What do you think?
Rate this book
Manhattan
En kall vår, en het sommar. En höst med stora färger över himlen och en vinter med istappar vassa som knivar. Sonia rör sig mellan den dominante pojkvännen Diego och sin sjuka mamma Olga, mellan Humlegården och Karolinska. Mellan läsesalen på Kungliga biblioteket och jobbet på Lindex. Ibland river hon kunder när hon drar upp dragkedjor för snabbt. Sonia har aldrig varit i New York men Victoria’s Secret-modellen bor på Manhattan. Sonia scrollar igenom hennes Instagram och drömmer om att slå henne i magen eller smeka hennes hår. På Kungsholmen finns ett annat Manhattan, där män med knutna nävar försvinner in bakom en svart dörr. Olga ligger på Karolinska och ser djupblå drakar framträda på väggarna. Du har ärvt mina stora händer Sonia, säger hon. Lär dig att använda dem.
Manhattan är berättelsen om en dotter och en mamma som faller sönder, om kroppens alla ingångar och jakten efter en lysande exit. På skimrande prosa skriver Zara Kjellner om ett år i en ung kvinnas liv i samtidens Stockholm.
Manhattan är berättelsen om en dotter och en mamma som faller sönder, om kroppens alla ingångar och jakten efter en lysande exit. På skimrande prosa skriver Zara Kjellner om ett år i en ung kvinnas liv i samtidens Stockholm.
155 pages, Paperback
First published March 21, 2019
5 people are currently reading
163 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 18 of 18 reviews
April 17, 2020
En knapp trea, inte för att språket inte är bra men det är SÅ skrivarskola? Skriker biskops Arnö. Samt HUR MÅNGA GÅNGER KAN MAN SKRIVA ORDET KÖN? Vill redaktöra den här boken och ba stryka så mkt
May 17, 2019
Manhattan handlar om Sonia. Sonia bor i Stockholm och är tillsammans med den dominanta pojkvännen Diego. Hon träffar även Emanuell. Det är mycket destruktivitet i Manhattan, mycket sex och trasighet. Anledningen till att jag känner så är för att sexet inte verkar njutbart för Sonia. Det är mer fokus på männens tillfredställelse än hennes. Men det är ingen erotisk roman bara för det.
Författaren har jämförts med Marguerite Duras och jag kan se likheten.
Det är sparsmakat skrivet, vissa partier är för litterära för mig att helt hänga med på men jag gillar den här ändå.
Författaren har jämförts med Marguerite Duras och jag kan se likheten.
Det är sparsmakat skrivet, vissa partier är för litterära för mig att helt hänga med på men jag gillar den här ändå.
December 1, 2020
Jag gillar den litterära ansatsen, språket flödar och formen tilltalar mig. Det är lyriskt, om än stundtals upprepande. Däremot känner jag att något saknas i helheten, berättelsen blir just aldrig mer än en distanserad berättelse och det är svagheten här.
September 29, 2019
Lysande & stark med sprakande språk!
June 22, 2025
eller kanske snarare 3 vet inte tyckte om att läsa den
gillade språket rytmen relationerna
trodde den skulle handla mer om Manhattan
gillade språket rytmen relationerna
trodde den skulle handla mer om Manhattan
June 8, 2019
3.5 stjärnor.
"vi badar i hagaparken, det mörka vattnet, emanuels stripiga hår, han låtsas sjunka, jag skrattar åt honom, hans bleka kropp är självlysande, näckrosorna slår ut, på bröstet har han mörka ringar. vi slåss bara för att få tiden att gå, jag är starkare, du är starkare, men vi har samma armar. jag låter handen sväva några centimeter ovanför hans kön, han suckar, ber, det är som ett klister mellan oss, om det är blommorna som sväller, syrenerna som sticker i luften, gör en yr."
manhattan har ett otroligt och prosalyriskt språk, det flyter fram och jag dras med. tog bilder på flera passager som var magiska, exempelvis den ovan. tyckte om de drömska beskrivningarna av miljöerna, humlegården, hagaparken, karolinska sjukhuset – och jag trodde aldrig att jag skulle få läsa så sällsamma beskrivningar av provrum på lindex.
men jag får aldrig komma huvudpersonen sonia nära, det känns som att betrakta allting genom tonat glas, vilket gör att det blir svårt att känna något för karaktärerna, trots att det glimtar till i detaljerna, som när sonia och hennes mamma går runt och tittar på bostadsrätter trots att de vet att mamman snart ska dö.
för mig känns det som mest när andra kvinnor dyker upp i relation till sonia, sådana hon inte känner men som ändå väcker något hos henne, och som hon får en slags känslomässig anknytning till:
flickan i lindexprovrummet som stirrar in i spegeln, victoria secret-modellen på instagram som sonia blir besatt av – men framförallt den rödhåriga kvinna som flyktigt passerar förbi i hennes tankar. en kvinna som dör i en ubåt. även om namnet kim wall aldrig skrivs ut, är det är en berörande tidsmarkör och att bilden av henne återkommer i texten berättar för mig något om sonia, även om jag inte kan sätta fingret på vad.
