What do you think?
Rate this book
Sara Vallén #3
Pojken som försvann
Året är 1998 och en tvåårig pojke i försvinner spårlöst från en förskola i Lund. Trots polisens ansträngningar, och till moderns stora förtvivlan, förblir fallet olöst.
Tjugo år senare får kommissarie Sara Vallén vid polisen i Lund in ett tips som tycks vara kopplat till den försvunne pojken. Samtidigt utsätts Saras döttrar Klara och Bella för trakasserier av en grupp unga män med nazistsympatier. Orsaken är att döttrarna startat en studentförening som stöder ensamkommande ungdomar i deras skolarbete. En av dessa ungdomar, Reza, hittas död i Höje å med ett hakkors inristat i pannan. Det inleds en omfattande jakt på mördaren samtidigt som Sara Vallén och kollegan Torsten Venngren följer upp de nya tipsen om den försvunne pojken från 1998.
Cecilia Sahlström har skrivit en skrämmande aktuell roman med starka kopplingar till dagens samhällsklimat och unga människors utsatthet. Ännu en gång är temat den unga människans utsatthet i en värld där de vuxna sviker.
Tjugo år senare får kommissarie Sara Vallén vid polisen i Lund in ett tips som tycks vara kopplat till den försvunne pojken. Samtidigt utsätts Saras döttrar Klara och Bella för trakasserier av en grupp unga män med nazistsympatier. Orsaken är att döttrarna startat en studentförening som stöder ensamkommande ungdomar i deras skolarbete. En av dessa ungdomar, Reza, hittas död i Höje å med ett hakkors inristat i pannan. Det inleds en omfattande jakt på mördaren samtidigt som Sara Vallén och kollegan Torsten Venngren följer upp de nya tipsen om den försvunne pojken från 1998.
Cecilia Sahlström har skrivit en skrämmande aktuell roman med starka kopplingar till dagens samhällsklimat och unga människors utsatthet. Ännu en gång är temat den unga människans utsatthet i en värld där de vuxna sviker.
349 pages, Hardcover
Published January 1, 2019
3 people are currently reading
41 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 14 of 14 reviews
April 27, 2019
Anti-högtid:ist som jag är håller jag ändå vissa traditioner - som påskekrim till påsk. Vilket ibland blir lika misslyckat som påtvingade släktmiddagar med mat ingen egentligen gillar...
Jag försökte faktiskt, det gjorde jag (mer än med svärmors laxtårtor genom åren). Jag gillar att boken utspelar sig på "mina ställen" Lund och Dalarna, och ämnet om hur högerextrema radikaliseras och organiseras är såklart angeläget och aktuellt. Men sedan började jag notera själva orden som framförde denna historia... och så var det kört.
För det första är meningarna överlag klumpiga. Svårlästa uttryck och bisatser, dubbel-förstärkningar, motsägelser (flera gånger skrivs ett problem ut direkt följt av "så det är inget problem"-meningar, och vackra saker "passar" negativa stämningar), icke-existerande synonymer (samma ord dyker upp meningarna efter varandra gång på gång), evigt strösslande av småord som "ju" och "med" (i betydelsen också/även). Hade det varit i dialog hade det kanske fungerat ("talspråk"-ursäkten), men det är genomgående för all text. Detta gör också att man upplever att samtliga karaktärer pratar likadant. När karaktäriseringen redan är svag (det är "de vanliga" som brukar vara med i en deckarhistoria, med en token-lesbisk och två andragenerationens invandrare bland de medelålders ursvenskarna med gubb/tantnamn) är det inte att rekommendera. Det enda som sticker ut i språk/dialog/karaktärer för genren är en liten underlig detalj: de har så fasligt roligt hela tiden. Det visas tänder, grinas, flinas och skrattas på var och varannan rad. Återigen i både löpande text och dialog - där det i det sistnämnda fallet görs med hjälp av "Haha" (något jag tycker ser snudd på infantilt ut i sms, och därför förfasas som en riktigt gammal tant över i litteratur). Med tanke på vad som sker omkring de, förmodat vuxna, individerna (barnarov, mord, högerextremism) känns det extremt opassande, och får dem som personer och poliser att framstå som svagbegåvade och oprofessionella. (En misstanke om att författaren hört kritik mot svenska deckares doom and gloom och velat göra något annat infinner sig, men hjälper inte mot irritationen.)
Dessutom blir det aldrig någon deckargåta. Dels för att det inte händer särskilt mycket, och dels för att informationens disposition i boken är underlig/felaktig (flera gånger dyker saker som jag har uppfattat som fastslagna i utredningen upp i ett mycket senare skede, och poliserna "kommer på" detsamma då/igen - ofta följt av ett "haha"-liknande "wow"....) Man undrar aldrig vad som ska hända eller varför.
Fast det kan ju bero på att man (jag) är en gnällig tant som, om hon inte brytt sig om sin mobilskärm, tagit fram rödpennan för länge sedan... (Jag dömer ingen som underhålls av sådant här. Jag har själv gjort det i många år!)
