Skrivliv: från första boken till första barnet

by Gun-Britt Sundström

Skrivliv är texter ur en ung kvinnas dagbok som har ställts samman till en "metabok", en bok om skrivande. Gun-Britt Sundström, för de flesta förknippad med förhållanderomanen Maken (1976), en levande modern klassiker, debuterade som 21-åring och gjorde sig snabbt ett namn som skribent, på samma gång seriös och humoristisk. Hon skrev litteraturkritik, debattinlägg och böcker och jobbade som kulturredaktör på DN under händelserika år på 60- & 70-talen. Detta var en tid då det fanns nya, bättre möjligheter för kvinnor att ta sig fram i arbetslivet, men Gun-Britt Sundström var ambivalent till anställningar och ansvarsposter och valde gärna iakttagarens roll. Hon romandebuterade 1966 med Student -64, en skildring av studentliv i Uppsala. 1973 kom För Lydia, Hjalmar Söderbergs kärleksroman Den allvarsamma leken förflyttad till samtid och sedd ur kvinnans perspektiv. Nu publiceras hennes dagböcker från denna aktiva period (1965-78), som idag kan läsas som ett spännande tidsdokument om livet på tidningsredaktionerna, bland vänsterfolk och samhällets intellektuella elit. Ett tema är växelspelet mellan liv och skriv: hur erfarenheterna påverkar vad som skrivs och det i sin tur påverkar livet och relationerna. Miljön är den dåtida kultureliten och tidsandan är speciell, men samtidigt finns det mycket som är allmängiltigt och igenkännligt också idag, inte minst osäkerheten i övergången från ungdom till vuxenliv. Det som skildras är ingen rak karriär utan ständig vacklan och tvehågsenhet, i studier och arbete, kärlek och politik.

Genres: Swedish Literature, Nonfiction, Writing

510 pages, Hardcover

First published January 1, 2018

About the author

Gun-Britt Sundström är en svensk författare, översättare och litteraturkritiker.

Som författare är Sundström mest känd för Maken (1976), en diskussionsroman om parförhållanden, och För Lydia (1973), som återberättar Hjalmar Söderbergs Den allvarsamma leken med handlingen sedd ur kvinnans perspektiv och flyttad sextio år framåt i tiden. Sedan 90-talet är hon även verksam som översättare av barnböcker och skönlitteratur. Då hon 2003 utnämndes till hedersdoktor vid Stockholms universitet löd motiveringen bland annat: "hennes språkliga lyhördhet gör henne till en ypperlig översättare ... Genom sin medverkan i bibelkommissionen 1980-2000 har hon kommit att betyda mer för den stilistiska utformningen av Gamla Testamentets text än någon annan enskild svensk författare."

Reviews

[wilma · Rating 5 out of 5]

Så detta var ju typ det bästa man läst

[Jennopenny · Rating 5 out of 5]

Det kan inte bli annat än en femma för denna.
Har levt med den under den senaste månaden. Läst långsamt.
Förundrats över hur mycket Gun-Britt har gjort under sina ungkarlsår från studier till jobb. Köp av sommarstuga. Liftande. Resande och så klart romanskrivandet.
Har skrattat. Har hållit hårt i boken och inte viljat släppa den. Har förundrats att så mycket av det hon skriver som jag också har tänkt på under min (pågående) ungkarlstid.
Jag gillar verkligen sättet Gun-Britt skriver på och vill fortsätta läsa mer av henne. Det är en bok jag rekommenderar men skulle också rekommendera att en läser någon av hennes romaner gärna innan en ger sig på denna.

Jag vill redan läsa om den. Det finns hundöron och understryckningar i mitt exemplar. Och jag är väldigt glad att jag har mer Gun-Britt att läsa i framtiden.

[Hanna · Rating 5 out of 5]

Gun-Britt. Klokast i världen. Nu vill jag läsa alla hennes böcker, i kronologisk ordning.

