Ny feelgoodroman av Camilla Davidsson över 150 000 sålda böcker i Sverige!
Susanne har tagit hand om sin familj i alla år, men nu är de vuxna döttrarna Sofia och Lovisa utflugna och maken Lars har plötsligt och chockartat lämnat henne för en yngre kvinna. Nu måste Susanne skapa sig ett nytt liv. Först och främst hitta en lägenhet, men också ett nytt jobb och någonstans att göra av bohaget från familjevillan.
I en avkrok på Gotland ligger den gamla mjölkbutiken, ett arv som Susanne tänkt sälja, men som tillfälligt får husera alla möbler och prylar. I lugn och ro ska hon sortera allt och hämta kraft efter skilsmässan. När en turist en dag stannar till på gården och frågar vad sakerna kostar, finner Susanne att hon halvt ofrivilligt säljer en gåva hon fått från Lars. Och när en stilig, men vresig granne dyker upp strax efteråt och vill köpa en bok, sätts en kedja av händelser igång som slungar ut Susanne i livet igen. Men vågar hon säga ja till allt det nya?
Den är inte lika bra som "Liten tvåa med potential", men detta är riktigt bra ändå.
Det är en mogen kvinna som försöker hitta sig själv och det är intressant. Att få livet så kulkadtat och försöka hitta ett fram och ett bak är inte lätt. Men Camilla Davidsson skriver på ett sådant sätt att man verkligen vill veta hur det ska gå.
Det är en klassisk feelgoodbok ur synvinkeln att det är är något som måste ordnas upp och få ett slags lyckligt slut. Men det är vägen dit som avgör om boken är bra eller bara klyschig och platt. Den här boken är rejält matig och bejakar kvinnan.
Jag har länge varit nyfiken på Camilla Davidssons böcker och otaliga är de gånger som jag i stort sett har haft I fikonträdets skugga i handen, men så har jag valt en annan bok i stället. Varenda gång. Fram tills nu. Det var fortfarande mycket månad kvar och jag behövde en ny bok att läsa, feelgood kändes väldigt rätt.
Det var nära att jag satte tillbaka boken även den här gången, när jag plötsligt upptäckte att den tydligen inte bara ingår i en serie, utan att det till och med är andra delen. Så där gillar ju inte jag att läsa böcker. Men så såg jag att första boken handlar om dottern i familjen, medan denna handlar om mamman. Jag bestämde mig för att ta ett jättekliv utanför min bekvämlighetszon och helt enkelt bara läsa andra delen i en serie, utan att ha läst den första.
I fikonträdets skugga är både lättläst och snabbläst. Det är nästan omöjligt att inte bli engagerad i Susannes nya liv. Dessutom känns det alltid bra att läsa om en karaktär som är i min egen ålder. Jag önskar henne allt gott i fortsättningen och tänker att det inte alls är omöjligt att jag läser den tredje delen i serien. Om jag säkert vet att jag får återse den här fantastiska och mysiga gamla mjölkbutiken.
OBS! Detta är en kraftigt förkortad text. Hela finns på min blogg
Camilla Davidssons senaste bok, en fristående uppföljare till Liten tvåa med potential, är precis som hennes andra böcker full av djup, värme, livsresor och mys som naggas i kanterna av problem.
I den här boken får vi följa Susanne, mamma till Sofia som Liten tvåa med potential handlar om men I Fikonträdets skugga går alldeles utmärkt att läsa utan att ha läst första delen först, men jag skulle inte helt föreslå att byta ordning på det. Susanne har plötsligt blivit övergiven av Lars som har hittat en ny kvinna som han dessutom ska ha barn med. Han har lämnat henne med att sköta om allt som har med försäljningen av deras gemensamma liv att göra och när hon inte har någonstans att ställa alla möbler som är kvar skickar hon dem till Gotland och hennes nu döda mammas gamla hus, en butik som hon ärvt. Där börjar hon rensa ur och det råkar till och med bli ett loppis av det hela, utan att hon riktigt tänkt sig det. Och från att ha levt som del av ett par i många år hittar Susanne ett nytt kontaktnät, där en eller flera män ingår, och mer och mer tillbaka till sig själv.
