Det är ett omfångsrikt och burleskt persongalleri som kommer läsaren till mötes i denna fullödiga novellsamling, som kom ut första gången 1965. Med återseendets glädje hälsar man inte bara Esping, utan även kumpanerna kring bokhandlare Jakob i Badarnas klubb, och den godmodige prosten i Södra Harpie, som drabbats av förälskelse.
Vi möter också millionären Oscar G. Jönsson, som driver våldsamma affärer i gulaschtidens Malmö och de pokulerande herrarna i Sämskevik, som upplever ett nach spiel de sent ska glömma. Men här finns också gestalter med tragisk resning, som Lars Tobak, i en historia som en gång för alla gör slut på ryktena om att färsingar har grönt blod.
Köptes när Bombi bit och jag inte fanns till hands. Den boken däremot, Sveriges Tom Sawyer. Oh, minns den som ett töcken. Måste ha den hos mig. Denna samling korta historier är på inget sätt dålig eller för svårläst med sitt tidstypiska språk, men ibland blir det för mycket. Flera kapitel fick mig att skratta högt, och det sista utan slut, att bita mig i läppen. Fritiof Nilsson Piraten, han rövar dig mindre än han ger kan lovas.