Det andra inte ser

by Christoffer Holst

Tove har just hoppat av gymnasiet. Tillsammans med sin syster Vivi och deras mamma Marie flyttar hon från Stockholm till ett tyst, litet samhälle nära Siljan i Dalarna. Till ett knarrigt, gammalt hus. Med sig har de mormor Tekla, som efter en allvarlig olycka knappt kan gå eller prata, och som är vanställd, nästan till oigenkännlighet.

I byn lär de känna det entusiastiska konditoribiträdet Edvin och Tove får upp ögonen för grannkillen Chang. Men vad som ska bli en nystart i huset börjar snart likna någonting annat. Ute är det mörkt och stormigt och Marie kan inte undgå att känna sig betraktad när hon står i köket och provlagar maträtter till den tidskrift hon arbetar för; Tove blir gång på gång vittne till oförklarliga skeenden i badrummet. Edvin nämner att huset bär på en historia som Tove börjar undersöka. Men det visar sig snart att saker och ting inte alltid är vad de ser ut att vara.

192 pages, Hardcover

Published March 22, 2019

Reviews

[Tina Ottosson · Rating 4 out of 5]

Tove och hennes mamma Marie, storasyster Vivi och mormor Tekla flyttar till ett gammalt hus i Rättvik. För ett halvår sedan dog pappa Anders, och när mormor Teklas hus brann och hon med nöd och näppe överlevde bestämde sig Marie för att flytta hem till Dalarna igen. Tekla behöver hjälp med allt och kan inte längre se, knappt prata och har svårt att röra sig.

Så börjar saker hända i det gamla huset. Badkaret fylls på med vatten när ingen är i badrummet, det knakar och knarrar överallt. Tove, som alltid sett sånt som andra inte ser, känner att det är någon i badrummet. Men vem? Är det pappa Anders? Eller den gravida kvinnan som bodde i huset och som spårlöst försvann för mer än 30 år sedan? Och vad är det hen vill säga?

Riktigt spännande och lagom lång - en bladvändare som heter duga! Hade jag jobbat på biblioteket hade jag definitivt röstat för att köpa in den här till bokprat!

[Carita Stenberg Keisanen · Rating 4 out of 5]

Väldigt bra bok även om slutet va lite annorlunda samtidigt som de var ett väntat slut på samma gång.

[Elli · Rating 2 out of 5]

En söt liten spökhistoria, kul att Holst skrivit ngt helt annat.

[Annika Samuelsson · Rating 4 out of 5]

Det har hänt en del i Toves liv som fått det att ta nya vägar. Det är därför hon åker med sin mamma och storasyster från Stockholm där hon vuxit upp till Dalarna och ett gammalt knarrigt hus. Efter att hennes mormor Tekla råkat ut för en brand som brände ner hela huset och lämnade Tekla med hemska ärr bestämdes det att även hon skulle bo tillsammans med Tove, Viv och Marie.

Livet i Dalarna börjar bra. Mamma Marie bjuder hem en supertrevlig man som blir hennes nya nära vän och Tove träffar världens vackraste kille...på COOP av alla ställen. Det verkar som att livet kan bli bra även om det inte är Stockholm. Om bara Tove varit som alla andra, om hon inte haft förmågan att se det som andra inte kan se. Livet hade varit lättare om Tove bara inte hade kunna se spöken....och om huset de flyttat till inte hade burit på en skrämmande hemlighet.

Denna boken bjöd på några överraskningar. Från början höll den samma ton och känsla som Angerborns böcker, mysrys. Inget som är direkt skrämmande utan mest kittlande. Efter lite mer än halva boken ändrar den karaktär och jag läser helt plötsligt om en av mina värsta mardrömmar. Hade jag suttit hemma en mörk höstkväll hade jag nog väntat med att läsa klart den till en dag då solen sken.

[Linda · Rating 4 out of 5]

Den här boken var precis vad jag ville ha, förutom möjligen slutet. Som inte kanske är dåligt som så, men det känns väldigt Hollywood på ett sätt som inte riktigt passar verkligheten. Dock skulle jag inte säga att det inte passar BOKEN eftersom den känns väldigt mycket som en klassisk skräckfilm snarare än en realistisk skräckberättelse. Man får helt klart ta det i åtanke.

Men det är just slutet som gör att jag inte ger den fem stjärnor eftersom jag, personligen, tyckte att slutet krävde lite väl mycket suspension of disbelief. Det är som sagt inte ett dåligt slut, men valen som karaktärena gjorde — och kommer att behöva leva med resten av sina liv — känns inte realistiska, särskilt eftersom det var väldigt många personer involverade. Boken vill få mig att tro att ingen av dessa fem personer kommer att få bestående men eller samvetskval, vilket i ärlighetens namn är lite korkat.

Men, utöver det, är det verkligen en superbra bok. Jag älskade stämningen, karaktärerna och satt på helspänn emellanåt. Det var lite konstiga skiften i ton och känsla eftersom vi fick följa inte bara Toves perspektiv men också hennes mammas, vilket ändå är ett rätt så stort hopp i ålder. Men det gick att vänja sig vid.

Den här boken lyckades också slunga mig tillbaka till tonåren på ett sätt som jag verkligen inte förväntat mig. När kärleksploten drog igång fick jag samma känsla som när jag själv var tonåring och började bli kär. Det var nästan disorienterande hur effektivt det var. Så det ska boken helt klart ha en eloge för.

Överlag en riktigt bra bok som jag verkligen kan rekommendera. Den var en effektiv skräckberättelse med inslag av kärlek och humor. Jag skrattade seriöst rakt ut flera gånger, särskilt när det gällde Tove och Vivis konversationer med varandra. De var riktigt bra skrivna. Så ja! Läs den gärna! Hade det inte varit för slutet hade den varit klockren för mig, men även med slutet som det är skulle jag säga att den är riktigt, riktigt bra.

[Kulturens Hjältar]

En familj i sorg bryter upp från sitt Stockholmsliv och flyttar till ett stort gammalt hus i Dalarna för att få en nystart. Det är höst och utanför fönstren viner vinden och kylan kryper sig på. Tove är sexton år och har alltid kunnat se sådant som andra inte ser och det dröjer inte länge innan hon börjar se syner även i det nya hemmet. Allt fler mystiska saker händer och när en ny bekant berättar om mordet som begåtts i huset börjar Tove tro att den mördade kvinnan vill säga henne något, kanske be om hjälp? Men när Tove äntligen får kontakt med någon via sitt Ouija-bräde är det inte en bön om hjälp utan något helt annat som denna någon vill förmedla.

[Sanna Bergkvist · Rating 3 out of 5]

Egentligen 3,5, men det fattas lite saker för att boken ska bli riktigt bra. Jag tycker dock storyn är bra och intressant, men det är som att när man nått halva boken går tempot upp avsevärt och det stressas fram så mycket. Man hade lätt kunnat gräva mer i polisen Jack och hans relation till Tekla, men också i Lotten och hur den kvinna hon delade cell med är, och vem hon var. Just nu känns det bara lite framslängt, och lite lätt orealistiskt att få ihop det som boken sluta nu, vilket är synd på en annars välskriven bok rent språkmässigt.

[Jenny · Rating 4 out of 5]

Spännande och välskriven mysrysare.

[Jennie · Rating 3 out of 5]

Läskig, underhållande & suggestiv!

[Caroline · Rating 2 out of 5]

Inte nog med spöket, det ligger en bisarr och lite läskig sjuk mormor i ett rum i huset som oftast glöms bort. Liksom en sak för mycket i en övrigt välskriven skräckis.