Persongalleriet är lagom stort och fokus ligger hela tiden på Susanne, vilket känns skönt för då spelar inte de andra lika stor roll på samma sätt. Det gör också att vi lär känna Susanne väldigt bra. Det är många som är lätta att tycka om. Främst Susanne själv, men också Misha, som hjälper henne att skjutsa möblerna till Gotland. Det är många gånger jag finner mig själv muttra lite över att Susanne inte fattar något eller vill att hon kommer till saken någon gång. Samtidigt som jag tycker att hennes ibland totala oförståelse är väldigt charmig. Jag är väldigt glad över den livsresa vi får följa henne på, för jag är betydligt mycket mer förtjust i henne på slutet än vad jag är i början. Det är också trevligt att få följa en lite äldre kvinna i en sådan här bok istället för någon som är runt 30 årsåldern, även om jag tycker att det också är trevligt. Men det ger en lite annan inblick på det hela.
Som alla andra Davidssons böcker har jag svårt att sluta när jag väl har börjat och boken lämnar också efter sig en tomhet. Jag vill veta mer, veta vad som händer, inte tappa gemenskapen med mina nya vänner och boken stannar kvar hos mig även efter att den är slut.
Språket är bra och lättsamt, jag tycker att jag känner igen Davidssons ton i det hela. Viktoria Flodström som uppläsare fungerar väldigt bra till den här boken.
Jeg var spændt på denne bog, fordi det er meget længe siden, at jeg har læst en kærlighedshistorie med voksne mennesker i hovedrollerne. Der er så stor fokus på Young Adult og New Adult, i både litteraturen og generelt i vores verden. Jeg fylder 40 år om et par måneder, og jeg længes efter at læse bøger om voksne mennesker med livserfaring på godt og ondt. Om mennesker, der hviler mere i sig selv og ikke stræber efter at være perfekte. Jeg er så træt af "glansbillederne", som folk viser verden på de sociale medier.
Dette er den anden bog, som jeg læser af Camilla Davidssons forfatterskab, og jeg er ret begejstret. Hun skriver om mennesker, som man kan relatere til, om livets opture og nedture. Forfatteren er virkelig god til at beskrive sine karakterer, så de står lyslevende for mig, og jeg føler, at jeg kender dem. Samtidigt er jeg vild med hendes beskrivelser af sommeren på Gotland - der vil jeg meget gerne til efter at have læst denne bog, det lyder så smukt og idyllisk.
Vi møder hovedkarakteren Susanne, også kaldet Sanna, hvor hun er i sit livs krise. Hun er lige blevet skilt fra sin mand, som har fundet en meget yngre kvinde og er blevet far igen. Ikke nok med det er hendes eksmand verdens største røvhul og overlader al arbejdet med oprydning, hussalg osv til hende. Det er helt sikkert godt, at hun er blevet skilt fra Lars, fordi han har kuet hende igennem 30 års ægteskab og gjort karriere, mens hun har taget sig af døtrene og hjemmet. Utak er verdens løn, fordi eksmanden Lars har aldrig været tilfreds med noget, som hun har gjort. Så Susanne er vant til at undskylde for alting og kan ikke tage imod en kompliment. Hun har ikke meget selvværd eller selvtillid tilbage, så hun skal i gang med at finde sig selv igen. I starten havde jeg meget ondt af Susanne, men langsomt voksede min respekt for hende sig langt større end medlidenheden. Hun er virkelig en stærk kvinde, da hun først lærer at sige fra. Hun får nogle gode venner efter skilsmissen, både i Stockholm samt på Gotland i det hus, som hun har arvet efter sin mor. De venner samt døtrene og svigersønnerne hjælper hende med det gamle nedslidte hus på Gotland, og langsomt finder Susanne glæden ved livet igen.
Det er en virkelig dejlig historie om at være i sit livs største krise, og hvordan man rejser sig igen. Den handler også om at finde sig selv og tør være den, som man er.
Jag älskar känslan då man endast tre-fyra sidor in i boken känner ett sug som gör att man inte kan ställa ifrån sig boken. Precis så är det med Camilla Davidssons I fikonträdets skugga. Efter att ha köat på biblioteket sedan boken kom ut och kollat otaliga gånger i Storytel och inte fått tag på boken någondera vägen tittade jag in i eBib och till min stora glädje fanns den där att låna! Jag ville läsa boken, inte lyssna på den. Och jag är glad att jag gjorde det. Boken är en njutning från början till slut. Tyvärr kommer slutet väldigt fort. Jag älskar stilen Camilla Davidsson skriver på. Karaktärerna är trovärdiga och realistiska. Det är inte för mycket eller för lite av något. Precis som det ska vara. Jag har sagt att jag tittade på den nya Downton Abbey filmen med ett leende på läpparna. Precis så läste jag också den här boken. Snälla Camilla Davidsson - Skriv en uppföljare! Jag vill spendera mera tid med Susanne på Gotland. Jag vill veta hur det går med hennes jobb, loppis och kärleken förstås. En bok som suger tag i en så att man läser den på en dag förtjänar fem stjärnor!
