What do you think?
Rate this book
Glasbruket #1
I oxögat
Året är 1741 och förändringens vindar blåser över Dåvedshult i Ekeberga socken i och med beslutet att uppföra ett glasbruk, som ska komma att bära namnet Kosta. I den småländska bygden lever drängen Eskil, med särskilt handlag för timrande, och pigan Sissel, som drömmer om en annan tillvaro. Deras vägar korsas en midsommarnatt och livet ställs på ända, men kanske kan glasbruket innebära början på något nytt, något bättre?
I oxögat är en berättelse om att vara född fattig, om att sträva efter ett självständigt och bättre liv, om en dramatisk förlossning, om konflikten mellan kyrka och folktro, mellan manligt och kvinnligt, mellan bondebefolkning och obesuttna och om hur en glasmanufaktur bryter upp gamla strukturer. Det är framförallt en historia om två individer, om deras kärlek och bekymmer, hopp och förtvivlan, och kamp för att få behålla sitt hem.
Ida Andersen är författare, översättare från italienska samt kulturskribent. Hon har tidigare givit ut flera diktsamlingar. Fackverket Stenminnen. De småländska stenmurarna ett kulturarv fick Smålands akademis Linnépris 2009 och 2016 kom romanen Här slutar allmän väg som skildrar en ung flickas liv i hippiemiljö på småländska landsbygden. Ida Andersen är bosatt i Malmö.
I oxögat är en berättelse om att vara född fattig, om att sträva efter ett självständigt och bättre liv, om en dramatisk förlossning, om konflikten mellan kyrka och folktro, mellan manligt och kvinnligt, mellan bondebefolkning och obesuttna och om hur en glasmanufaktur bryter upp gamla strukturer. Det är framförallt en historia om två individer, om deras kärlek och bekymmer, hopp och förtvivlan, och kamp för att få behålla sitt hem.
Ida Andersen är författare, översättare från italienska samt kulturskribent. Hon har tidigare givit ut flera diktsamlingar. Fackverket Stenminnen. De småländska stenmurarna ett kulturarv fick Smålands akademis Linnépris 2009 och 2016 kom romanen Här slutar allmän väg som skildrar en ung flickas liv i hippiemiljö på småländska landsbygden. Ida Andersen är bosatt i Malmö.
389 pages, Hardcover
First published May 9, 2019
9 people are currently reading
274 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 30 of 46 reviews
February 26, 2021
I pandemitider när folk är hålögda, deppiga och stirrar sig blinda på pausade privilegier passar det bra att läsa om människor som går igenom större umbäranden än en själv. Det är tungt, kallt, idel röda knogar och mössan i handen. Jag kommer på mig själv med att tänka som titeln på Jack Werners bok "Jag skiter i att det är fejk, det är ändå för jävligt", dvs. det är lätt att gå in i fiktionen till den grad att man upprörs över sakernas tillstånd. Jävla Eskil och älskade tant Augusta.
June 16, 2020
Jag slukade sista fjärdedelen av I oxögat häromdagen, tyckte så mycket om den! Den utspelar sig 1741 i Småland i det som med tiden kom att bli ”glasriket”. Det handlar om drängen Eskil och pigan Sissel som möts en midsommarnatt och deras liv flätas ihop. Eskil får chansen att vara med och bygga upp Kosta glasbruk och Sissel strävar på i hemmet med barn och sysslor. Jag älskade att följa deras liv och vedermödor. Vilket otroligt slitgöra bara med alla tunga vardagsgöromål och att hålla stugan sin varm! Det fick mig att känna extra stor tacksamhet till mitt eget liv med alla bekvämligheter.
Dialogerna i boken är skrivet i dialekt och i början tyckte jag att det gjorde läsningen lite knölig, men ganska snart så vande jag mig och det gav en extra dimension och djupare insikt i människorna och tiden som var.
Det är en riktig pärla till bok. Läs och förundras och lär! Detta är en del av vår historia!
En av alla saker som tog djupt i mig är hur religiöst det var, att man förlitade sig så pass till de högre makterna, både den goda och onda sidan. Gick något åt fanders så var det antagligen ens eget fel, att man inte hade tjänat gud tillräckligt och/eller på fel sätt. Gick någonting bra så var det ”hans” vilja, och man skulle vara honom tacksam, de tog aldrig själva åt sig äran av att ha jobbat hårt och lyckats bra. Den filosofin satte sig på tvären i mig. Mycket berörande!
