En kvinna har försvunnit under märkliga omständigheter. Allt tyder på att hon har blivit kidnappad. Snart flyter ett lik i land i lilla fiskeläget Lerviken i Öresund. Offret har frätskador och går inte att identifiera. Vem försöker sopa igen spåren efter sig?
Civilutredaren Harriet Vesterberg jobbar desperat för att hitta gärningsmannen. Samtidigt håller hon ett vakande öga på glömska pappa Eugen, och kämpar på med den vacklande relationen med advokaten Rikard, vars polerade yttre döljer en hemlighet. Parallellt med händelserna i Lerviken närmar sig ett politiskt toppmöte i Landskrona. Harriets chef Margareta inleder ett samarbete med en karriärlysten kommunalpolitiker, men Harriet misstänker att politikern har brunare värderingar än hon offentligt står för. Snart befinner sig Harriet i en desperat kamp mot klockan där hon står inför valet att bryta mot reglerna eller följa dem, med förödande konsekvenser som följd.
Skuggspelet är den andra fristående delen i Anna Bågstams deckarserie som utspelar sig i det lilla pittoreska fiskeläget Lerviken, med den roliga, bristfälliga, smygrökande civilutredaren Harriet i huvudrollen.
Skuggspelet är den fristående fortsättningen på Ögonvittnet där vi återser brottsutredaren Harriet. Harriets bästa vän Lisa är försvunnen, och strax därpå dyker det upp döda kroppar överallt. Samtidigt ska ett EU-toppmöte hållas i Lerviken, och först verkar inte de olika händelsena ha något samband men plötsligt verkar allt hänga ihop. Och vem kan man egentligen lita på? Lerviken verkar vara en sjukt händelserik liten håla, och alla är så mystiska! Jag gillar verkligen Harriet (och de andra, tycker att Lisa och P borde få ihop det, och så stackars Lena, som bara vill ha lite himla ordning och reda 😆), även om hon emellanåt är lite trög och verkar dra alldeles för snabba slutsatser, speciellt om sin stackars kille. Och maj gadd så skicklig författaren är på cliffhangers, nu måste jag ju läsa uppföljaren!
Kul att återse Harriet och Lerviken och kollegorna på Landskronapolisen.
Läste första halvan som fysisk bok och andra halvan bara swishade jag mig igenom på e-readern (smidig sak det där ändå, även om jag vurmar för de fysiska böckerna) och när jag klickat mig förbi sista sidan på readern så sökte jag direkt upp nästa bok om Harry, vilken jäkla cliffhanger det bjöds på i Skuggspelet!
Hei! Hetkel tunnen end lokkisjuukselise rootslannana ja torman kintsude kokku käimise plaginal järgmist kuritegu lahendama, sest üks õige krimiuurija armastab magusat ja dieete. Khm. Kahjuks pidin ma järsu pidurduse tegema, sest Lervikeni mõrvade sarja järgmist raamatut lihtsalt pole. Ma saan aru, et tõlkija annab ennast parima ja kirjastus peab vahepeal lasteraamatuid välja andma ja kunstiköiteid kah, seega krimilood peavad ootama. Oh, jah! Ent Varjumängust. Juba tuttavad tegelased ja aegamisi arenevad suhted ja veel aeglasemini lahenduvad mõrvalood. Selline heas toonis pinge kasvatamine ja lõpus spurt, leides su vastu suletud ust tormanuna oimetuna maas. See on väga tark ja kaval autoril loo viimasel lehel, enne korralikku punkti panemata, anda uus start uuele loole. Jätan meelde! Tundsin vahel end nagu selle üksuse unustatud töötajana - andke mulle palun ka ülesanne! Ja ma ütlen - administraatori Lenale annan ma silmad ette iga kell! Öeldagu ainult ja ma... Päriselu! Eelmises ülevaates ma kirjutasin, et Läckbergini ei küündi, täna ütlen, et ei peagi - juba teine romaan oli eelmisest tugevam ja nüüd on tutvustus tehtud - antagu minna! Ootan põnevusega järgmist! Seni maandan end ... pistaatisajäätise ja suvise naistekaga. Hm, nagu seda läägust maailmas vähe oleks, ent suvi ja palavus dikteerivad lood :D Soovitan!