P.s. Lund är bra. Läs Karin Wahlberg eller Mattias Edvardssons deckare därifrån! D.s.
Jag försökte faktiskt, det gjorde jag (mer än med svärmors laxtårtor genom åren). Jag gillar att boken utspelar sig på "mina ställen" Lund och Dalarna, och ämnet om hur högerextrema radikaliseras och organiseras är såklart angeläget och aktuellt. Men sedan började jag notera själva orden som framförde denna historia... och så var det kört.
För det första är meningarna överlag klumpiga. Svårlästa uttryck och bisatser, dubbel-förstärkningar, motsägelser (flera gånger skrivs ett problem ut direkt följt av "så det är inget problem"-meningar, och vackra saker "passar" negativa stämningar), icke-existerande synonymer (samma ord dyker upp meningarna efter varandra gång på gång), evigt strösslande av småord som "ju" och "med" (i betydelsen också/även). Hade det varit i dialog hade det kanske fungerat ("talspråk"-ursäkten), men det är genomgående för all text. Detta gör också att man upplever att samtliga karaktärer pratar likadant. När karaktäriseringen redan är svag (det är "de vanliga" som brukar vara med i en deckarhistoria, med en token-lesbisk och två andragenerationens invandrare bland de medelålders ursvenskarna med gubb/tantnamn) är det inte att rekommendera. Det enda som sticker ut i språk/dialog/karaktärer för genren är en liten underlig detalj: de har så fasligt roligt hela tiden. Det visas tänder, grinas, flinas och skrattas på var och varannan rad. Återigen i både löpande text och dialog - där det i det sistnämnda fallet görs med hjälp av "Haha" (något jag tycker ser snudd på infantilt ut i sms, och därför förfasas som en riktigt gammal tant över i litteratur). Med tanke på vad som sker omkring de, förmodat vuxna, individerna (barnarov, mord, högerextremism) känns det extremt opassande, och får dem som personer och poliser att framstå som svagbegåvade och oprofessionella. (En misstanke om att författaren hört kritik mot svenska deckares doom and gloom och velat göra något annat infinner sig, men hjälper inte mot irritationen.)
Dessutom blir det aldrig någon deckargåta. Dels för att det inte händer särskilt mycket, och dels för att informationens disposition i boken är underlig/felaktig (flera gånger dyker saker som jag har uppfattat som fastslagna i utredningen upp i ett mycket senare skede, och poliserna "kommer på" detsamma då/igen - ofta följt av ett "haha"-liknande "wow"....) Man undrar aldrig vad som ska hända eller varför.
Fast det kan ju bero på att man (jag) är en gnällig tant som, om hon inte brytt sig om sin mobilskärm, tagit fram rödpennan för länge sedan... (Jag dömer ingen som underhålls av sådant här. Jag har själv gjort det i många år!)
P.s. Lund är bra. Läs Karin Wahlberg eller Mattias Edvardssons deckare därifrån! D.s.
This entire review has been hidden because of spoilers.
May 21, 2019
Recension: ZellysBokhylla
May 17, 2020
Detta är tredje boken i serien om kommissarie Sara Vallén, de två tidigare heter Vit Syren och I Egna Händer. Denna kom ut 2019.
Då det är en bok i en serie så rekommenderar jag att man läser böckerna i rätt ordning för att få ut det mesta av handlingen när det kommer till de olika karaktärerna, vad som hänt dem och hur de utvecklas under seriens gång. Det går dock bra att läsa denna utan att ha läst tidigare böcker, man kommer att hänga med i det aktuella fallet då det är fristående.
Jag har läst de tidigare böckerna och tycker de är riktigt bra böcker. Som vanligt så skriver Cecilia med en säker hand när det kommer till polisyrket. Hon har en lång erfarenhet inom yrket så hon vet absolut vad det är hon skriver om. För en läsare som jag, som inte har en bra insyn hur de olika delarna inom polisyrket fungerar, så känns det i alla fall äkta. Troligen så slipar hon lite på sanningen för att få till det mera berättarvänligt.
Hon har ett bra språk och det är lätt att ta till sig och följa med i. Hon håller uppe spänningen på ett bra sätt och med korta kapitel blir det lätt att man bara skall läsa ett kapitel till innan man lägger ifrån sig boken. Det blir en bladvändare.
Det är ett ständigt aktuellt ämne som hon tar upp i boken, hatbrott och allt vad som kan röra sig runt omkring detta. Vi får ta del av ensamkommande flyktingar och deras utsatthet av just hatbrott i form att nationalister som anser att Sverige skall behållas svenskt till vilket pris som helst. Hon tar upp det på ett bra sätt och sätter det i fokus av handlingen.
Samtidigt så målar hon också upp hemskt scenario för en förälder, att deras barn försvinner, tagen av en okänd person. Dessa ämnen och att hon växlar mellan de aktuella fallen och de olika karaktärernas privatliv gör boken till en riktigt härlig, och tänkvärd, läsupplevelse.