Jag lärde mig också att det fanns motsättningar mellan framåtandan/nybyggarandan/industrialiseringen och bönderna då gårdsherrarna förlorade sin arbetskraft till uppbyggnaden av industrin, det var till och med straffbart att som dräng ta ett betalt jobb på ett sådant industribygge!
Det finns så mycket att fundera kring i den här historien. Jag älskar när man blir både underhållen och lär sig saker.
Dialogerna i boken är skrivet i dialekt och i början tyckte jag att det gjorde läsningen lite knölig, men ganska snart så vande jag mig och det gav en extra dimension och djupare insikt i människorna och tiden som var.
Det är en riktig pärla till bok. Läs och förundras och lär! Detta är en del av vår historia!
En av alla saker som tog djupt i mig är hur religiöst det var, att man förlitade sig så pass till de högre makterna, både den goda och onda sidan. Gick något åt fanders så var det antagligen ens eget fel, att man inte hade tjänat gud tillräckligt och/eller på fel sätt. Gick någonting bra så var det ”hans” vilja, och man skulle vara honom tacksam, de tog aldrig själva åt sig äran av att ha jobbat hårt och lyckats bra. Den filosofin satte sig på tvären i mig. Mycket berörande!
Jag lärde mig också att det fanns motsättningar mellan framåtandan/nybyggarandan/industrialiseringen och bönderna då gårdsherrarna förlorade sin arbetskraft till uppbyggnaden av industrin, det var till och med straffbart att som dräng ta ett betalt jobb på ett sådant industribygge!
Det finns så mycket att fundera kring i den här historien. Jag älskar när man blir både underhållen och lär sig saker.
April 2, 2021
Förtrollande historisk roman, omöjlig att släppa. Kommer vara en av de finaste böckerna 2021, det är jag säker på.
October 16, 2019
Jag kan inte med ord stora nog beskriva hur mycket jag tyckte om den här boken. En fantastisk litterär berättelse ihopvävd med en liten del svensk historia. Eskil och Sissel vandrar rakt in i hjärtat på mig och där förblir de. Kan vara den bästa bok jag läst hittills i år!
August 25, 2020
Lite oväntat kanske, men jag gillade denna!! Vet inte om det är smålänningen inom mig som talar, men jag uppskattade den.
September 4, 2021
4,5 stjärnor
August 17, 2020
Jag gillar historiska svenska romaner där man får lära känna och följa karaktärer. Den här utspelar sig i Småland och jag tycker det är intressant med Koster glasbruk, hur man såg på läkekonsten, lagarna som reglerar dagsverke och brottet ”hor” samt de normer som styr levnaden. Men jag bli aldrig riktigt gripen. Eventuellt beror det på uppläsaren som inte föll mig på läppen.
Kuriosa: ”amma” på småländska heter ”patta”. Det tyckte jag inte var så vackert.
Tre svaga ⭐️⭐️💫
Kuriosa: ”amma” på småländska heter ”patta”. Det tyckte jag inte var så vackert.
Tre svaga ⭐️⭐️💫
June 11, 2019
"Ida Andersens sätt att skriva och känsla för människornas liv i helg och söcken för osökt tankarna till en stilfull legering av Sara Lidman och Vilhelm Moberg. På ett överrumplande och övertygande sätt förmår Andersen med vitaliserande kraft gjuta liv i en av förra seklets mest avgörande romantraditioner, den där vardagsliv möter arbete och de större samhälleliga skeendena speglas i de enskilda människornas vardag." Christer Enander, Sydsvenskan 4 juni 2019
Jag instämmer. Det här är stor och mustig litteratur. Jag hoppas på en fortsättning. Läs !
Jag instämmer. Det här är stor och mustig litteratur. Jag hoppas på en fortsättning. Läs !
June 25, 2020
Än så länge min favorit bland "Årets bok"-böckerna. Vilken är er?
Sissel och Eskil har ett förhastat one night stand i 1700-talets Fattigsverige och tvingas gifta sig när Sissel blir gravid. De flyttar in till den stuga Eskil byggt med sin goda matfars minne, och höggravida Sissel gräver kålland medan Eskil tjänar sitt uppehälle som timmerman. Motsättningarna är många; mellan kristendom och läkekonst, livegna och markägare, make och maka samt mellan systrarna Sissel och Lovisa. Avundsjuka, ilska och fördomar gör gör livet för våra hjältar smått outhärdligt och inte sällan jag blir jag ledsen, arg och frustrerad över livsvillkoren alla tvingas genomlida. Boken blir inte mindre intressant av att det Eskil och hans kollegor bygger på är Glasriket i Kosta.
