Varför minns musikhistorien hellre Karl Gerhards naziprotest än Karin Juels långt tuffare insats, mitt under brinnande världskrig? Hur fick skivbolagsbossen Sylvia Robinson idén som gjorde hiphopen världsberömd? Varför tjänade Dolly Parton hundratals miljoner på att tacka nej till Elvis Presley?Hur blev låtskrivaren och producenten Agnetha Fältskog reducerad till "den blonda i Abba"? Vad gjorde bluesstjärnan Bessie Smith dagen efter att hon blivit knivhuggen av en kränkt förövare? När Anna Charlotta Gunnarson följer upp sin Augustnominerade faktabok "Popmusik rimmar på politik" gör hon det med den feministiska blicken fäst i gamla rocklexikon och mot dagens nätbaserade uppslagsverk. Med hjälp av statistik, analyser och gruvligt spännande personporträtt vänder och vrider hon på den världsbild som serverats och konserverats kring populärmusik och samhälle de senaste hundra åren. Varför ser vi oftare kvinnor vid mikrofonen än med instrument? Hur kommer det sig att Beatles synligaste fanskara på 60-talet var unga tjejer, medan dagens beundrare tycks bestå av män i övre medelåldern? Varför tillverkade en hemlig grupp kvinnor länge några av världens finaste gitarrer? Flerfaldigt prisbelönta Anna Charlotta Gunnarson bjuder på underhållning och upplysning i den viktigaste boken på länge.
soft dnf for now. I'm enjoying the book and history about diffrent women in music. abut I need a break from the format ut will he able to continue from where I left of later on.
Upplyftande och nedslående och sen upplyftande igen. Min förståelse för hur lite jag vet om ämnet spurtar rakt uppåt. Lättillgängligt och inkluderande språk, vänligt men bestämt tilltal och som alltid en fantastisk glimt i ögat.
Förtjänar kanske att bli, om inte ett standardverk (rocklexikonens tid är ju på gott och ont förbi) så åtminstone lika delar upptäcktsresa (Spotifylista här), ett långfinger mot konceptet "guilty pleasures", och en serie frågetecken: Varför vet ingen att "Lyckliga gatan" och "Diggi-Loo Diggi-Ley" skrevs av samma person? Varför slutade Agnetha skriva låtar när hon kom med i ABBA? Varför fick Martha Wash inte credit för "I Don't Know Anybody Else" och "Gonna Make You Sweat (Everybody Dance Now)"? Varför vägrade Elvis spela in "I Will Always Love You" om inte Dolly skrev över rättigheterna till honom? Hur i HELVETE kunde det vara OK för en svensk tidning att lotta ut The Runaways trosor? Varför fick Nursery Rhymes inte spela själva på sina skivor? Varför har du aldrig hört talas om Fanny? Och om du hävdar att svaret är "De var väl inte bra nog", kom inte och påstå att du bara hört talas om bra band...
Saknar ibland kanske lite helikoptersyn, och sökandet efter enstaka kvinnliga producenter, inspelningstekniker och studiobasister blir både triumferande och nästan sorgligt när man betänker hur många män som inte ens behöver nämnas i jämförelse.
Jag var väldigt förtjust i Anna Charlotta Gunnarssons förra bok "Popmusik rimmar på politik" så det var ingen tvekan om att jag skulle läsa denna.
Den är uppbyggd på samma sätt som den, dvs enskilda kapitel som gör nedslag i musikhistorien och kikar närmare på enskilda fenomen - men samtidigt finns ett genomgående tema och denna gång handlar det om kvinnorna i pophistorien.
Det är intressanta fakta som serveras och de strukturer som hindrar och hindrat kvinnor att komma långt i samhället i övrigt finns naturligtvis också i musikvärlden. Man blir omväxlande förvånad, arg, glad och uppmuntrad under läsningen.
Summa summarum: musikjournalistik när den är som bäst. Anna Charlotta har kallats folkbildare, och jag kan bara hålla med!