Alexander Karim debuterar med skruvad underhållningsroman, med vibbar av Memento och Måndag hela veckan.
När Jonas Paulsson vaknar på morgonen tror han att det är en helt vanlig söndag. Han äter frukost, går en sväng på stan och blir därefter brutalt mördad i sitt hem. När han sedan vaknar upp oskadd i sängen tänker han självklart att det hela var en mardröm. Men snart inser han att dagen han vaknar upp till är lördagen, dagen innan hans förestående död.
Lördagen verkar till synes likadan som första gången han upplevde den, förutom små, små skillnader. Stämningen på middagsbjudningen är inte lika hjärtlig, och tittar inte hans fru på mobilen lite oftare än förra gången? Han går och lägger sig och upptäcker när han vaknar att han har gått ytterligare en dag bakåt i tiden. Nu är han mer beslutsam än förvånad. Jonas Paulson inser att han har fått en unik möjlighet. Kommer hans handlingar kunna förändra det som ska hända? Hur många dagar tillbaka i tiden måste han gå för att lyckas förhindra sin plötsliga död?
Blev mycket överraskad över hur bra den här boken var. Jag har haft den hemma i ett halvår, men det har inte blivit av att läsa den. Men nu gjorde jag det äntligen, och det ångrar jag verkligen inte.
Har sett många filmer och serier som Alexander Karim spelar i, och jag tycker att han är en mycket bra skådespelare.
Men tydligen så är han även en utmärkt författare, för den här boken var både välskriven och fängslande.
Boken är verkligen en skruvad underhållningsroman, som det står i beskrivningen. Och den är både spännande, gripande, och rolig.
Kan absolut rekommendera boken, som inte liknar någon annan bok som jag har läst.
Oj, vilken story! Boken är helt olik något jag tidigare läst. Det är nästan så man kan se handlingen som en film framför sig. Den är skruvad och det gäller att hänga med i tidsresor och händelser. Det här är en bok jag kommer att minnas. En bra debut!
Vilken debutbok han fått till, Alexander! Jonas blir mördad och vaknar upp dagen före. När han inser vad som hänt tänker han att han kan förhindra mordet på sig själv. Och varje dag vaknar han upp ännu en dag tidigare. Detta gör att vi hela tiden får nya ledtrådar. Jonas har även fått sms från en kvinna han inte känner men som han själv lagt till som Benjamin ny mob i sin telefonlista. Kvinnan dog i ett terrorattentat någon dag innan Jonas. Vem är hon och går det även att förhindra terrormannen från att utföra detta dåd?
Boken ger en intressanta frågor att fundera över. Existerar tiden, pågår all tid egentligen samtidig, kan man bestämma själv när man ska dö eller är allting redan förutbestämt på något vis?
Jag fascineras av den här berättelsen och går och tänker på den då och då. Egentligen är den inte värd en fyra för på så många ställen blev jag irriterad och tänkte att ett proffs kunde ha skrivit bättre, inte varit så övertydlig till exempel.
Efter något av en lässvacka köpte jag Alexander Karims debutroman ”Den extraordinära berättelsen om Jonas Paulssons plötsliga död” och kände för första gången på länge ett pirr av förväntan i läsnerven – det här var en av få böcker jag varit riktigt sugen på att läsa den senaste tiden och nu var det äntligen dags. Om den levde upp till mina förväntningar? JAAA! Och så mycket mer! Jag som inte tagit mig tid att läsa så mycket på sistone och fastnat i halvintressanta böcker slukade denna på mindre än en vecka för att jag Inte Kunde Lägga Den Ifrån Mig! Den är förbaskat originell och välskriven, men inte bara det! Den väcker, på något Fredik Backmanskt sätt, så väldigt många känslor inom mig och stannar kvar långt efter att sista sidan är läst. Den griper tag i mig på ett sätt som är svårt att förklara, men Alexander Karim lyckas förmedla något som många författare inte kan. Det är ångest och det är humor och det är förvirring och det är värme och det är sorg. För att inte tala om spänning – herregud vad spännande den är! Innan jag öppnade boken fanns en liten del av mig som kände sig något skeptisk till det overkliga och komplicerade i att resa tillbaka i tiden, men författaren lyckas skapa ett eget universum där detta känns helt rimligt och långt ifrån så löjligt som tidsresande kan vara i andra böcker eller filmer. Jag är extremt imponerad av den extraordinära upplevelse som ”Den extraordinära berättelsen om Jonas Paulssons plötsliga död” gett mig och jag kan varmt rekommendera den till alla som vill ha en läsupplevelse utöver det vanliga som lämnar spår i både hjärta och hjärna.
