Vems är tältet på Norderstrand? Från sitt fönster ser ett medelålders par en man sätta upp ett tält nära vattnet. Han kommer dit ofta, varje gång med en ny kvinna vid sin sida. Är de där frivilligt? Maria Wern har fullt upp med ett försvinnande. Hjärtsjuka Cecilia har varit borta i flera dagar utan sin medicin att hitta henne är en kamp mot klockan. Tyvärr ökar listan på misstänkta ju fler de förhör.
Marias kollega Per Arvidsson har drabbats av en tragedi. Hans sexåriga dotter Wilma är svårt sjuk. Om hon inte får ett nytt hjärta kommer hon inte att överleva. Det får Arvidssons exfru att överväga andra och olagliga sätt att hålla sin dotter vid liv. Trådarna knyts överraskande samman och Maria Wern inser att den hon letar efter hela tiden befinner sig ett steg före. Kommer hon att ta reda på sanningen innan det är försent?
Anna Jansson binder ihop det bästa av gotländsk miljö och spännande deckarhistoria, så gör dig redo för en ny pulshöjande berättelse med Maria Wern i huvudrollen.
Jag har ganska nyligen upptäckt Anna Janssons romaner om kriminalinspektör Maria Wern och hennes kollegor på länskrim, Gotland. Det här är den tjugonde boken i serien, men jag har bara läst de tre senaste, så jag har många mysrysiga timmar kvar att njuta av Anna Janssons mord- och relationshistorier i Gotlandsmiljö.
Mitt hjärta är ditt handlar precis som de tidigare delarna om ett aktuellt samhällsfenomen. Den här gången står genteknik och organdonation i fokus. Och precis som tidigare är det brottsutredningen och relationerna som är det centrala. Det här är ingen hårdkokt kriminalroman. Brotten som begås är hemska, men brottens råhet är ingenting som författaren excellerar i.
Huvudpersonerna i Anna Janssons kriminalromaner är ganska vanliga människor med vanliga problem, på både det privata planet och i arbetslivet. Maria Wern oroar sig för sin gamle pappa samtidigt som hon retar sig på sin bonussons nonchalans och slarviga uppträdande. Marias kollega, Per Arvidsson, är hårt pressad och sliten. Hans dotter lider av allvarligt hjärtfel och behöver genomgå en hjärttransplantation. Det måste bara dyka upp en donator i tid. På länskrim arbetar de med att utreda ett försvinnande och två mord. Ledtrådarna finns där, och jag misstänkte än den ena än den andra, men jag var aldrig på helt rätt spår. Det är så en smart skriven intrig skall fungera. Som läsare vill jag bli ledd på villovägar, för att i slutet överraskas och samtidigt inse hur självklart alla trådar har suttit ihop ända från början.
Boken är snabbläst med bra driv och det är enkelt att hänga med i turerna, vilket gjorde läsningen väldigt avkopplande om än rejält spännande, särskilt mot slutet. Precis en sådan historia som jag vill återvända till med jämna mellanrum för andrum och avkoppling.
Mitt hjärta är ditt är en lättläst deckare i samma stil som tidigare deckare om Maria Wern. Det finns en del givna komponenter i den här serien, vilket rör miljön (Gotland), karaktärerna och framförallt att det alltid finns ett aktuellt tema som knyter an till mysteriet. Anna Jansson har förmågan att växla tema mellan böckerna och göra sin research seriöst, vilket gör att man som läsare på köpet får en viss insyn i moderna fenomen och debatt. Jag upplever att hon som författare är väl påläst.
I Mitt hjärta är ditt är huvudtemat organtransplantationer och genteknik. Det i sig lämpar sig mycket väl för en spänningsroman, eftersom det finns en hel del etiska dilemman, och om man tar lätt på etiken kan det bli mycket obehagligt. Så redan där skapas ett spänningsmoment. Historien i Mitt hjärta är ditt är en twist på genteknik, som skapar en mycket obehaglig känsla. Kan detta hända?