Skuggspelet är den andra boken i serien om den civila utredaren Harriet Vesterberg hos polisen i Landskrona. Den första boken heter Ögonvittnet. Jag läste Ögonvittnet för drygt ett år sedan, och jag tyckte mycket om den.
Och uppföljaren Skuggspelet är precis lika bra som den första boken.
Jag gillar verkligen huvudpersonen Harriet som är en lite annorlunda ”polis”. Och jag tycker mycket om humorn som finns i böckerna.
Men boken är även spännande, och den är välskriven. Inte helt förutsägbar är den heller.
Rekommenderar varmt boken, och även den första boken, och jag hoppas på fler böcker om Harriet.
2,8 - var mörgum sinnum alveg að gefast upp. Helena er týpa sem ég á alveg bágt með. Ef fólk er ekki búið að svara henni innan 10 mín eða fyrr þá er þetta sama fólk búið að yfirgefa hana, kærastinn kominn með aðra konu, á barn sem hann hefur ekki viðurkennt og ég veit ekki hvað. Hún er eins og hún sé 17 ára rétt að byrja að horfa á stráka en ekki 29 ára kona. Gjörsamlega óþolandi væluskjóða í annars flottri sögu. Glæpasagan sem slík finnst mér spennandi og þess vegna kláraði ég. Veit ekki hvort ég hef þol fyrir fleiri sögum af Helenu.
Civilutredaren Harriet är en välkommen, impulsiv kontrast till hårdkokta, deprimerade poliskommissarier och jag gillar att läsa om hennes liv och relationer. Kanske aningen spretig plot, men en klar bonus är att Skuggspelet är förlagd till sydvästra Skåne; jag gillar alltid när jag är bekant med miljöerna i en bok.
"Skuggspelet" är den fristående fortsättningen på "Ögonvittnet" som jag läste när den kom. Det är trevligt att återse brottsutredaren Harriet igen, jag gillar henne, alla karaktärer är trovärdiga men framförallt gillar jag just Harriet. Det är lätt att komma in i "Skuggspelet", man börjar läsa och kan inte lägga ifrån sig boken. Intrigen är otroligt spännande och intressant, det blir aldrig förutsägbart. Spänningen byggs upp ännu mera mot slutet och boken slutar givetvis med en cliffhanger. Ser verkligen fram emot nästa del, för jag hoppas verkligen att det kommer fler böcker i denna serie.
Morðin í Leirvík framhald. Ástarlíf aðalhetjunnar er pirrandi, brjáluð afbrýðisemi vegna þess sem kærastinn gerði áður en þau kynntust. Morðsagan og lausnin gengur vel upp, spennandi og trúverðug saga.
Harriet, kes töötab politseis uurijana, avastab oma sõnumitest sõbranna Lisa kummalise kõneposti ning ilmneb, et naine on kadunud. Ka tema elukaaslane ei tea asjast midagi, ent samas toimub talle kuuluvas spordiklubis kummaline põleng hilisõhtusel ajal, mil klubis poleks pidanud kedagi olemagi. Harriet ei saa võimalust otseselt asja uurida, ent ta proovib igal moel leida uut infot, mis Lisa otsinguid edasi aitaks.
Uurijana, kes samas pole politseikooli koolitusega, jääb Harriet osaliselt politsei toimetustest kõrvale, ent seda enam annab see talle võimaluse asju teise nurga alt vaadata. Ta märkab, et üks tema kaastöötajatest, Patrik, on end ka Lisa kadumise juhtumit uurima sokutanud, ehkki nende ülemus pole selleks luba andnud.