Detta är författarens debutbok. Alexander Karim känner man nog igen mera från filmer och tv-serier, som till exempel Advokaten, Johan Falk och Gladiator II. Denna bok kom ut 2019.
Genremässigt så är det lite svårplacerad, det är spänning, det är något som man skulle kunna kalla science fiction/övernaturlig/oförklarligt mysterium. Boken har jämförts med filmen Måndag hela veckan, för den som inte har sett den filmen så handlar det om en man som upplever samma dag om och om igen. Jag ser en del vaga liknelser men ändå inte, vill säga att boken är mycket mera på ett sätt.
Nu kan jag inte gå in på själva handlingen så mycket, det skulle förstöra en del av upplevelsen när man läser denna bok. Men det jag kan säga är att när jag kom längre in i boken så fick jag en slags uppenbarelse eller aha-känsla. Jag började ana hur vissa saker låg till och måste säga att författaren har knåpat ihop en bra handling men detaljer som gör upplevelsen större. Författaren skall ha en eloge till att han verkar ha tänkt på det mesta när han skapade detta scenario.
Man dras verkligen med i Jonas Paulssons mer eller mindre desperata försök i att förstå vad det är som pågår, varför vandrar han bakåt i tiden och vem vill se honom död? Det blir en hektiskt och intensiv jakt på sanningen.
Boken har ett stort underhållningsvärde i sig men den har även något djupare insikt i sitt budskap. Nu vet jag inte om det är för att författaren är skådespelare, men jag kunde inte låta bli att tänka på likheter med vissa filmer, böcker har jag svårare att hitta liknande. Jag ser den som filmisk och det är absolut inget negativt, tror till och med att den hade gjort sig bra på duken.
Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en roman som leker med ens fantasi samtidigt som den är bra ihopsatt och bjuder på överraskningar.
En sån där potentiell fyra som halvvägs hade trillat ner till en trea och till slut spårade ur och hamnade på en tvåa... Jag ville verkligen ge Karim en chans, för sin idé och för sin alldeles egna huvudperson. Men alltså... det blir liksom en stockholmsgrabbig Wrong Place, Wrong Time ... Och Gillian McAllister använde idéen bättre OCH hade en sympatisk huvudperson. Måste faktiskt kommentera Stockholmsgrejen också: varför blir det alltid så fruktansvärt myopiskt när nån ska ha huvudstaden som spelplats...? Att snacka ner Riche ska liksom göra att vi... gillar karaktärerna mer...? Och jag kan också kolla var gröna linjen börjar och slutar, så spännande är det inte. Det blir så töntigt, och stereotypt. Sen har jag svårt för att få ihop det här grabbiga "coolt att skriva explicit om häftig sex juh!" med det inställsamma "jag slänger in en sidohistoria om sorgen kring barnlöshet"... Jag VET att båda de sakerna kan finnas i en persons liv, men när man försöker skriva fram det sida vid sida... Nej, det funkar inte för mig. Jaja. Hade kunnat bli en trea ändå, om det inte hade spårat så extremt i slutet. Rörigt och ointressant. Men jag gav det en chans!