Trots att boken är lättläst som vanligt, så upplever jag att det finns en viss stolpighet i beskrivningarna i den här serien, som gör det stundvis svårt att komma karaktärerna in på livet. Det förblir en beskrivning i ett utanifrånperspektiv. För mig som glömmer karaktärer lätt, så har jag inga problem i den här serien att komma ihåg vad som hänt tidigare, och det är olika fokus på de olika karaktärerna i varje bok. I Mitt hjärta är ditt är det framförallt Per Arvidsson som står i fokus, men Maria Wern som god tvåa. Det är inte mina favoriter i serien, men i Mitt hjärta är ditt så irriterar jag mig inte så mycket på Maria, eftersom jag mycket väl kan ha sympati för hennes reaktioner vad gäller styvsonen Hampus och hans pappa Björn.
Vid den tjugonde boken brukar man ofta ha tröttnat på en serie, men den här serien kan jag tänka mig att fortsätta läsa.
Omdöme: Lättläst deckare med etiska dilemman i fokus Betyg: 4-
Tog ganska långt tid för mig att klura ut vem som var mördaren och det var en jättebra plottwist i slutet! Kan lätt tänka mig att läsa fler böcker i serien!
♥️Det här är den 20:e boken i serien om Maria Wern. Jag har följt serien från allra första början och är helt fast! Anna Jansson skriver på ett sätt som gör att jag inte kan eller vill sluta läsa. Jag sveps in i den fantastiska gotländska miljön där kombinationen av idyll och ond bråd död inte kan bli annat än full pott för mig! Att boken tar upp viktiga ämnen såsom organbrist och organdonation ger den ett ännu större djup.
♥️Mitt betyg blir: 5/5🌟
♥️På Norderstrand sätter en man upp sitt tält för första gången. Grannar i området uppmärksammar att det händer fler och fler gånger och varje gång har mannen sällskap av en ny kvinna.
♥️När en kvinna anmäls försvunnen kopplas Maria Wern och hennes kollegor in. Då kvinnan är sjuk och behöver sin medicin blir det en kamp mot tiden. Misstankarna riktas snart mot mannen med ryggsäcken. Ryggsäcken som innehåller ett tält...
♥️Förutom den svåra utredningen har kriminalkommissarie Per Arvidsson mycket annat att tänka på. Hans hjärtsjuka dotter kämpar för sitt liv i väntan på en hjärttransplantation. Pers exfru finns hela tiden vid dotterns sida och eftersom det råder organbrist börjar hon att tänka i andra banor, forskningen har ju gjort stora framsteg... För visst skulle man väl göra vad som helst för att rädda den man älskar?
Överlag stör jag mig väldigt mycket på produktplaceringar och reklam i romaner, men det hänger också lite på vad det är för företag det görs reklam för. Så när det helt uppenbart görs reklam för svensk köttindustri vid mer än ett tillfälle i den här boken så blir jag rent ut sagt förbannad. Jag var dock villig att tillfälligt se genom fingrarna med det bara för att läsa ut boken och kunna ge den ett mer övergripande betyg.
För grejen är den att storyn börjar bra. Väldigt bra. Jag sveps med och karaktärerna är lätta att skilja på tack vare författarens skrivteknik. (Jag har väldigt svårt att minnas och hålla isär på namn.) Men ungefär halvvägs genom boken börjar det urarta. Det som började så bra spårar ur i någonting jag mer hade förväntat mig från ett CSI-avsnitt från de senare säsongerna. För min del börjar namnen grötas ihop, men jag hinner inte bli så förvirrad över det eftersom storyn trasslar in sig i sig själv i sin sensations-jakt.
Jag är jätteförvånad, detta var inte alls vad jag hade väntat mig av denna deckarserie.