Jag har förstått att vissa haft problem med språket, "I oxögat" är författad på småländska rakt igenom, men jag älskar det. En av mina andra favoriter är "Oscar Waos korta, förunderliga liv" som är skriven på dominikansk-engelska och jag har själv valt att peppra min egen roman med franska. Inte visste jag att andra hade svårt för det, även i vissa fall då läsaren förstår vartenda ord. Men om man inte ser Ida Andersens underbara språk som en fördel kan man åtminstone glädja sig åt att hon skickligt och ofta gestaltar intensiva konflikter med konsekvenser och att man åtminstone kommer från boken med Sissel och Lovisa varmt om hjärtat.
Jag har fått uppfattningen om att de flesta kommer att rösta på "Där kräftorna sjunger", men även om jag också tyckte om denna lämnade den inte ett tillnärmelsevis lika starkt intryck som "I oxögat".
Sissel och Eskil har ett förhastat one night stand i 1700-talets Fattigsverige och tvingas gifta sig när Sissel blir gravid. De flyttar in till den stuga Eskil byggt med sin goda matfars minne, och höggravida Sissel gräver kålland medan Eskil tjänar sitt uppehälle som timmerman. Motsättningarna är många; mellan kristendom och läkekonst, livegna och markägare, make och maka samt mellan systrarna Sissel och Lovisa. Avundsjuka, ilska och fördomar gör gör livet för våra hjältar smått outhärdligt och inte sällan jag blir jag ledsen, arg och frustrerad över livsvillkoren alla tvingas genomlida. Boken blir inte mindre intressant av att det Eskil och hans kollegor bygger på är Glasriket i Kosta.
Jag har förstått att vissa haft problem med språket, "I oxögat" är författad på småländska rakt igenom, men jag älskar det. En av mina andra favoriter är "Oscar Waos korta, förunderliga liv" som är skriven på dominikansk-engelska och jag har själv valt att peppra min egen roman med franska. Inte visste jag att andra hade svårt för det, även i vissa fall då läsaren förstår vartenda ord. Men om man inte ser Ida Andersens underbara språk som en fördel kan man åtminstone glädja sig åt att hon skickligt och ofta gestaltar intensiva konflikter med konsekvenser och att man åtminstone kommer från boken med Sissel och Lovisa varmt om hjärtat.
Jag har fått uppfattningen om att de flesta kommer att rösta på "Där kräftorna sjunger", men även om jag också tyckte om denna lämnade den inte ett tillnärmelsevis lika starkt intryck som "I oxögat".
February 13, 2021
“En ska buga för di överordnade och tacka för att en får arbeta i sitt anletes svett, de ä så de brukas.”
i oxögat is a thick, obvious vilhelm moberg influenced novel set in the 1700s. the wonderful nature mystic prose intrigued me at first, but later i would think back on it almost like a trap — it nearly disappeared not even a third through! instead, odd close third person povs from unpredictable and shallow characters replaced it. when, rarely, the pov doesn’t rant about characters’ feelings and thought trains, the majority of it is retelling instead of showing the reader scenes ”live”.
characters never develop inwardly nor change much more than slightly so. it all revolves around their survival, much like in moberg’s books. i appreciate ida andersen’s thorough research and i have NO problem with her going deep into details of two or three chores, but unlike moberg, it makes me wonder: what even happened in the middle of the book? see, moberg could dive deep into twenty chores in one chapter and still have the angst of not having done enough looming over both you and his memorable characters. i think that’s the issue.
it is well written, and not a bad book; the technicalities are pretty much flawless. it’s the core of the story and the uninteresting characters that slowed me down after act one
i oxögat is a thick, obvious vilhelm moberg influenced novel set in the 1700s. the wonderful nature mystic prose intrigued me at first, but later i would think back on it almost like a trap — it nearly disappeared not even a third through! instead, odd close third person povs from unpredictable and shallow characters replaced it. when, rarely, the pov doesn’t rant about characters’ feelings and thought trains, the majority of it is retelling instead of showing the reader scenes ”live”.
