnor och män i sin kamp mot ondskan eller godheten, och alla karaktärer är både karaktärer du hatar och älskar samtidigt. Karaktärerna är så komplexa så att även om de är onda så hejar du på dem i alla fall. Det är svårt att hålla sig borta - och även om denna tegelsten är över 600 sidor och större än en vanlig inbunden - så flyger du igenom historien. Det händer saker i varje kapitel som för historien framåt, och du får följa karaktärerna när det händer och när de själva upptäcker saker tillsammans med dig. Det är många karaktärer, men Olausson har en förmåga att presentera nya karaktärer i precis rätt ögonblick så att det inte blir svårt att hänga med eller lära känna de nya karaktärerna. Och även om de är så många karaktärer egna och har en egen historia att berätta.
Jag tycker bestämt att Marcus Olausson är och nosar uppe bland Tolkien och Martin - dock med fler starka kvinnliga karaktärer.
Jag vill läsa nästa delen i serien NU NU NU! Kan jag snälla få läsa den nu?
TW: Våldtäkt, våld, mord, självskadebeteende (blodmagi).
September 29, 2020
Marcus Olausson har verkligen skapat en fantasy värd att läsas! Världsbygget är välgjort och intressant, och alla karaktärer är unika och genomtänkta. Författaren har lagt ner mycket tid på att skapa en värld som läsaren försvinner bort i, för varenda detalj är intressant och noga planerad. Jag har aldrig läst om en värld så välgjord som denna, och dessutom reser karaktärerna över hela världskartan vilket verkligen får läsaren att drömma sig bort. När gudar dör är en resa till en annan värld, där skogarna och städerna alla är oförutsägbara och farliga.
När gudar dör innehåller många karaktärer och mycket namn som läsaren måste lägga på minnet, ibland var jag tvungen att bläddra tillbaka för att minnas vem något var, eller vad vissa saker betydde. Detta är charmigt, men också svårt då boken är väldigt lång – det är då lätt att glömma. Men man märker att Marcus Olausson har lagt ner mycket tid på alla namn, varelser och religioner, vilket är helt fantastiskt!
När gudar dör bjöd på ett farligt, mörkt men också fantastiskt äventyr där läsaren verkligen följer karaktärernas utveckling. Jag vill gärna läsa mer om Serahema och alla underbara karaktärer som denna boken innehåller. Starkt tips för dig som älskar fantasy!
När gudar dör innehåller många karaktärer och mycket namn som läsaren måste lägga på minnet, ibland var jag tvungen att bläddra tillbaka för att minnas vem något var, eller vad vissa saker betydde. Detta är charmigt, men också svårt då boken är väldigt lång – det är då lätt att glömma. Men man märker att Marcus Olausson har lagt ner mycket tid på alla namn, varelser och religioner, vilket är helt fantastiskt!
När gudar dör bjöd på ett farligt, mörkt men också fantastiskt äventyr där läsaren verkligen följer karaktärernas utveckling. Jag vill gärna läsa mer om Serahema och alla underbara karaktärer som denna boken innehåller. Starkt tips för dig som älskar fantasy!
September 7, 2021
4+
Jag har läst ”När gudar dör”, första boken i Serahema Saporium-trilogin av Marcus Olausson. En gigant till bok ska tilläggas, som har tagit sin lilla tid att läsa, men det har samtidigt varit en stor ynnest att få ta del av den fantastiska värld Marcus har byggt upp. Ett väl genomtänkt världsbygge och minst lika väl genomtänkta karaktärer, både trevliga och allt annat än trevliga …
Jag imponeras av hur varenda liten del som placerats ut under de 639 sidorna åter vävs in i berättelsen och ger ömsom svar, ömsom nya frågor. Frågor som jag är övertygad om att de kommande två delarna ger svar på.
Berättelsen är klassisk fantasy och det förekommer en hel del blod och brutalitet, men i precis väl avvägd dos som enbart stärker berättelsen och höjer spänningen. Inget onödigt splatter, med andra ord.
Och slutet … ja, jag ska givetvis inte spoila något, men jisses vad nyfiken jag är på fortsättningen nu.
En mycket bra bok som alla fantastikälskare borde läsa!