Hade gett boken minus stjärnor om jag kunnat. Fick alla Camillas böcker av svärmor men de faller inte mig i smaken så blir nog ingen fortsättning av dem för min del
Väldigt mysig läsning! Gillar att karaktärerna från En liten tvåa med potential används i ytterligare en bok, nu med fokus på Susanne som tidigare var med i periferin. Gillar också att läsa om en lite äldre huvudperson och om att börja om i livet efter att redan ha skapat sig ett liv man trodde skulle vara för alltid.
Vi har inget fikonträd i vår trädgård men väl en rosbuske som nu blommar igen 🌹 Detta är den fristående fortsättning på ”Liten tvåa med potential” där vi fick lära känna Sofia och Arvid som även finns med i denna bok men där det är mamma Susanne som är huvudpersonen. Susanne som med två utflugna döttrar (Sofia & Lovisa), en man som lämnat henne, som satt sin karriär vid sidan till förmån för familjen och som nu mitt i livet plötsligt kan sätta sig själv i första rummet och göra sina egna val i sitt eget liv men hur lätt är det egentligen? Jag fastnar snabbt tycke för Susanne som försöker hitta sin identitet i denna nya del av livet och jag vill både krama om henne, ha långa samtal om livet med henne likväl som jag ibland vill ruska om henne. Jag tycker det är fina personbeskrivningar och fint beskrivna inbjudande miljöer som boken utspelar sig i. Det är en bok om att hitta sin plats på nytt när livet förändras, att en kris faktiskt kan leda framåt och föra något gott med sig samtidigt som det är viktigt att lyssna inåt och låta både förnuft och hjärta ta plats i våra val. Och så klart finns det både kärlek och intressanta relationer i boken, relationer som både känns självklara men även lite oväntade 😊 Jag tyckte om att läsa denna bok då den väcker tankar på hur jag själv skulle reagera när något oväntat, kanske en livskris, händer. Men det går nog aldrig att säga innan hur man skulle reagera och jag tycker att Susanne beskrivs som en person med ett stort hjärta och en ödmjukhet, samtidigt som det märks att hon bär på både en stor sorg och viss bitterhet, som faktiskt av en slump leds in på ett rätt kreativt sätt att hantera sin situation. Jag tycker det finns ett djup samtidigt som det är mycket glimt i ögat 😊
Butiksfeelgood. Fristående uppföljning på Liten tvåa med potential - här är det hennes mamma.
Huvudpersonen (har redan glömt vad fan hon hette) har blivit dumpad av sin taskige man och måste tömma deras tjusiga villa. Hon är jättejättefattig och kommer därför bara ha råd med en liten lägenhet i innerstan. Att hon skulle kunna få pengar för det hus på Gotland som hon ärvt har hon inte tänkt på. (Ej heller att hon skulle kunna överleva att bo utanför stan.) Eftersom hon är deprimerad och förvirrad börjar hon frakta alla möbler till huset på Gotland. Av outgrundlig anledning är det inget av hennes barn som berättar hur dyrt det är att låta flyttgubbar köra ett helt bohag över halva landet, och av ännu outgrundligare anledning ÄR det inte dyrt heller eftersom hon anlitar en man som är så snäll och dessutom ett musikaliskt geni (de yngre män som han har anställda vete fan hur de får betalt). Sen börjar hon av misstag ha loppis på gården och sälja av bohaget, upptäcker att det är fantastiskt härligt och skojigt och att huset är fantastiskt härligt och vackert. En rik och snygg finansman i huset bredvid blir kär i henne. Flyttmannen är väl också kär i henne men de får aldrig ihop det har jag för mig. Exmannen blir först arg men lär sig till slut respektera henne. Har glömt hur boken slutar.
Upplägget är krystat men det är ganska trevligt och gemytligt.
This entire review has been hidden because of spoilers.