characters never develop inwardly nor change much more than slightly so. it all revolves around their survival, much like in moberg’s books. i appreciate ida andersen’s thorough research and i have NO problem with her going deep into details of two or three chores, but unlike moberg, it makes me wonder: what even happened in the middle of the book? see, moberg could dive deep into twenty chores in one chapter and still have the angst of not having done enough looming over both you and his memorable characters. i think that’s the issue.
it is well written, and not a bad book; the technicalities are pretty much flawless. it’s the core of the story and the uninteresting characters that slowed me down after act one
January 15, 2021
En jätteintressant historisk roman som utspelar sig i Småland på 1700 talet. Här får vi följa drängen Eskil och pigan Sissel när det bildar familj och flyttar till eget hem. Berättelsen handlar om deras hårda liv att få allt att gå ihop, men det handlar också om bygget av ett av Sveriges äldsta glasbruk Kosta.
September 3, 2023
Vilken fantastisk inläsning av Cecilia Nilsson som på bredaste småländska gav liv åt Sissel, Eskil och "di andre".
July 17, 2019
Betyg kommer på recdagen 4 juni
August 15, 2020
https://lottensbokblogg.wordpress.com...
Jag började läsa den här boken i maj, men fick pausa den inte mindre än två gånger. Det berodde mest på att jag var stressad och inte kunde fokusera på den här typen av bok. Jag behövde helt enkelt mer lugn och ro, och när jag gjorde ett nytt försök på semestern i juli så kom jag fortare in i den. Då kunde jag också uppskatta språket på ett annat sätt. Hade jag haft någon form till relation till småländskan hade jag nog tyckt ännu bättre om berättelsen.
Man ska inte kategorisera för mycket, men historiska romaner är vanligtvis inte min favoritgenre. I oxögat är en historisk roman, och visade sig inte heller vara min typ av bok. Ändå så tyckte jag om vissa delar med den när jag väl kom in i den. Är du en person som gillar historiska romaner så ska du definitivt läsa den!
Karaktärsteckningarna i I oxögat är bra, det kändes som verkliga personer, som visar både goda och dåliga sidor. Kapitlen handlar om Sissel och Eskil och det är också de två som man framförallt lär känna. Jag tyckte om upplägget med omväxlande fokus, och kapitlen var också lagom långa. Generellt gillade jag också att det gick lite tid mellan de olika kapitlen, att inte varje detalj beskrevs i deras liv. Det var en form av ”cliffhangers” ibland, men ofta började då nästa kapitel en tid efter och det var inte alltid helt tydligt hur ”cliffhangern” hade löst sig, det fick man mer läsa mellan raderna. Bitvis tyckte jag om det, bitvis blev jag frustrerad.
I oxögat upplever jag som en trovärdig beskrivning av livet på 1700-talet med dess förutsättningar och vedermödor. Det är ett intressant tidsporträtt. Jag hade velat veta mer om uppväxten av glasbruket, nu var det som en ”fond” bakom, men ibland för lite för att man skulle begripa vad som hände. Delvis fick jag fram mer med lite googlande efteråt…
Jag rekommenderar I oxögat om du tycker om historiska romaner och vill få uppleva Småland på 1700-talet.
Betyg: 3+
Jag började läsa den här boken i maj, men fick pausa den inte mindre än två gånger. Det berodde mest på att jag var stressad och inte kunde fokusera på den här typen av bok. Jag behövde helt enkelt mer lugn och ro, och när jag gjorde ett nytt försök på semestern i juli så kom jag fortare in i den. Då kunde jag också uppskatta språket på ett annat sätt. Hade jag haft någon form till relation till småländskan hade jag nog tyckt ännu bättre om berättelsen.
Man ska inte kategorisera för mycket, men historiska romaner är vanligtvis inte min favoritgenre. I oxögat är en historisk roman, och visade sig inte heller vara min typ av bok. Ändå så tyckte jag om vissa delar med den när jag väl kom in i den. Är du en person som gillar historiska romaner så ska du definitivt läsa den!