[mia maria · Rating 4 out of 5]

otrolig!! rofylld men engagerad läsning!! fnissade högt var, varannan sida.
älskar henne, vill läsa allt hon skrivit men mest kanske vara hennes vän??

[Sofie · Rating 5 out of 5]

Blir extra glad över att hitta något så bra i slutet av året. Fullkomligt älskade att läsa om livsglädjen, relationerna, tankarna på vad man egentligen ska göra av sitt liv och hur det var att röra sig i kultursfären på 70-talet. Växlade ständigt mellan fascination och igenkänning. Underbar!

[Klara Glasman · Rating 5 out of 5]

Älskade allt och allt med den. Hemskt tråkigt att det är försent att bli Gun-Britt Sundström

[Åsa Svensson · Rating 5 out of 5]

Jag har läst Skrivliv parallellt med att jag gjort en ”omläsning” av Maken genom att lyssna på Sundströms inläsning av boken. Parallelliteten har på ett sätt förtydligat hur mycket Maken är en romankonstruktion om än ”baserad on a true story” , men jag har också rört ihop det lite ibland, framförallt med alla olika universitetskurser. Vad har Martina tenterat och vad har Gun-Britt? Det kan jag nog inte riktigt redogöra för.

Skrivliv är, liksom Maken, ett underbart tidsdokument om ett Stockholm som inte längre är. Även om jag har fikat på Valand ( RIP) och traskar på Karlbergsvägen dagligen, så är staden inte längre densamma. Sverige är inte detsamma. Kulturlivet är inte detsamma. Jag blir nästan nostalgisk till en tid jag inte själv fått uppleva (annat än som bebis).

Många välkända namn dyker upp i små biroller i Skrivliv. Jag blir lite nyfiken på samarbetet med Astrid Lindgren. Skulle gärna velat veta hur det kom sig att Sundström återvände till Bonniers efter att ha gett ut en bok med Lindgren som redaktör på Rabén & Sjögren?

[Karenina (Nina Ruthström) · Rating 4 out of 5]

Hej akademikerkomplexet! (Skickade in en ansökan till litteraturvetenskap igår.)Aldrig känt igen mig så mkt i ett verk (Elin Lucassis Synd petas nu ner till en andraplats).
Mysigt att få läsa en annans dagbok, med fantastiskt språk. Men fick ångest av hennes präktighet. Har hon inte gjort några misstag?! Samtidigt skönt att slippa utvikningslitteratur. Hennes smutsiga undertröja är jag ju egentligen inte intresserad av. Eller jo, det är jag men respekterar att hon inte vill utlämna sig.

Härligt att få fantisera om hur det var innan Sverige blev den borgerliga kapitalistiska monarki som det är idag.

Tänk hur lika vi människor är ändå. Gun-britt Sundström, denna geniala gigant, skriver i sin dagbok att ingenting har hon uträttat som hon tycker verkligen är något. Tror fan att jag känner på samma sätt då.

[Mina Widding]

Alltså hmm. Jag blev som besviken mot slutet. Fast det känns ju absurt när det gäller en dagbok, men ja, jag är ju en läsare som känner saker kring det jag läser även om det har en självbiografisk kontext. Och känner som jag gör, gör jag antagligen för att jag är självisk och vill att andra ska vilja som jag, och känner att hon blev som en annan där mot slutet.
Främst i början inspirerande och att jag blev sugen på att själv skriva. Sen kändes det hon skrev om skrivandet mera rutinartat (antagligen för att hon hade en skrivprocess med flyt som inte var så mycket att orda om, helt i motsats tillmig själv...), och det handlade mer om jobbet på DN, doktorerandets vara eller icke vara och om relationer (men också där lite tråkigt lite när hon träffade Ian och L försvann utan kommentar). Visst kommer jag litegrann nära /personen/ och tycker om henne gör jag. Men det blev kanske mer av kuriosa än något annat. Det var kul att läsa om processen kring Maken och jag blir lite sugen på att läsa de tidigare böckerna. Och synd att det inte blev några fler liksom?

