Miltä tuntuu löytää rakkaus, kun sen luuli jo löytäneensä? Flirtti romaani surffaa ihmissuhdeaallokossa eikä pelkää sukeltaa pinnan alle.
Kustannustoimittaja Liv matkaa aurinkolomalle kumppaninsa Martinan kanssa, mutta päätyy yllätyksekseen rannalle pussailemaan nimettömäksi jäävän miehen kanssa. Kreikasta palattuaan Liv kuittaa illan harmittomaksi säädöksi ja alkaa jännittää tähtikirjailijansa uutuusteoksen kritiikkejä. Arvio ilmestyy, ja se on täystyrmäys. Kun Liville järjestyy tilaisuus tavata kriitikko tv-debatissa, kulisseissa vastassa on tuttu naama - mies rannalta! Jälleennäkeminen nostattaa myrskyn, joka pyyhkäisee kummankin elämän perustan paikoiltaan.Ihan niin kuin me on moderni rakkaustarina, romaani siitä mitä on olla reilu kolmekymppinen, jolla kaikki on periaatteessa hyvin mutta joka joutuu yllättäen kysymään, onko nykyinen elämä sittenkään se oikea.
Svårt att inte gilla dessa PJ Harvey-lyssnande, Strandtygkassebärande, Penguinmuggsippande, tennisspelande, befriande barnfria och superbookish karaktärer. När de slinker in på en random bar spelas självklart Belle & Sebastian i högtalarna. Vidare mailar de Guardian-artiklar till varandra samt drar till London och jobbar på Svenska Skolan som ett frihetsprojekt. Som om jag glömt min dagbok på Öresundståget och någon renskrivit den som ett manus. (One should always bring something sensational...)
Däremot är det svårt att tro på romcomformatet. Alla dessa totalt osannolika sammanträffanden och hastigt uppflammande, ganska ogrundade passioner. Ett annat irritationsmoment var alla överflödiga dialoger och beskrivningar i allehanda situationer: lära känna en ny människa (Var växte du upp? Jönköping. Jaha. Och du? Sundsvall. Jaha), vad som händer i kabinen under en flygresa (flygvärdinnan höll sin genomgång, efter tio minuter släcktes skylten om säkerhetsbälte etc.), en Wikipediaesque utflykt till Millesgården (Visste du att Carl Milles fru hette Olga... och på 50-talet, bladibladibla). T.o.m. den traumatiska upplevelsen att sitta vid en släktings dödsbädd måste redogöras för in i minsta detalj (sedan sov han oroligt i två timmar, mumlade några ord, rosslade...). Jag återger inte ordagrant, mer som en pastisch, men ni fattar. Allt detta är erfarenheter som majoriteten av bokens mogna medelklassmålgrupp redan delar.
Trots detta smågnäll ger jag boken en fyra för att den är lite unik i utbudet, bland alla deckare och mer eller mindre idiotiska populärpsykologiböcker.
En helt ok trevlig och bladvändig bok som tar sig efter ca 75 sidor och tappar mot slutet igen. Jens och Liv springer på varandra en del under något år men får inte till det av olika anledningar. Livs flickvän Martina vill skaffa barn och Liv är osäker. Jens, ja han har svårt att säga vad han vill. Ändå helt ok bok men inget jag kommer minnas. 2.5 i betyg.
haha jag tyckte det lät lite roligt med den identifikatoriska faktorn (krisande litteraturvetare) men det här var tyvärr kasst. "Liv, som var alldeles för varm under det tjocka duntäcket, vaknade av det skarpa morgonljuset som letade sig in i lägenheten på Gärdet genom glipan mellan de mörka sovrumsgardinerna." say no more
Kevyttä kesäluettavaa juuri Kreikan-matkan alla. Liv kohtaa Kreikassa sattumalta Jensin. Kohtaaminen saa Livin pohtimaan omaa elämäänsä ja suhdettaan Martinaan. Mikä onkaan elämässä tärkeää? Liv on kustannustoimittaja ja hänen uusimman toimittamansa kirjan Jens lyttää arvostelullaan. He joutuvat tv-ohjelmassa puolustamaan eri näkökantojaan kirjasta. Voivatko he silti olla asioista samaa mieltä? Ja miten tunteet toista kohtaan, mitä niille käy? Hyvin rakennettu tarina vaikkakin hieman ennalta-arvattava.
Trivsam, lätt förutsägbar feelgood - klart ojämn i sin språkliga kvalitet. Emellanåt lysande formuleringar och emellanåt mycket märkliga ordval som får en att tro att både redaktör och författare glömt språkörat hemma. Men, på det hela taget ett bra tidsfördriv, men inget direkt minnesvärt.
En bra palate cleanser, kort och gott. Skulle bli en trivsam film med låt säga Martin Wallström och Karin Franz Körlof.
Såg att andra läsare uppmärksammat att språket varierar, något jag håller med om. Samtidigt ger det lite variation som kan vara okej när två röster går parallellt.
En roman med ett språk som jag gillar, den är smart och oerhört mänsklig i sina frågeställningar, mitt-i-livet-kriser, vad man förväntar sig av livet osv.
Flad og kedelig, med ensidede personer og en træg handling. Måtte nøjes med at skimme de sidste 100 sider, ret ligeglad med om de fik hinanden, de to kedelige mennesker
Mycket trevlig variant på feelgood som inte är lika lättburen som andra i genren. Tappar lite mot slutet då det traditionella "misstaget" tas med. Dvs något händer, den ena parten missförstår det hela och istället för att fråga rätt ut ligger och klurar ut en sanning som så klart inte stämmer. Sedan håller jag inte heller med Liv i slutändan. Därför blir det...