Karaktärsteckningarna i I oxögat är bra, det kändes som verkliga personer, som visar både goda och dåliga sidor. Kapitlen handlar om Sissel och Eskil och det är också de två som man framförallt lär känna. Jag tyckte om upplägget med omväxlande fokus, och kapitlen var också lagom långa. Generellt gillade jag också att det gick lite tid mellan de olika kapitlen, att inte varje detalj beskrevs i deras liv. Det var en form av ”cliffhangers” ibland, men ofta började då nästa kapitel en tid efter och det var inte alltid helt tydligt hur ”cliffhangern” hade löst sig, det fick man mer läsa mellan raderna. Bitvis tyckte jag om det, bitvis blev jag frustrerad.
I oxögat upplever jag som en trovärdig beskrivning av livet på 1700-talet med dess förutsättningar och vedermödor. Det är ett intressant tidsporträtt. Jag hade velat veta mer om uppväxten av glasbruket, nu var det som en ”fond” bakom, men ibland för lite för att man skulle begripa vad som hände. Delvis fick jag fram mer med lite googlande efteråt…
Jag rekommenderar I oxögat om du tycker om historiska romaner och vill få uppleva Småland på 1700-talet.
Betyg: 3+
September 16, 2019
Mycket intressant att läsa om hur Kosta glasbruk stratade på 1740-talet och hur de människor som var närmast berörda levde, både med glasbrukets uppbyggnad och de som bara indirekt påverkades, som bönderna och övrig landsbygdsbefolkning. Huvudpersonernas Sissels och Eskils öde var intressant men lämnade mig konstigt nog ganska oberörd.
June 9, 2020
Mitt smålandshjärta dansade sig igenom denna
August 19, 2020
Ganska lång men lyckas ändå inte etablera någon relation med karaktärerna.
January 17, 2021
Det var ingen toppbok för mig. Gillade inte det gamla språket och berättelsen fångade mig inte riktigt
June 7, 2020
Läs min recension här: https://bokugglor.blogspot.com/2020/0...
August 4, 2019
jag gillar den här boken, Välskriven. Historiskt underlag. Intressanta personer. En roman med ett hedervärt anspråk.
August 27, 2021
Nej, nog för att jag kan gilla historical fiction men 1700-talets Sverige och med sådant gammaldags språk... Jag var så himla uttråkad att jag DNF:ar den här efter 85 sidor.
August 5, 2020
Disclaimer: Jag står inte ut med dialekter i fiktion. Skådisar som brer på i accenter alla vet är fejk, eller komiker som gör sig lustiga genom att prata bred bondska får mig att stänga av. Och i text är det en ren styggelse; påhittade stavningar, felaktig grammatik, slangord författaren snappat upp någonstans och försökt föra in i en bokstaverad mening... Nej, bara nej.
(Observera att detta INTE innebär att jag har något emot att folkslag eller samhällsklasser blandas i böcker - för mig fungerar det dock fint att skriva "sa han på bred skotska/med cockneydialekt/med rullande r")
Andersens karaktärer pratar gammel-småländska, vilket i skrift får dem att verka infantila och smått tröga (inget ont om småländska - det SER bara fult ut!). Så redan här vet vi att detta inte är "Årets bok" för mig.
Värre, och mindre fördomsfullt/relaterat till personlig smak, är att jag aldrig upplever någon karaktärsutveckling eller gestaltning. Det är en bok helt driven av händelser - om än väldigt få och enkla sådana ("dramatik" skapas t.ex. två gånger genom att huvudpersonen ramlar i ett hål av ett eller annat slag, påhittigt...) och jag lär aldrig känna varken Sissel eller Eskil. Den sistnämnde är dessutom inte särskilt sympatiskt, och vi får aldrig riktigt förstå hans trotsiga gudatro (eller varför hans fru, som inte verkar särskilt underdånig, låter denna få katastrofala följder - som mamma tror jag inte en sekund på bevekelsegrunden!). Var är känslorna, djupet, inlevelsen...?
Istället får vi - som så ofta när något "bygger på verkliga händelser" - en hel dos med specifika ord, namn och plats/tidsangivelser. Och - som så ofta - står sådana i vägen för den levande fiktionen som kunde ha varit.
Någonstans förstår jag ju kvaliteterna i ett sådant här verk också, men ärligt talat går jag personligen mer igång på de 1700-tals kioskromanerna jag läste som tonåring, där friheter togs med historiska detaljer men känslorna fick leda väg (att jag läste så mycket böcker som utspelade sig i nordiskt 1700- och 1800-tal förr gör också att det inte känns nytt eller intressant av den anledningen heller). Och vill man lära sig mer om Kostas historia tänker jag att det säkert finns bättre non-fiction att ta till...?