Jag har läst ”När gudar dör”, första boken i Serahema Saporium-trilogin av Marcus Olausson. En gigant till bok ska tilläggas, som har tagit sin lilla tid att läsa, men det har samtidigt varit en stor ynnest att få ta del av den fantastiska värld Marcus har byggt upp. Ett väl genomtänkt världsbygge och minst lika väl genomtänkta karaktärer, både trevliga och allt annat än trevliga …
Jag imponeras av hur varenda liten del som placerats ut under de 639 sidorna åter vävs in i berättelsen och ger ömsom svar, ömsom nya frågor. Frågor som jag är övertygad om att de kommande två delarna ger svar på.
Berättelsen är klassisk fantasy och det förekommer en hel del blod och brutalitet, men i precis väl avvägd dos som enbart stärker berättelsen och höjer spänningen. Inget onödigt splatter, med andra ord.
Och slutet … ja, jag ska givetvis inte spoila något, men jisses vad nyfiken jag är på fortsättningen nu.
En mycket bra bok som alla fantastikälskare borde läsa!
June 20, 2020
Kan någon tala om för mig varför jag lät den här boken stå i bokhyllan i flera år?!
Det här, kära läsvänner, är en episk berättelse! Ett bevis på att svensk fantasy utan tvekan förtjänar sin plats på den internationella fantasy-scenen.
Redan tidigt i boken märks att Marcus Olausson har lagt ner mycket tid och arbete på världsbygget, på miljöerna likväl skapelseberättelsen. Han beskriver mörka skogar med lika mycket detaljer som han beskriver vackra städer, stekheta öknar och vindbitna bergstoppar. Som läsare är man DÄR. Magin genomsyrar allting, är ständigt närvarande, lockande och skrämmande på samma gång.
Karaktärerna är minst lika genomtänkta. Det finns många (!) och även om jag måste erkänna att jag har svårt att hålla reda på alla fantastiska namn, så lyckas Marcus på ett smidigt sätt alltid påminna mig om vem det där nu är, vad det är för sorts varelse och vilka driftkrafter de har. Med tanke på den stora persongalleri har mina "Vem var det där nu igen?"-ögonblick varit väldigt få. De allra flesta av karaktärerna har gjort mig nyfikna och fått mig att vilja veta mer om dem och det fanns bara en karaktär som jag ogillade riktigt mycket. Alla karaktärerna är välnyanserade och de flesta bär på goda och mindre goda egenskaper, bad guys såväl som good guys (och girls).
Jag ser fram emot att snart får återvända till Serahema!
Det här, kära läsvänner, är en episk berättelse! Ett bevis på att svensk fantasy utan tvekan förtjänar sin plats på den internationella fantasy-scenen.
Redan tidigt i boken märks att Marcus Olausson har lagt ner mycket tid och arbete på världsbygget, på miljöerna likväl skapelseberättelsen. Han beskriver mörka skogar med lika mycket detaljer som han beskriver vackra städer, stekheta öknar och vindbitna bergstoppar. Som läsare är man DÄR. Magin genomsyrar allting, är ständigt närvarande, lockande och skrämmande på samma gång.
Karaktärerna är minst lika genomtänkta. Det finns många (!) och även om jag måste erkänna att jag har svårt att hålla reda på alla fantastiska namn, så lyckas Marcus på ett smidigt sätt alltid påminna mig om vem det där nu är, vad det är för sorts varelse och vilka driftkrafter de har. Med tanke på den stora persongalleri har mina "Vem var det där nu igen?"-ögonblick varit väldigt få. De allra flesta av karaktärerna har gjort mig nyfikna och fått mig att vilja veta mer om dem och det fanns bara en karaktär som jag ogillade riktigt mycket. Alla karaktärerna är välnyanserade och de flesta bär på goda och mindre goda egenskaper, bad guys såväl som good guys (och girls).
Jag ser fram emot att snart får återvända till Serahema!
November 9, 2020
Jag gillade denna bok förvånansvärt mycket. Den hade delar som var riktigt spännande samtidigt som den bygger upp en bra fantasivärld. Jag gillar både Cal och Rendon även om de är ganska lika som karaktärer och jag hoppas på att få se något som särskiljer dem åt mer i nästa bok. Elderim är inte min favoritprotagonist, han har ett konstigt beteende av att ibland vara en barnrumpa och ibland hantera kaotiska situationer med lugn...får se hur hans karaktär utvecklas med. Hoppas på mer i framtiden helt klart!
This entire review has been hidden because of spoilers.
August 6, 2020
En mycket bra välskriven bok. Trodde först att jag skulle få problem med att läsa alla 639 sidor. Det gick förvånansvärt lätt att komma in i boken. Ett imponerande världsbygge med olika folk och krafter. Jag är en person som brukar reta mig på detaljer som inte passar in i bilden. Här hittade jag ingenting av detta. Imponerande.