I figentræets skygge er en fritstående efterfølger til lille toværelses med potentiale, hvor vi fulgte Susannes datter Sofia. I figentræets skygge følger vi Susanne. Hun skal finde sig selv efter hendes mand har forladt til hende til fordel for en meget yngre model, hvem der også viser sig at være gravid.
Susanne har svært ved at overskue at flytte, pakke huset ned samt sælge det. Men med hjælp fra hendes døtre lykkedes det.
Midt i denne krise skal Susanne også tage stilling til hvad hun skal gøre med moderens gamle ismejeri.
Jeg er vild med det er en ældre person der har hovedrollen i denne bog. Det er ikke så tit det sker. Men jeg synes slutning er lidt hurtig skrevet. Jeg kunne sagtens bruge mere tid i selskab med Susanne. Dog er det tydeligt at se hvordan Susanne udvikler sig fra en usikker fraskilt dame til en selvsikker dame, der tror på sig selv og hendes idéer.
Bogen har en langsom start, men dette ændres hurtigt. Jeg er vild med Camilla Davidsson, hun skriver fantastisk.
Jeg kan varmt anbefale denne underholdende bog og giver den fire ❤️ ud af fem ❤️❤️❤️❤️.
Med första raden fångade Camilla Davidsson mig med den här boken, precis som hon gjorde med sin debutbok Under vintergatans alla stjärnor. Det här är en härlig feelgoodroman som slukade min tid medan jag gick, städade, körde bil och var någon helt annanstans än just där och då. Jag var på Gotland, tillsammans med Susanne och alla hennes bekymmer.
Härliga miljöskildringar och det fick mig faktiskt att titta på ett fikonträd när jag var på Plantriket senast. Tänk att få sitta under ett fikonträd och läsa en lika bra bok som den här! Personskildringarna är härliga och jag ler vid tanken på personerna som har dykt upp under läsningen. Vilka karaktärer! Rekommenderar dig varmt att läsa den här mysiga boken.
En blandning mellan feelgood och romance som utspelar sig till större delen på Gotland. Susanne har blivit sviken av sin make som lämnat henne för en yngre person som han dessutom fått barn med. Susanne har inte levt sitt eget liv på 20 år utan varit familjens serviceinrättning och anpassat sig efter make och barn. Långsamt börjar livet sjuda i hennes ådror igen.
Jag gillar karaktären Susanne, hon tar för sig, har integritet och är ändå innerlig och äkta. Jag tvekade mellan en trea och en fyra men drog ner det till en trea för den kanske lite väl stereotypa askungestoryn i ett charmigt hus på Gotland. Nästa bok kanske blir en fyra? :)
Initially I liked this book more but after halfway the main character just doesn't seem to be gaining any independence. Rather the opposite, she gets tiresomely tangled to an undeserving man, and that gets on and on. How disappointing – especially since there seems to be a sequel to reach a conclusion (if not several, in case this is a long series!). The main character is so hopeless that one does not want to hear more of her. Which is a pity since I really wanted to like her. Her life decisions that seem rather obvious to the reader are also dragged on to prolong the story as long as possible.
Inte lika bra som första boken, Liten tvåa med potential, men det kanske berodde på att jag kunde relatera mer med Softa i första boken eftersom hon är mer i min ålder! Hur som helst var även denna väldigt bra och jag ser fram emot att läsa fortsättningen snart, vilken tur att jag redan har köpt den!
Jag gillade verkligen den här boken. Trots att jag inte läst den första boken (eller någon annan av Davidsson) förstod jag allting och karaktärerna blev levande för mig. Mysig och medryckande handling, och nu vill jag åka till Gotland och gå på loppis.
Skön feel-good läsning. Köpte den för att jag gillade synopsis, då jag själv går igenom något liknande just nu. Känner att jag har mycket gemensamt med Sanna, bla har jag också börjat gräva i trädgården haha
Lättläst, småtrevlig bok för den genre den utger sig för att vara. Ganska stereptyp och slutet kom som många tyckt lite och abrupt. Typisk semesterbok i feelgood stil som är trevlig att läsa på semestern men som man glömmer sen.
En lagom bok när hjärnan har lagt av och koncentrationen försvunnit och man bara behöver lite tidsfördriv. För visst är det härligt att läsa om vår och sommar på Gotland, men mer förutsägbart än så här vore svårt att knyppla ihop.
Spontana tanken var att det var då fasligt vad dom pimplade alkohol. Tyckte den var småmysig men desto närmare jag kom slutet desto mindre gillade jag den.