Võrreldes mitmete teiste krimilugudega on siin omamoodi kulgemine, sest samas näeme ka Harrieti igapäevaelu ning muret isa pärast, kes enam päris sama hästi ei jaksa nagu varem kuid peab toime tulema paariks nädalaks külla saabunud lapselapse, Harrieti vennapoja Albiniga. Ka algselt kuum ja samas turvalisust pakkuv suhe juristist Rikardiga hakkab näitama oma uusi külgi, mis Harrietile meele järele pole. Lerviken on väike, ent siingi tundub elanikel olevat oma saladusi, mis esmapilgul avalikuks ei tule. Kuid kui rannast leitakse surnukeha, tekivad küsimused, mida politsei peab uurima asuma. Lisa kadumine saab peatselt lahenduse, ent uute sündmuste aset leides kerkib esile võimalus, et erinevad sündmused võivad olla omavahel kuidagi seotud.
Mulle meeldib, et selles loos on küll pinget, ent samas ka teatud moodi pehmust ja inimlikkust, mis lugejale Harrieti eriti sümpaatseks teeb. Ta pole täiuslik, ning teab seda ka ise, ent samas suudab ta mitmest suunast saabuvaid infokilde osavalt kokku panna ning leida lahendusi, mis kusagile välja viivad.
Tsiviiltaustaga politseiuurija Harrieti sõbranna Lisa röövitakse tänavalt, kuid õnneks jõuab naine teha veel viimase telefonikõne Harrietile, milles kostub karjatus ja võõrkeelsed hääled. Algavad Lisa otsingud. Samal ajal süüdatakse põlema ka Lisa poissõbrale Hugole kuuluv spordiklubi. Tänu politseile saabunud vihjetele leitakse Lisa küll õige pea, ent tema röövijaid siiski mitte. Inimröövi ja spordiklubi rünnaku vahel ei tundu olevat otseseid seoseid ning uurimisrühm, kuhu ka Harriet kuulub, pöörab oma põhifookuse peagi nende piirkonnas toimuva Euroopa ministrite tippkohtumise ettevalmistamisele. Üsna varsti lisandub aga uppunud mehe näol, kelle surmapõhjuseid uurima on vaja hakata, tööd veelgi.
Just nii ma päriselt ühe uurimisrühma tööd ette kujutangi - palju erinevaid paralleelseid uurimisi ja meeskonnaliikmete vahel selgelt ära jagatud tööülesanded. Ühtlasi on sarja teises osas huvitav jälgida, kuidas Harriet tiimi sisse on hakanud sulanduma ning samuti oma eraelule väheke vürtsi suutnud lisada. Perekondlikku liini muudab värvikamaks Harrieti 8-aastane vennapoeg, kes koolivaheajaks oma vanaisa, Eugeni, juurde on saadetud, ning keda ka tädi aega-ajalt kantseldama peab. Raamat on taas tempokas, peategelane tõeliselt sümpaatne (koos kõikide oma veidruste ja kohmakusega) ja loo lahendus osalt ootuspärane, sest esialgu erinevate juhtumitena paistnud kuritööd on siiski seotud, ent samas piisavalt üllatav, kuna tõelist kurjamit ma ära arvata ei suutnud. Ühtlasi lõppeb raamat taas väga põneva koha peal ja annab pisut aimu, mis sarja kolmandas osas juhtuma võiks hakata.
Titel: "Skuggspelet" Författare: Anna Bågstam Utgiven av: Norstedts Förlag 2019
💛Det här är den andra delen i den spännande serien om Morden i Lerviken där vi får följa den civila brottsutredaren Harriet Vesterberg. "Skuggspelet" bjuder på mord i idyllisk skärgårdsmiljö, mörka hemligheter, fina miljöbeskrivningar, humor och en underbar huvudkaraktär som går sin egen väg och gärna äter en dumlekola.
💛Vi får följa Harriet som tar del i en utredning som för med sig större konsekvenser än hon kunnat ana då hon blir personligt inblandad på mer än ett sätt. Samtidigt börjar hon undra om hon verkligen kan lita på sin kärlek...