[saga · Rating 5 out of 5]

jag vet inte, typ adoptera mig? helt fantastisk, förväntande mig inget mindre. mmm vad jag tycker om språket. så mycket att jag lagt en skamligt dyr beställning av fler sundströmböcker på bokbörsen, usch och nåväl.. läs denna!! och om inte så läs åtminstone maken!!

[Frida · Rating 4 out of 5]

Mysig att läsa men handlar inte så mycket om skrivandet eller skrivlivet, utan mer om jobbet på DN och arbetsplatsskvaller.

[Agnes · Rating 5 out of 5]

Man kan ju inget annat än älska Gun-Britt Sundström, samtidigt som man stör sig på henne. Guuud vad hon klagar. ”Ånej nu vill Bonniers ge ut min bok jag vill inte blir författare” ”Men åååååhhh DN erbjuder mig fast anställning, fett jobbigt” (inte bokstavligt från boken men TYP). Ibland vill man liksom säga åt henne att vara åtminstone LITE glad över de möjligheter som bara levereras till henne. Upplevde samma känsla av irritation när jag läste Maken så är inte förvånad. Men jäklar vad hon kan skriva bra, och roligt! Och hon är så häftigt självständig! Så mysig att läsa, när hon cyklar ut till landet och skriver och liftar över allt, man fylls liksom av en livslust. Det skulle jag säga är positivt.

[Ebba Gustavsson · Rating 5 out of 5]

Det är, som alltid, en dröm att läsa Sundström.

[Ida Stiller · Rating 5 out of 5]

I längsta lagen, kunde kortas en hel del. Men så underbart att läsa om tidningsredaktioner på 70-talet!

[O* · Rating 3 out of 5]

Såsom varande ett mycket stort fan av Maken var denna bok ett måste. Det var intressant att läsa den, men ändå blev jag en aning besviken. Tydligen hade jag förväntat mig mer - kanske mer filosofiska tankar, och diskussioner om hur hon resonerat när hon formulerar sig? Det var mycket information om hur redaktioner arbetar/arbetade - intressant på sitt sätt, men inte det jag väntade mig.

Gun-Britt Sundström är en lysande stilist och en del formuleringar tar jag till mig även från denna bok.

Rekommenderas.

[Molly Uddén · Rating 4 out of 5]

70-talets Stockholm! Mysig! Kvick och finurlig! Gillar GBS skarphet och livslust

[märta · Rating 5 out of 5]

älskar! vill ju vara hennes bästis!

[Karin Reuterswärd · Rating 4 out of 5]

Det är inte helt självklart att recensera någons dagboksanteckningar, även om det är ett urval och inte de fullständiga dagböckerna. Åtminstone de tidigare åren är skrivna med schvung och även om de inte från början var avsedda för publicering vill jag påstå att de är formulerade mer läsarvänligt än sedvanligt dagboksskrivande. (Jag läser efteråt ungefär att de började som terapeutiskt skrivande med en medvetet kåserande stil.) Mot slutet tycker jag att de mattas av, och det stör mig att personen L bara försvinner ur bilden i stort sett helt utan kommentarer. Men mestadels är de pigga och insiktsfulla kommentarer om både skriv- och känsloliv hos författaren under en period då det enligt presentationen av boken sägs ha varit lättare att komma in på den arbetsmarknaden, även som kvinna*. Rekommenderas för läsning, gärna i kombination med Sundströms roman "Maken" för den som ännu inte läst den. Och man blir ju nyfiken på hennes övriga titlar.


*Jag är inte helt övertygad om det sistnämnda; författaren är trots allt under stor del av den skildrade tiden enda kvinna, utöver sekreterare, på sin redaktion och jag blir inte klok på hennes ställning i hierarkin gentemot övriga. Men det är ingen invändning mot själva boken utan mer mot hur den presenteras.