Jag älskar böckerna om Maria Wern, men måste nog säga att jag blev lite besviken på denna. Den var bra och så vidare, men jag brukar läsa hennes böcker med andan i halsen av spänning och vill komma till slutet fortast möjligt för att se vad som händer och hur allt hänger ihop samt om jag har tänkt ut rätt och kopplat rätt. Jag hade inte samma känsla av det när jag läste denna. Någon twist men det jag gillar med hennes böcker är alla möjliga twistar hitåt och ditåt och kopplingar mellan i princip alla i boken. Kopplingarna mellan personerna får hon till men inte på samma klockrena sätt. Jag tycker också att det händer för lite i fallet och för mycket i privatlivet. Jag gillar när det är en bra balans där. Med det sagt, en helt okej bok men jämförelsevis sämre än hennes andra därför det lite "sämre" betyget och jag längtar till nästa!
Tänk att jag nu följt Anna Jansson sedan hennes debut Stum sitter guden. Jag blir (nästan) aldrig besviken och hennes 20:e bok fortsätter att ge mig nöje. Ljudboken gör vardagssysslor som garderobsrensning, fönsterputs och dammsugning till ett svagt brus som med lätthet klaras av.
I mitt hjärta är ditt tar författarens sig ann organdonation, genetik och genteknik. Ett intressant ämne men jag är inte övertygad att vägen att gå för att ge fler möjlighet att få ett nytt organ är denna. Dock behövs en systemförändring kring organdonation i Sverige, alltför få människor är registrerad i donationsregistret och vi måste bryta mer mot "Jante" och prata om döden och donation.
This is the first book by Anna Jansson that I have read. And it took awhile for me to understand all the jumps in time and place. But then, later in the text, it read easier.
Not a bad book (and probably already made into a TV-film). But I find the main character, Maria Wern, to be less credible. How did she ever get to the position she is supposed to have in the police? And in this case she almost gets herself killed and doesn't even reveal the actual villain.
One of the more interesting aspects of this story is the connection to current medical research (to avoid revealing too much about the plot I won't say anymore).
Would I read any more of Anna Jansson books? Probably.
Det är inte den här boken jag precis läst utan Mitt hjärta är mitt av Linnea Klintsten. Den finns inte på goodreads men jag vill ha boken i min läs-statistik. Mitt hjärta är mitt är en lättläst feelgood om en en tjej i 30-årsåldern som får sitt hjärta brustet av en idiot till pojkvän. Boken är verklighetsnära och lätt att till sig. Men språket är för enkelt och liksom skriven på läsarens näsa. Fint budskap men jag har snart glömt att jag läst boken.
Ensimmäinen audiokirja, jonka kuuntelin, joten, vähän erilainen kokemus. Tämä herätti mielenkiinnon uudestaan Janssonin kirjoihin, jotka alkoivat käymään puuduttavaksi, tiedä sitten oliko syy siinä, että kirja kuunneltiin vai missä.
Ihan hyvä ja mielenkiintoinen kirja, muutamia aukkoja, helppo arvata tekijä ja ihan hyvää kuunneltavaa työpäivän aikana.
Jos Jansson haluaa ikinä tehdä Rebekasta kirjansa uhrin, en välttämättä ole kauhean pahoillani hänen puolestaan.
Ties kuinka mones Maria Wern ja joka kerta mietin, että miksi luen näitä. Eivät toki ole umpisurkeita, mutta parempaakin olis helppo löytää. Henkilöt olivat tutun rasittavia (tässä kyllä miehet eivät olleet kaikki ihan niin typeriä kuin monessa muussa sarjan kirjassa), rikos oli yliampuva ja rikoksen selvittäminen yhtä sekoilua.
Lyssnade på denna som ljudbok och till en början var jag positivt överraskad av storyn men som sen dessvärre blev allt för otrolig och rent av lite konstig. Saknar även alla de gamla karaktärerna som man knappt får veta nånting om i denna bok.
Perustason Maria Wern -kirja. Aihealue on varsin kiintoisa, elinkauppa ja elinten kasvattaminen muuntogeenisissä sioissa.
Teen lakon jos luen vielä yhdenkin dekkarin jossa poliisi lähtee epäilyttävään paikkaan ilman radiopuhelinta tai kännykkää, koska ei sitä ehtinyt kiiressä ottamaan mukaan.