January 21, 2019
Best Swedish fantasy out there for sure. Loved it!
July 30, 2020
En riktigt stark debut. Stark och rå värld, med onda krafter och gudar som inte riktigt vill lägga sig i. Härliga karaktärer, speciellt Cal och Rendon, och en intressant huvudkaraktär i Elderim.
December 4, 2022
Wow, vilket äventyr! Storslaget, episkt och omtumlande! Världen är vackert beskrivet trots det mörker som råder. Författaren har skapat fantasifulla, betydande varelser och detaljrika miljöbeskrivningar likt Tolkien. Jag är golvad över hur snabbt handlingen fortskrids samtidigt som dialogerna bidrar till att stärka upp denna fascinerande värld inklusive alla dess profetior, skrifter och sånger. Andra författare som det kom fram likheter med under läsningen var Brent Weeks (Night Angel Trilogy), Erik Granström (Svavelvinter) och Robin Hobb (Mördarens Lärling). Detta var verkligen en bok i min smak. Jag vågar mig på att påstå att detta kan vara en av Sveriges bästa episka fantasy i modern tid, tillsammans med Kuldkepp och Granström! Bravo Marcus Olausson!
November 15, 2021
Episk fantasy när den är som bäst!
May 9, 2021
Den första boken i en serie bestående av tre böcker. Generellt gillade jag den.
Boken handlar om den föräldrarlösa killen Elderim upptäcker hans magiska förmåga när hans liv ställs på ända när han "farbror" dör.
Han tar följe med två män och beger sig ut i världens för att hitta svar på hans frågor om hans bakgrund.
Jag uppskattade denna bok generellt. Tycker den påminner om David Eddings böcker om Belgarion.
Det som jag hade lite svårare för var Elderims relation till kvinnor. Hur alla blev så sexuellt upphetsade av att han bara klev in i ett rum. Och på ett orealistiskt sätt många gånger.
Men jag tror att om du gillar Eddings böcker så kommer du definitivt att gilla den serie.
Boken handlar om den föräldrarlösa killen Elderim upptäcker hans magiska förmåga när hans liv ställs på ända när han "farbror" dör.
Han tar följe med två män och beger sig ut i världens för att hitta svar på hans frågor om hans bakgrund.
Jag uppskattade denna bok generellt. Tycker den påminner om David Eddings böcker om Belgarion.
Det som jag hade lite svårare för var Elderims relation till kvinnor. Hur alla blev så sexuellt upphetsade av att han bara klev in i ett rum. Och på ett orealistiskt sätt många gånger.
Men jag tror att om du gillar Eddings böcker så kommer du definitivt att gilla den serie.
September 23, 2019
Recension kommer!
July 24, 2025
Ett kreativt och roligt sätt att använda magi! Man får en känsla av att Marcus har lagt mycket tid på att bygga upp en stor värld med många olika kulturer, religioner, intriger och inte minst magi. Jag brukar föredra böcker på engelska då svenska i fantasysammanhang lätt blir "cringy", men Marcus skriver mycket bra och har näst intill lyckats perfekt med att undvika detta. Det enda som drar ner boken lite för mig är att huvudkaraktären emellanåt känns medvetet dum och onödigt barnslig, vilket jag förstår ska ha med karaktärens bakgrund att göra. Men detta bidrar till en mer trevande känsla stundtals.
Oavsett, en mycket bra och helt klart läsvärd bok, nu öppnar vi med spänning Vingar av rök!
Oavsett, en mycket bra och helt klart läsvärd bok, nu öppnar vi med spänning Vingar av rök!
dnf
April 27, 2020DNF 20%
Kunde inte ta mig igenom denna. Vet inte varför egentligen då jag älskar fantasy, men någonting i denna bok funkade inte för mig.
Kunde inte ta mig igenom denna. Vet inte varför egentligen då jag älskar fantasy, men någonting i denna bok funkade inte för mig.
February 27, 2025
Roligt med svensk fantasy men hade en hel del problem med skrivsättet. Bra berättelse och tänker läsa nästa och se om det blir bättre!
August 9, 2025
Den här boken var en av de bästa böckerna jag läst i hela mitt liv. Visst den var tjock som en tegelsten. Men den var sååå sjukt bra 🥰🥰🥰🥰🥰
Displaying 1 - 21 of 22 reviews