"vi badar i hagaparken, det mörka vattnet, emanuels stripiga hår, han låtsas sjunka, jag skrattar åt honom, hans bleka kropp är självlysande, näckrosorna slår ut, på bröstet har han mörka ringar. vi slåss bara för att få tiden att gå, jag är starkare, du är starkare, men vi har samma armar. jag låter handen sväva några centimeter ovanför hans kön, han suckar, ber, det är som ett klister mellan oss, om det är blommorna som sväller, syrenerna som sticker i luften, gör en yr."
manhattan har ett otroligt och prosalyriskt språk, det flyter fram och jag dras med. tog bilder på flera passager som var magiska, exempelvis den ovan. tyckte om de drömska beskrivningarna av miljöerna, humlegården, hagaparken, karolinska sjukhuset – och jag trodde aldrig att jag skulle få läsa så sällsamma beskrivningar av provrum på lindex.
men jag får aldrig komma huvudpersonen sonia nära, det känns som att betrakta allting genom tonat glas, vilket gör att det blir svårt att känna något för karaktärerna, trots att det glimtar till i detaljerna, som när sonia och hennes mamma går runt och tittar på bostadsrätter trots att de vet att mamman snart ska dö.
för mig känns det som mest när andra kvinnor dyker upp i relation till sonia, sådana hon inte känner men som ändå väcker något hos henne, och som hon får en slags känslomässig anknytning till:
flickan i lindexprovrummet som stirrar in i spegeln, victoria secret-modellen på instagram som sonia blir besatt av – men framförallt den rödhåriga kvinna som flyktigt passerar förbi i hennes tankar. en kvinna som dör i en ubåt. även om namnet kim wall aldrig skrivs ut, är det är en berörande tidsmarkör och att bilden av henne återkommer i texten berättar för mig något om sonia, även om jag inte kan sätta fingret på vad.
October 13, 2019
Fin liten bok. Kan läsas på en kväll. Ser fram emot mer och mognare verk från författaren.
February 15, 2023
Underbart upplägg på boken. Lättläst och tacksam. Mörk men fin.
June 29, 2024
Allt hon skriver är vackert men det rinner av mig innan jag hunnit läsa, som att det ligger en tjock hinna mellan mig och Sonias liv, den är ogenomtränglig, hon känns ånåbar, oviktig, det är något med orden som gör det.
"Jag ligger på badrumsgolvet och stirrar in i det ljusblå kaklet, allt finns tunt runt omkring mig, hon finns nära, hon är på andra sidan, vi är tysta, nära, det rosa köttet i min mage, den ljusblå väggen, efter ett tag hör jag hur hennes andetag blir längre, hon har somnat, jag lägger huvudet mot telefonen och vilar på badrumsmattan, i magen på det blå." [s.96 ur Manhattan, utdrag]
"Jag ligger på badrumsgolvet och stirrar in i det ljusblå kaklet, allt finns tunt runt omkring mig, hon finns nära, hon är på andra sidan, vi är tysta, nära, det rosa köttet i min mage, den ljusblå väggen, efter ett tag hör jag hur hennes andetag blir längre, hon har somnat, jag lägger huvudet mot telefonen och vilar på badrumsmattan, i magen på det blå." [s.96 ur Manhattan, utdrag]
November 30, 2020
Ja den var väl bra. Andades in boken och så var den slut. Trevligt språk, stämningsfull, jag trivdes med att glida genom den även om jag inte relaterade jättemycket till alla teman.
Stryker kanske under citat om jag läser om den nån gång. Poesi och jag är inte jättebra kompisar, jag tycker kanske denna är roligare om jag läser mer poesi och kommer tillbaka till den.
Stryker kanske under citat om jag läser om den nån gång. Poesi och jag är inte jättebra kompisar, jag tycker kanske denna är roligare om jag läser mer poesi och kommer tillbaka till den.
This entire review has been hidden because of spoilers.
September 26, 2019
Efter en lite svagare första del drar romanen igång ordentligt. Den får ett driv och en kännbar nerv, och varje sida, ja varje mening, är fint skriven. Gillade den här typen av bok, en poetiskt skriven roman, svår att sätta i ett fack
June 10, 2022
Det här gillar jag, jag.
December 28, 2022
Sån mystisk tjejbok utan humor. Inte min typ
July 11, 2024
Älskade den
November 11, 2024
Stark fyra!! Rekommenderar att läsa boken i en sittning, man måste liksom kapslas in i språket och världen. Blir spretigt annars!
April 12, 2025
Jag vill läsa mer av Zara tror hon kan skriva en skitbra bok nån gång men det är inte denna.
Displaying 1 - 18 of 18 reviews