Så om man gillar spännande och intressanta deckare så skall man absolut kolla upp Cecilia Sahlström. Jag ser fram emot att läsa hennes fjärde bok, Hatet Vi Bär, som redan finns ute, samt även kommande böcker om Sara Vallén och de andra poliserna.
http://hakanshylla.blogspot.com
Då det är en bok i en serie så rekommenderar jag att man läser böckerna i rätt ordning för att få ut det mesta av handlingen när det kommer till de olika karaktärerna, vad som hänt dem och hur de utvecklas under seriens gång. Det går dock bra att läsa denna utan att ha läst tidigare böcker, man kommer att hänga med i det aktuella fallet då det är fristående.
Jag har läst de tidigare böckerna och tycker de är riktigt bra böcker. Som vanligt så skriver Cecilia med en säker hand när det kommer till polisyrket. Hon har en lång erfarenhet inom yrket så hon vet absolut vad det är hon skriver om. För en läsare som jag, som inte har en bra insyn hur de olika delarna inom polisyrket fungerar, så känns det i alla fall äkta. Troligen så slipar hon lite på sanningen för att få till det mera berättarvänligt.
Hon har ett bra språk och det är lätt att ta till sig och följa med i. Hon håller uppe spänningen på ett bra sätt och med korta kapitel blir det lätt att man bara skall läsa ett kapitel till innan man lägger ifrån sig boken. Det blir en bladvändare.
Det är ett ständigt aktuellt ämne som hon tar upp i boken, hatbrott och allt vad som kan röra sig runt omkring detta. Vi får ta del av ensamkommande flyktingar och deras utsatthet av just hatbrott i form att nationalister som anser att Sverige skall behållas svenskt till vilket pris som helst. Hon tar upp det på ett bra sätt och sätter det i fokus av handlingen.
Samtidigt så målar hon också upp hemskt scenario för en förälder, att deras barn försvinner, tagen av en okänd person. Dessa ämnen och att hon växlar mellan de aktuella fallen och de olika karaktärernas privatliv gör boken till en riktigt härlig, och tänkvärd, läsupplevelse.
Så om man gillar spännande och intressanta deckare så skall man absolut kolla upp Cecilia Sahlström. Jag ser fram emot att läsa hennes fjärde bok, Hatet Vi Bär, som redan finns ute, samt även kommande böcker om Sara Vallén och de andra poliserna.
http://hakanshylla.blogspot.com
September 22, 2019
Tänkvärd
April 26, 2019
Cecilia Sahlströms tredje bok är enligt mig den bästa. I denna berättelse har Sahlström fått till ett riktigt spindelnät av öden och händelser som går in i varandra och korsas på oväntade sätt. Med ackuratess och kunskap i ämnet om högerextremism får vi en inblick i dessa miljöer.
April 17, 2019
Spännande, stark & skrämmande!
September 5, 2019
Älskar hennes tidigare böcker men den hör saknar lite av det tempot jag är van vid. Högst intressant med ett aktuellt ämne vilket gör den mycket läsvärd.
June 7, 2020
'Pojken som försvann' är Cecilia Sahlströms tredje spänningsroman och utgavs 2019. En spännande historia om ett mystiskt försvinnande av en liten pojke som inte klarats upp, men så kommer det plötsligt in ett tips långt senare. Om pojken fortfarande lever vore han vuxen. Onekligen ett speciellt fall och jag ville läsa vidare för att få veta vad som hade hänt. Även skrämmande främlingsfientliga krafter dyker upp i samhället med personer som gör otäcka saker som får en att bli mörkrädd. Fallet utreds av en grupp poliser med bra sammanhållning, de skänker ljus vid sidan om de mörka brotten och det var trevligt att lära känna deras karaktärer när de stöttar varandra i arbetet och privat. Boken har ett rikt varierat språk. Jag kunde känna igen platser i Lund med omnejd. Jag rekommenderar boken om man gillar deckare, polisromaner, spänning eller poliser.
May 15, 2021
Sara får tag i ett kallt fall en pojke som försvann för 20 år sedan i Lund. En pojke mördats av en gäng pojkar med nazistiska åsikter . Som leder dom till Falun och där korsas deras väg med en familj som hade ett konstigt uppförande för 20 år sedan med att flytta utomlands ett par månader och sedan kom dom tillbaka till Falun. Och dom har en son på 22 år kan det vara den pojke som försvann för 20 år sedan och vilket är sambandet ?
April 14, 2021
Ännu en polisserie som på samma sätt som andra jag följt (exv Singöserien av Kant/Gustafson) går ned sig i politisk korrekthet efter några bra första delar. Gav upp efter en fjärdedel och det enda jag verkligen undrar är om all PK i slutänden bidrog till handlingen.
June 14, 2020
Spännande bok, obehagligt ämne. Ser fram emot att läsa fler böcker med karaktärerna.
January 2, 2021
En bra story, men taffligt språk - felvalda ord och formuleringar, skrivet som man pratar många gånger, bland annat med meningsuppbyggnader som inte riktigt hängde ihop. Gav inte riktigt mersmak.
July 28, 2022
Good read
Displaying 1 - 14 of 14 reviews