I skovens dybe stille ro

by Malin Biller

Hvis nogen råber i skoven og ingen hører det, er det så et råb? Det gælder ikke blot om at overleve, men at leve og acceptere sig selv, som man er.

Denne erkendelse arbejder den svenske serieskaber Malin Biller sig frem imod i sin selvbiografiske tegnede roman "I skovens dybe stille ro", der af svenske kritikere blev kåret som den bedste hjemlige tegneserie i 2011.

Som barn flytter Malin Biller fra en paradislignende tilværelse i Helsingborg til det dybeste helvede i skoven på Hammerö ved den store sø Vänern. Alkoholisme og overgreb bliver en del af hverdagen, og der synes ikke at være nogen vej ud. Den bedste måde at fortrænge det hele er at løbe så hurtigt, at man får smerter i kroppen i stedet for indeni. Men midt i al elendigheden er der stadig lyspunkter i form af trofaste venner og en kulsort humor.

"I skovens dybe stille ro" er en løst tegnet og dybt personlig, gribende, tankevækkende og humoristisk erindring fra en kvinde med mange ar på sjælen og et stort kunstnerisk hjerte.

Genres: Comics, Graphic Novels

200 pages, Hardcover

First published January 1, 2011

Reviews

[Henriette Terkelsen · Rating 4 out of 5]

Rørende og nærværende fortælling. Jeg ville ønske, det sidste kapitel var blevet udeladt, men der er vi så forskellige.

[Erik Sundblom · Rating 4 out of 5]

Slagkraftigt berättat och känslostarkt, med lagom (ganska ljuvliga) doser av humor och ljus. Många späckade sjäkvbiografiska år avverkas i ett väldigt högt tempo. Boken handlar inte alls bara om incestövergrepp, utan även till mycket stor del om allehanda andra (mer eller mindre typiska) aspekter av att växa upp, vilka raskt och episodiskt behandlas och avverkas.

Tempot innebär att boken inte bjuder på några större djup, inte ens vad gäller den nattsvarta, återkommande kärnpunkten om övergrepp. Förvisso presenterar Biller en rad laddade scener och kärnfulla betraktelser, och man får och kan väl som läsare själv stanna upp och addera djup genom att fundera vidare; boken är tankeväckande och perspektivrik. Den är också sammantaget livsbejakande, på ett avväpnande, ganska vackert sätt. Övergreppsupplevelserna mynnar slutligen ut i en – potentiellt provocerande – frånvaro av ansvarsutkrävande, och i något slags försoning och i förmågan/acceptansen/behovet/glädjen (!) att hur som helst helt enkelt fortsätta att leva sitt liv.

[HAL Monostone AKA Cyber Monk · Rating 5 out of 5]

En skikkelig sår og ubehagelig historie. Men det er også mye bra humor her. Anbefales!

[Sonja · Rating 5 out of 5]

Detta är första gången jag läser något som inte är ren komedi av Malin Biller. Mina förväntningar var redan höga, eftersom jag direkt tyckte att hennes härliga, expressiva stil skulle funka utmärkt för alla känslor och stämningar, och de förväntningarna överträffades. Boken är rå och öm; några särskilda sidor var som ett slag i magen och kräk i halsen, andra var tröstande smekningar.

Som en personlig notering är jag glad att depression och vemod generellt illustrerades med avsaknaden av bläck på sidan, med visuell tomhet. Ofta framförs depression med stora svarta stråk. Mörker är en utmärkt symbol, men tyvärr en som inte helt och hållet klickat för mig. Tomhet känner jag igen bättre. Häftigt att bläck istället får välla ut och krafsas in i pappret när våld, svek, drama händer.

SPOILERS NEDAN:

Detta är dock ingen "feel bad"-roman. Det är inget fel med såna, så klart, men en värmande avslutning och lyckliga slut till tragiska historier är välkomna också.

[The_Mad_Swede · Rating 5 out of 5]

Om någon vrålar i skogen är det första jag läser av Malin Biller, och även om jag inte helt vet vad jag egentligen väntade mig, måste jag erkänna att Billers självbiografiska verk om en uppväxt kantad av övergrepp och relaterade besvär, som anorexia, verkligen berör mig, och inte bara av ämnena som behandlas utan inte minst Billers träffsäkra visuella berättande och dramaturgi. Ett naket och utlämnande självporträtt skildras utifrån ett långt senare perspektiv, som samtidigt knyter ihop berättelsen. Billers estetik är inte en som med en gång tilltalade mig, men det är samtidigt svårt att tänka sig en mer passande stil. Detta är ett verk av en serieskapare med full kontroll över sitt medium.

Jag vet inte hur den här boken förhåller sig till Billers andra serier, men jag har definitivt för avsikt att ta reda på det.