Nåja. Det är en lätt- och snabbläst bok (många recensioner jag läst har sagt att det gått segt, men jag tänker att det beror mer på historiens långsamma tempo/icke-händandet, för texten är simpel och kapitlen korta) och ska man spela TP "bygg- och glasblåsarversionen" har man stor nytta av detaljerna.
P.s. Med denna har jag läst 5 av de nominerade till Årets bok 2020 (Owens - inte förförd, Roslund & Grebe - ok deckare, inte mer, Jackson - ja tack). Jag kommer förmodligen inte läsa övriga (Eller kanske Moyes, som jag har liggande, men aldrig blir sugen på. Oates måste jag låta vila några år, efter den riktigt dåliga Hazards of Time Travel förra året, annars gillar man ju Joyce - och sen verkar det mest vara feelgood, som aldrig feels särskilt good för mig...). Ödesmark står med andra ord kvar som mitt överlägsna val. D.s.
(Observera att detta INTE innebär att jag har något emot att folkslag eller samhällsklasser blandas i böcker - för mig fungerar det dock fint att skriva "sa han på bred skotska/med cockneydialekt/med rullande r")
Andersens karaktärer pratar gammel-småländska, vilket i skrift får dem att verka infantila och smått tröga (inget ont om småländska - det SER bara fult ut!). Så redan här vet vi att detta inte är "Årets bok" för mig.
Värre, och mindre fördomsfullt/relaterat till personlig smak, är att jag aldrig upplever någon karaktärsutveckling eller gestaltning. Det är en bok helt driven av händelser - om än väldigt få och enkla sådana ("dramatik" skapas t.ex. två gånger genom att huvudpersonen ramlar i ett hål av ett eller annat slag, påhittigt...) och jag lär aldrig känna varken Sissel eller Eskil. Den sistnämnde är dessutom inte särskilt sympatiskt, och vi får aldrig riktigt förstå hans trotsiga gudatro (eller varför hans fru, som inte verkar särskilt underdånig, låter denna få katastrofala följder - som mamma tror jag inte en sekund på bevekelsegrunden!). Var är känslorna, djupet, inlevelsen...?
Istället får vi - som så ofta när något "bygger på verkliga händelser" - en hel dos med specifika ord, namn och plats/tidsangivelser. Och - som så ofta - står sådana i vägen för den levande fiktionen som kunde ha varit.
Någonstans förstår jag ju kvaliteterna i ett sådant här verk också, men ärligt talat går jag personligen mer igång på de 1700-tals kioskromanerna jag läste som tonåring, där friheter togs med historiska detaljer men känslorna fick leda väg (att jag läste så mycket böcker som utspelade sig i nordiskt 1700- och 1800-tal förr gör också att det inte känns nytt eller intressant av den anledningen heller). Och vill man lära sig mer om Kostas historia tänker jag att det säkert finns bättre non-fiction att ta till...?
Nåja. Det är en lätt- och snabbläst bok (många recensioner jag läst har sagt att det gått segt, men jag tänker att det beror mer på historiens långsamma tempo/icke-händandet, för texten är simpel och kapitlen korta) och ska man spela TP "bygg- och glasblåsarversionen" har man stor nytta av detaljerna.
P.s. Med denna har jag läst 5 av de nominerade till Årets bok 2020 (Owens - inte förförd, Roslund & Grebe - ok deckare, inte mer, Jackson - ja tack). Jag kommer förmodligen inte läsa övriga (Eller kanske Moyes, som jag har liggande, men aldrig blir sugen på. Oates måste jag låta vila några år, efter den riktigt dåliga Hazards of Time Travel förra året, annars gillar man ju Joyce - och sen verkar det mest vara feelgood, som aldrig feels särskilt good för mig...). Ödesmark står med andra ord kvar som mitt överlägsna val. D.s.
June 24, 2020
Bra bok med ett långsamt tempo, jag var nära på att ge upp några gånger men plöjde vidare och det (halvt) lönade sig i slutet för att få veta hur det slutar. Hade inga problem med att läsa på "gammal" dialekt, men har läst en del innan med det, dock i min hjärna blev allt automatiskt värmländska då det är det jag är uppvuxen med och jag är sen innan väldigt dålig på småländska.