💛 @annabagstam sparar inte på krutet, redan från första sidan bygger hon upp spänningen och händelserna som sedan utspelar sig höjer pulsen flera gånger under läsningen! Parallella händelser och sidospår knyts ihop på ett oförutsägbart och snyggt sätt och cliffhangern som avslutar boken får mig att vilja läsa nästa bok nu på en gång! "Skuggspelet" får av mig 4/5🌟
💛Tack snälla @norstedts_forlag och @annabagstam för det fint signerade recensionsexemplaret!🙏🏻
Harriet är en karaktär som jag känner empati med och som är mänsklig, dvs. sårbar och har sina charmiga brister. Jag gillar även hennes kollegor och där har Bågstam lyckats. Det är nästan som en kriminalserie och jag funderar på vilken skådis som skulle spela vem.
När kriminalförfattare skickligt lyckas leda läsaren in på villospår och vid slutet av boken lämnar en till ”jaha, den tänkte jag inte på”… då har hen lyckats. Jajamen, jag var inte ens nära.
Jag ser mycket fram emot Bågstams tredje bok i den här serien, vilken jag hoppas kommer snart. ”Skuggspelet” liksom ”Ögonvittnet” hintar till vad nästkommande bok ska handla om, ett inslag jag som läsare uppskattar.
Den här rekommenderar jag varmt.
Och ni som gillar mörk humor, MÅSTE också lyssna på Bågstams ”Stockholm Psycho”. Den är så rolig!
Detta är en snabbläst bladvändare där spänningen tätnar och handlingen tar nya vändningar ju längre in i berättelsen man kommer. Perfekt för soliga dagar på stranden! (Eller regniga dagar på soffan). Karaktärerna är trovärdiga och man önskar att man fick träffa en del av dem i verkliga livet. Precis som fösta delen av morden i Lerviken(Ögonvittnet) slutar Skuggspelet med en riktig cliffhanger som utlovar mer spännande läsning om civilutredaren Harriet Vesterberg.
Stort tack till Anna Bågstam och Norstedts Förlag för underhållande läsning!
3.5 från mig för denna andra boken i serien om Harriet i Lerviken. Tempot är okej, med en rätt intressant och alltid aktuell story line med motsättningar mellan aktivistgrupper. Harriet är dock som i den första boken rätt irriterande; naiv och aningslös. Hennes relation med Rickard känns rätt oväsentligt för boken. Polisens arbete känns inte heller helt trovärdigt, verkar komma och gå som de vill, köra solo-race på eget initiativ osv. Trots en rejäl cliff-hanger i slutet av boken så känner jag mig tyvärr inte särskilt sugen på den tredje delen i Harriet-serien.
Jag tyckte mycket om första delen med Harriet och andra boken är inget undantag. Spänningen byggs upp mot slutet och mysteriet får en snygg avslutning. Jag ser verkligen fram emot nästa del om Harriet och Lerviken, det blev många trådar på hälft!
Levikreni- sarja teine raamat, mis sama kaasahaarav ja põnevust tulvil. Sain ka ühe vahva mõiste: surfi-ületunnid - inimesed, kes istuvad kaua tööl ja tahavad ambitsioonikad näida, aga tegelikult surfavad internetis oma lõbuks; selle asemel, et tegelikult tööd teha. :)
+ på den 4an. Dl 2, hittade av en slump ett gäng för mig nya kvinnor, svenska, j.Bergstav, U.Rolfsdotter T.Martin C. H.Khalili, Edvinsson, Areklev m.fl Samt åra "äldre" ex J.rogneby, jag kommer skna Leona så mkt, men men den nya ÄR väldigt bra med.
Bok nummer 2 om Harriet som är civilanställd utredare hos polisen. Riktigt spännande historia som kompletteras med många skidhistorien. Jag gillar karaktärerna och de olika relationerna Harriet har med dem. Beskrivningarna känns trovärdiga och i många fall inser man att det finns utvecklingspotential både åt det ena och det andra hållet. Och då menar jag både gör karaktären och relationen! Lite, lite kan jag hänga upp mig på att Harriet så fort ser brister kopplat till Rillis, det känns liksom inte som en vuxen persons reaktion utan snarare som en tonårings reaktion. Over all en helt klart bra bok som bör läsas om man gillar svenska deckare. Att huvudpersonen är något annorlunda gentemot hur de brukar vara är mycket positivt. 👍🏻