[Hanna Svensson · Rating 5 out of 5]

Komiskt nog så trodde jag att detta var en bok om skrivande. Men det visade sig vara en redigerad och (något) kommenterad dagbok om vuxenliv utan barn. Den var jättebra och givande. Jag har endast läst ”För Lydia” tidigare men blir nu sugen på Makrn (som jag har men ej läst) och hennes tidigare böcker.
Det var mycket igenkänning. Hennes velighet och undran om vilken väg hon skulle välja. Svårighet med förhållanden. Smartheten. Mycket bra!

[Anders Olow · Rating 3 out of 5]

Läsvärt tidsdokument. Särskilt om DN:s kulturredaktion där på 70-talet. Förvisso mer vänster än liberal. Journalisterna där även de barn av sin tid.
Hade förväntat mig mer om skrivandet/författandet som sådant.

[Julia · Rating 4 out of 5]

Fina, kloka, duktiga, ödmjuka Gun-Britt. Tack för det här.

[Tilde Jansson · Rating 4 out of 5]

Bra, ROLIG och intressant. Sista 100 sidorna kändes dock lite som en ”transportsträcka”

[Anna Samuelsson · Rating 3 out of 5]

Betyg 3,5. Vissa delar är en femma i formuleringakonst men jag anar en väldig redigering av anteckningarna. Jag sträckläste men tror inte Skrivliv kommer att lämna ett bestående minne.

[Julia Lundberg · Rating 3 out of 5]

Oj så begåvad och oj så händelserikt liv! Blev inspirerad men också helt matt. Kände att jag tröttnade lite i slutet, men det berodde nog på att jag ville börja läsa en annan bok hehe

[Johanna · Rating 3 out of 5]

3,5☆ Funderar över att uppbrottet med L aldrig omnämns?

[Anja Hildén · Rating 4 out of 5]

För oss som läst "Maken" (och det har väl alla...) är det här en underhållande, välskriven och tankeväckande bok om vägen dit - och lite till. Utsagor om hur det såg ut för förvärvsarbetande kvinnor snäppet innan jag själv befann mej där är dessutom alltid en källa till förvåning.

[Lovisa · Rating 5 out of 5]

Man kan inte lura systemet eller undvika situationer men jag vill ändå slå ett slag för att tänka, nu känner jag att jag kommer behöva ha läst Skrivliv nyss för att orka med. Och så börjar man läsa, och gör det lite då och då i en månad, och så blir det typ så som man tänkt. Att det hjälpte jävligt mycket. (Side note ang. att jag bor i Skåne: Jävligt blir Kävlinge i auto correct <3)

Ja det här är ju då en otrolig bok. Har inte några kommentarer, men kan säga det här.

Sista sidan i boken smälter samman med Säkert!s Dian Fossey:

Sundström - ”Den här gången passade jag på att byta några ord med Kerstin E och Madeleine G i en lugn vrå. Jag frågade - ty detta är det problem som upptar mig alltmer - hur man kan vänja sig vid att barn växer så hiskeligt fort. Älska en person som förändras så genomgripande, ett kontinuerligt identitetsbyte? [...] Kerstin E tog fram sin plånbok och visade ett foto av sin pojke, det sista där han ännu har den barnsliga rundheten [...]” (s. 506)

Norlin- ”hitta en vän från förr / drack Chapel Hill direkt från flaskan / och kylan bet oss i kinderna / kolla på kort på dig/ jag bryr mig inte om nått / bryr mig inte om nått annat än dig”

[Fiktiviteter · Rating 3 out of 5]

Läs min recension på bloggen: https://www.fiktiviteter.se/2019/07/1...

[Константин Зарубин · Rating 5 out of 5]

En av de roligaste författardagböckerna jag någonsin läst.
Välskriven, välsållad, fullproppad med skarpsinniga iakttagelser och nästan skrämmande lätt att relatera till som skribent, som bokälskare, som evig halvakademiker, som svensk väljare, som människa.

[Zack]

har typ inga ord alltså gun-britt är bara bäst