Skönlitteraturen är en minnesbank över människans vara i historien, alla hennes erfarenheter, upplevelser och känslor. Därmed även alla sorters övergrepp på flickor och kvinnor från Antiken fram till idag.
Ebba Witt-Brattströms bok Historiens metoo-vrål tjuvkopplar en tvåtusenårig tradition av vittnande om sexuellt våld mot kvinnor med dagens metoo-utsagor.
Med stöd i några av litteraturhistoriens viktigaste kvinnoröster samlar hon här en ny kategori vittneslitteratur. Det kan handla om japanska postorderbrudars fasansfulla bröllopsnätter i 1920-talets USA, eller sexuellt våld mot arbetarflickor under samma tid, om den miljon tyska våldtäktsoffer som betalade nederlagets pris 1945, om en konkubins liv i 1800-talets Kina, om pedofila övergrepp i 1000-talets japanska hov, eller i det slutande 1800-talets Katrineholm, om pedofil incest i 1900-talets Sverige, Norge, Danmark eller i en högt bildad engelsk överklassmiljö kring förra sekelskiftet.
"Det är en händelse för oss kvinnor när Ebba Witt-Brattström ger ut en bok. Jag blir modig, upprymd, glad. Systrar, kvinnokampen lever!" Yvonne Gröning, Dala-Demokraten
Ebba Witt-Brattström (born 1953) is a Swedish scholar in comparative literature. She is Professor of Literature and head of department at Södertörn University outside Stockholm, and a well-known feminist. In the 1970s she was a member of the feminist organisation Grupp 8, and in 2005 she was one of the founders of the feminist political organisation and party Feministiskt Initiativ, although she later distanced herself from the organisation and criticized its alleged strong left-wing tendencies.
Jag uppskattar att läsa om litteratur varför jag tycker om detta verk som rymmer litteraturreferenser från grekisk mytologi till moderna verk. Jag har fått många boktips. Däremot upplever jag det som att E W-B fastnat lite i 70-talet, som att hon inte helt hängt med in i tredje vågens feminism. Håller inte alls med E W-B gällande att Elfriede Jelineks bok Lust skulle vittna om henne som en”svart feminist” (absurt begrepp för övrigt med tanke på vad Black feminism betyder. Har hon helt missat detta?). En svart feminist enligt E W-B är en ”daddys girl” (SCUM) eller en ”tant” (Handsmaids tale) dvs en kvinnlig medbrottsling eller en medborende som upprätthåller patriarkatet. Jag uppfattar Jelineks bok/böcker som en satir över män, porr och patriarkat. Ibland känns E W-B slutsatser oväntat förenklade faktiskt. Även om det är svårt att inse eftersom hon är en sådan gigant.
Hur kan varenda mening i den här boken vara så klockren att det gör ont in i själen?
Nedan följer några av de citat som fastnade hos mig.
"Sida 125 " Det plågar mig att kvinnors skador och lidande på grund av krigsrelaterade våldtäkter alltid faller mellan maskorna när andra krigsbrott och folkmord fastnar i den internationella rättvisans fångstnät."
Sida 105 Hur grym är inte Witt-Brattström när hon "vågar" kritisera Strindbergs unkna kvinnosyn? Redan första gångerna jag tvingades läsa Strindberg i skolan ville jag kräkas för just den anledningen men inom litterära och kulturella sammanhang blir en ju lynchad så fort en nämner minsta kritik mot denna "gigant".
April 30, 2019 "Sida 91 " En fråga som plågar mig är varför kvinnor spelar med i kvinnoförtrycket. En del mycket aktivt, dessutom."
Samma här! Varför varför varför?
Sida 91 " När min mamma ibland kunde utbrista att kvinnan är kvinnans värsta fiende brukade jag protestera. Men livet har lärt mig en läxa: det är ett obestridligt faktum att patriarkatet legitimeras genom kvinnors medbrottslighet."
"Sida 90 " Nu är det upp till oss om flickor /.../ ska få fulla, människovärdiga liv. Utan någon risk för dödshot, könsstympning, väldtäkt, pedofili, förnedring. ""
"Sida 75 " Önskar att männen kunde förstå känslan av att all trygghet försvinner i världen, att ingen går att lita på. (#dammenbrister)"
Sida 49 " Enkelt uttryckt: kvinnor "hörs" bara om de håller sig till ämnen som ingår i mäns världsbild"."
"Sida 41 " Hur många år ska det ta innan poliser, jurister och nämndemän slutar tycka att du, brottsoffret, får skylla dig själv? "
Hur många kvinnor och flickor ska behöva offras, utsättas?
"Sida 33"Att få sin upplevelse, sitt mänmiskovärde ifrågasatt. /../ Din trovärdighet tycks, om du är kvinna, alltid vara mindre än om du är man."
Sida 35 " vid andra typer av brott leder cirka 5 procent till frikännande i rätten; i våldtäktsmål ligger siffran på över 20 procent.""
I Historiens metoo-vrål får jag tusen år av vittnesmål skickligt summerade i en bok på tvåhundra sidor. Stundvis ohygglig läsning, stundvis upplysande och bildande. En färgstark skildring av patriarkala strukturer, våldtäkt som krigsföring, kvinnors medberoende i nära relationer och normalisering av övergepp. Ebba Witt-Brattström bidrar med kunskap och använder med sylvass skärpa litteraturreferenser från antiken och grekisk mytologi till dagens berättelser på sociala medier. * Boken får mig att tänka på barndomen, då jag på vägen hem från skolan ofta satte nycklarna mellan knogarna som skydd. Redan som liten uppfattade jag ett hot om våld. Varje äldre okänd pojke på vägen var någon som kunde skada mig. Var jag uppskrämd av mediernas rapportering eller vuxenvärldens förmananden? I ljuset av det jag vet idag, förstår jag varför jag gjorde det. * Någon konstaterade kritiskt ”I metoo är alla kvinnor offer”. Vad skulle jag svara? Ja. I detta liv är vi alla offer någon gång. I lindrigaste fall vid enstaka tillfällen. Kanske blir vi förbisprungna av manliga kollegor trots att vi har högre kompetens. Kanske får vi höra sexistiska kommentar eller blir tafsade på. I värsta fall upplever vi grova övergepp. Vi har lärt oss att leva med det men kan vi få till en förändring? Som trettonåring blev jag våldtagen av en tjugofemåring. Det är inget jag mår dåligt över idag men jag vill göra det jag kan - bilda mig och ta berättelser på allvar - för att inte mina döttrar, medsystrar och framtidens kvinnor ska drabbas. Därför ska vi prata om det, vittna om det - och framför allt läsa om det.
En sorgligt viktig bok som manar till kamp för jämställdheten. Tänk att de skadliga patriarkala maktstrukturerna bara lite grann ruckats på? När ska, som Witt-Brattström skriver, vi dra i nödbromsen så att kvinnoförnedringståget stannar? Men det ska sägas, det finns en del män som inte hatar kvinnor. De måste bara synas och höras mer, precis som kvinnorna.
Hastigt nedtecknat hopkok av litterära övergrepp på kvinnor genom historien och en kanske inte helt klartänkt och lyckad koppling till den aktuella metoo-debatten. Skulle hellre ha läst en utökad litteraturhistorisk del, det är den som gör detta läsvärt. Ebbas argumentation, inte så intressant.