Jag personligen gillar böcker som utspelar sig bakåt i historien, det märks att författaren har gjort gedigen research och är väl inläst på vad hon skriver om. Det som faller för mig är att inget riktigt fångar mig, jag bryr mig inte nog mycket om varken Eskil eller Sissel och för mig fattas det dramatik, den är långsam som livet var på den tiden men jag har läst andra böcker om samma tidsepok som har lyckats fånga mig helt, det gör inte den här.
Men en helt okej bok, bra sommarläsning för lata dagar när man inte har så hög krav.
Jag personligen gillar böcker som utspelar sig bakåt i historien, det märks att författaren har gjort gedigen research och är väl inläst på vad hon skriver om. Det som faller för mig är att inget riktigt fångar mig, jag bryr mig inte nog mycket om varken Eskil eller Sissel och för mig fattas det dramatik, den är långsam som livet var på den tiden men jag har läst andra böcker om samma tidsepok som har lyckats fånga mig helt, det gör inte den här.
Men en helt okej bok, bra sommarläsning för lata dagar när man inte har så hög krav.
March 7, 2020
Riktigt bra bok om livet på småländska landsbygden på 1700-talet. Handlar dock mer om Eskils och Sisselas liv, vilket gör att berättelsen går på i sakta mak, än hur Kosta glasbruk fick samhället att leva upp med fler arbetstillfällen. Men tiden genomsyrar verkligen allting och allt känns mycket verklighetstroget.
Jag lyssnade på denna som ljudbok vilket gjorde att jag uppskattade den dialektala dialogen till fullo.
Betyg: 4 gudstjänster av 5
Jag lyssnade på denna som ljudbok vilket gjorde att jag uppskattade den dialektala dialogen till fullo.
Betyg: 4 gudstjänster av 5
August 15, 2020
Boken lockade inte mig, men eftersom den är nominerad till Årets bok läste jag den och det var ju tur! Det är ett hårt slit och mycket elände för huvudpersonerna. De stretar på och lyckas uppnå några drömmar och mål, även om det är en hel del elände och sorger på vägen.
Ett stycke svensk historia. Jag gillar den, att jag lär mig mer om hur Kosta Glasbruk kom till och hur det påverkade samhället. Om samhällsklasser, religion kontra folktro och mäns och kvinnors olika roller.
Ett stycke svensk historia. Jag gillar den, att jag lär mig mer om hur Kosta Glasbruk kom till och hur det påverkade samhället. Om samhällsklasser, religion kontra folktro och mäns och kvinnors olika roller.
November 19, 2019
Boken har ett långsamt tempo, precis som det säkert var då ( inte samma stress som i Stocholm en lördag). Jag hade lite svårt att få tag i språket och fick läsa långsamt för att ta till mig det skrivna ordet. Att dialogerna är skrivna på Småländska höjer bokens trovärdighet då den ju utspelar sig i Småland. Detta är ett stycke svensk historia du bör lägga din lästid på.
July 1, 2020
Fantastisk läsning om Sissels och Eskils fattiga och strävsamma liv i mitten av 1700-talet. Kosta bruk ska anläggas och Eskil får möjlighet att arbeta upp sig på bygget och slipper småningom träla för att betala av arrendet på en markplätt han fått ärva efter en tidigare arbetsgivare. Den här berättelsen (med dialog på småländska) kommer jag att bära med mig länge.
September 13, 2020
Intressant bok. Kul o få lära sig om kosta glasbruk. Och fortfarande lika fascinerande med detta yrke som glasblåsarna gör. Vi får i denna bok följa Eskil som jobbar som timmerman på bruket. Och hans fru sissel. Man får följa deras olika svårigheter och olyckor i deras liv. Läsvärd men lite svårt med småländskan.
November 26, 2020
Jag trivdes bra i huvudpersonerna Sissel och Eskils sällskap. Möjligen är de lite för moderna, men vad vet jag. Boken är spännande och stockholmska inläsaren Cecilia Nilssons småländska är utmärkt. Och nu vet jag vad oxögat syftar på!
December 2, 2021
En historia som jag blir helt tagen av, otroliga karaktärskildringar, förälskelser och eländiga kval varvat med småländsk rapp dialog i framväxten av Kosta glasbruk i 1700-talets mitt. Otrolig läsupplevelse som jag inte ville skulle ta slut.
Displaying 1 - 30 of 46 reviews