Milleks on vanemad valmis, et päästa oma lapse elu? Kui kaugele võib minna, ilma, et rikuks seadust? Või kas seaduse rikkumine mängib üldse sellises situatsioonis rolli? Linnas on toimumas mingi kummaline anomaalia. On seljakotiga mees, keda keegi justkui ei tea, kuid kes tõmbab naisi nagu magnetiga. Pealtnägijate sõnul viib mees oma väljavalitu randa püsti pandud telki, kus peale suguühet lahkuvad naised seljal olevate küünejälgedega. Pealtnäha ilmsüütu akt, mis tegelikkuses peidab endas midagi palju süngemat… Samal ajal on kriminaalinspektor Per Arvidsson murest ja kurnatusest murdumas. Mehe tütar on haiglas peaaegu elu ja surma vahel vaagumas, oodates järjekorras südame siirdamist. Noorim laps on kodus haige ja abikaasa… raske kirjeldada ema, kes on lapse pärast pööraselt mures ja süüdistab kõiges oma meest. Kuidas päästa oma laps? Kuidas päästa oma abielu? Ja mida teha, kui selgub, et kõik ülakirjeldatu on omavahel seotud? Emotsioonide karussell. Rohkelt tegelaskujusid, kelle asjatoimetused ajavad marru ning kelle peale on keeruline mitte pahane olla. Kui mitu korda tekkis tahtmine minna ja vahele sekkuda… Uhh! Raputaks neile mõistuse pähe! Peatükid keerlevad erinevate tegelaskujude POV-de vahel. On naine, kes langeb kurjategija ohvriks. On eakam paar, kelle omavaheline suhe on niigi kriitiline ning mis saab saatusliku põntsu, kui telgiga mees randa ilmub. On uurijad, kes mõlemad lisaks tööle peavad koduseinte vahel toimuva kaosega tegelema. Kõrvaltvaatajana näib see kui üks keeruline kompot, mida söömise asemel vaid lusikaga songiks. Pole ühtegi tegelast, kellega nõustuks kohti vahetama. Uurijad peavad rindu pista tunnistajate ja kahtlusalustega, kel on kõigil mingi x-sündroom – vajadus vahetada, tõde moonutada. Usk ja usaldus korrakaitsjatesse on minimaalne. Ohvrid ise tunduvad kergelt ameerikaliku käitumisega (minu mõttekäik põhineb tavalistel krimiseriaalidel, mis kujutavad ohvreid eriti emotsionaalsete ja ekstreemsetena): püüavad end ja oma tegusid kõigest väest kaitsta, süüdistavad kõiki peale iseenda, nõuavad abi kui on liiga hilja, ei kuula kedagi ja tänulikkus puudub. Äärmiselt vastikud tegelased, kes aga sobivad loosse suurepäraselt ja muudavad lugemiselamuse kordades meeldejäävamaks. Nagu sõit ameerikamägedel! 😉 Lõpplahendust ma niisama kergelt ära ei arvanud. Väga huvitav lähenemine ja teema valik. Doonororganid on võrdlemisi tundlik teema ja mitte igaühe jaoks. Olen küll varasemalt mõnd organitega seotud raamatut lugenud, kuid viimasest on juba tükk aega möödas. Olin ära unustanud milline nö metsik sõit see on. Elasin Perile ja ta tütrele agaralt kaasa, mõte allaandmisest polnud isegi kaalutlusel. Kuid Peri abikaasa… Oi, oi, oi! Tunnen, kuidas vererõhk jälle tõuseb. Ma tahaksin öelda, et mõistan naise käitumist ja mõtteviisi, kuid selles puudus igasugunegi loogika. Üksi ja isepäi tegutsemine pole mõistlik, eriti teemadel, millega pole kursis või mille osas on elud ohus. Ent võta näpust, siin me oleme! Põnev lugemispala, soovitan julgelt!
Tykkäsin tästä enemmän kuin ensimmäisestä lukemastani Janssonista. En arvannut murhaajaa ennen loppuhetkiä ja juoni nivoutui hyvin yhteen. Ihan kaikista henkilösuhteista en jaksanut kiinnostua.