Samlade dikter

by Karin Boye

Karin Boye hör till vår litteraturs mest älskade och mest lästa poeter. Dikten »Ja, visst gör det ont när knoppar brister«, som ingår i samlingen För trädets skull, är troligtvis den mest citerade dikten i svenskspråkig poesi.

Boyes människoideal är ett individuellt uttryck så långt drivet att det uppgår i det kollektivas »träd«, samtidigt som det i hennes språks innersta finns ett motstånd mot civilisationens normer. Den dubbelheten, det universella tilltalet och ett känslans motstånd, skapar en spänning i verket, som gör Boyes dikter lika aktuella i dag som när de skrevs.

Här samlas Karin Boyes samtliga diktsamlingar: Moln [1922], Gömda land [1924], Härdarna [1927], För trädets skull [1935], samt den postumt utgivna De sju dödssynderna & andra efterlämnade dikter [1941]. Ett oumbärligt verk för alla med intresse för svensk poesi.

Genres: Poetry, Swedish Literature, Classics

288 pages, Hardcover

First published May 1, 2022

About the author

Karin Boye was a Swedish poet and novelist.

She is perhaps most famous for her poems, of which the most well-known ought to be "Yes, of course it hurts" (Swedish: "Ja visst gör det ont") and "In motion" (Swedish: "I rörelse"). She also wrote a few novels including "Kallocain". Inspired by the rise of National Socialism in Germany, it was a portrayal of a dystopian society in the vein of Orwell's Nineteen Eighty-Four and Huxley's Brave New World (though written almost a decade before Nineteen Eighty-Four). In the novel, an idealistic scientist named Leo Kall invents Kallocain, a kind of truth serum.

Boye died in an apparent suicide when swallowing sleeping-pills after leaving home on April 23, 1941.

Reviews

[Ludwig M · Rating 4 out of 5]

Så äntligen var jag klar med denna diktsamling. Det fanns ett stort register hos Boye. Ibland är dikterna en sorts ode till livets mirakel och hemlighet. Ibland är de genomsyrade av ett mörker och ängsligt sökande efter mening. Jag uppskattar den tidigare typen. Från och med nu ska jag - när poesi recenseras- börja bifoga dikter som berör mig:

Evighet

En gång var vår sommar
en evighet lång.
Vi strövade i soldagar
utan slut en gång.
Vi sjönk i gröna doftande
djup utan grund
och kände ingen ängslan
för kvällningens stund.

Vart gick sen vår evighet?
Hur glömde vi bort
dess heliga hemlighet?
Vår dag blev för kort.
Vi strävar i kramp,
vi formar i strid
ett verk, som skall bli evigt -
och dess väsen är tid.

Men än faller tidlösa
stänk i vår famn
en stund då vi är borta
från mål och namn,
då solen faller tyst
över ensliga strån
och all vår strävan syns oss
som en lek och ett lån.

Då anar vi det villkor
vi en gång fick:
att brinna i det levandes
ögonblick,
och glömmer det timliga,
som varar och består
för den skapande sekunden,
som mått aldrig når.

[Hanna Konnebäck · Rating 4 out of 5]

Bok 7 på min fysiska TBR. Jag är verkligen inte en poesi person och är otroligt okunnig när det kommer till lyriska stillgrepp. Så jag blev väldigt positivt överraskad över hur mycket jag tyckte om Boye. Att säga att Karin Boye är en bra poet är lite som att säga att vatten är våt. Det är en sak som alla bara vet men det var ändå stor skillnad att få läsa dikterna själv. Jag tyckte också mycket om att diktsamlingar låg i kronologisk ordning. Man kunde verkligen se Boye utveckling genom åren och hur hennes still växte och blev starkare. Flera av dikterna var rent hjärtskärande framför allt i "För träden skull" och den sista diktsamlingen från 1941. Där finns det flera dikter som jag tror att jag kommer söka mig till igen.

[Emmy Hallare · Rating 4 out of 5]

Äntligen klar! Läst då och då i över ett år, och har under den tidens gång hittat flera dikter som jag hela tiden kommer tillbaka till. Den livskraft hennes poesi utstrålar är både berörande och stärkande. Ingen kan i ord gestalta livets glädje och oundvikliga smärta som KB:

”Osårbar, osårbar
är den som fattar ursprungsordet:
Det finns inte lycka och olycka, det finns bara liv och död.

Och när du lärt det och slutat jaga vinden
och när du lärt det och slutat skrämmas av blåsten
så kom tillbaka och lär mig ännu en gång:
Det finns inte lycka och olycka.
Det finns bara liv och död.”

[Raina · Rating 3 out of 5]

I'm not sure if it's a language thing or if I'm just not into her poems, but the "Collected Poems" of Karin Boye just wasn't my cup of tea.

[Freja Ivermark · Rating 3 out of 5]

Den tog mig typ ett år att läsa men aja. Absolut inte dålig men till största del inte riktigt min typ av dikter, men med ett fåtal riktigt bra :)