Ja visst är det vibbar av Memento och Måndag hela veckan, men det är också en galet invecklad och underhållande roman som liksom snurrar runt sin egen axel, förvirrar mig totalt, håvar in mig, tappar bort mig, för att slutligen landa mig något tilltufsad och undrande vad jag egentligen läste.
Det är en extraordinär resa, och en extraordinär berättelse. Tidsresor är alltid komplicerade, det är svårt att hänga med i svängarna ibland, men man får inte börja fundera för mycket och leta efter logiska förklaringar utan bara helt enkelt åka med.
Samtidigt som själva mordgåtan är det centrala, vem mördade Jonas och varför, så handlar det om såriga relationer, sorg och förluster, och existensiella funderingar om livet i stort. Kan man ändra saker som redan skett om man backar bandet, och om man fick chansen att leva om vissa stunder, skulle man göra likadant ändå?
Jag blir i alla fall underhållen och mindfuckad hela vägen till slutet. En suverän debutroman av Alexander Karim!
Jag har ju lite svårt med upprepningar och det blir ju endel repetitioner när en reser fram och tillbaka i tiden, obviously! Någonstans i mitten av boken började det kännas lite segt och jag ville gärna se ett slut på historien. Men den ÄR bra, både lite förutsägbar och oförutsägbar på samma gång. Jag vill ju själv försöka lista ut hur det ligger till, samtidigt som jag vill bli överraskad- och det blev jag, så WIN-WIN! Det kanske inte är en bok jag vanligtvis skulle ha läst, men jag gillar ju Alexander Karim som skådespelare så jag ville ju såklart veta om jag tycker om honom som författare också. Ja, jag läser gärna mer av honom i framtiden!
Nej, alltså den här romanen var inget vidare. Ärligt talat så funderade jag till och med på att sätta en etta, men det kändes nästan elakt. Romanen är väldigt repetitiv, något som i och för sig kanske inte är helt oväntat då huvudkaraktären åker fram och tillbaka i tiden för att förhindra sitt eget mord. Oavsett så blir det tjatigt. Huvudkaraktären är också en aning korkad.
Jag gillar Alexander Karim, men som skådis. Den här berättelsen känns tunn och förutsägbar. Det finns så många bättre böcker att läsa i stället för den här.
Det här måste nog vara den konstigaste boken jag nångonsin läst. Den kändes tom på något sätt, även om det händer mycket hela tiden. Men på samma gång som den är tom så är den så fenomenal. Karims sätt att skriva gör att det går så lätt att läsa, även om det inte är en bok jag skulle vilja sträckläsa. Jag hade några aningar om hur det hela skulle sluta, och hade också rätt. Även om det inte är en bok jag kommer läsa igen, så är jag glad att jag läste den.
Den extraordinära berättelsen om Jonas Paulssons plötsliga död av Alexander Karim. Jag har läst några böcker om tidsresande / tidsloopar och blev nyfiken på denna som verkade ha ett nytt grepp. Lite trevlig är den, med för mig nya detaljer om hur Karims tidsresande fungerar. Men några saker drar ner den för mig. Dels genomskådade jag tidigt en fiffig plot-twist avsedd en överraskning på slutet, vilket var lite tråkigt. Dels blev jag starkt obehagad av ett kapitel med mycket knarkande.
En oväntad, unik och helt skruvad bok som både gav upphov till nagelbitande, skratt och djupa tankar. Jag blev verkligen positivt överraskad av hur genialt skriven boken är. Allt är genomtänkt ned till sista detalj, och boken är ett rent nöje att läsa samtidigt som det är så mycket mer än en "skruvad underhållningsroman". Helt klart ett bra lästips för att lysa upp årets tristaste säsong!
Gillade stilen och berättelsen i stort. Oundvikligen något upprepande och jag anade vartåt det var på väg tidigt, dock med vissa överraskningar. Läste ut ovanligt fort och njöt av den nästan hela tiden, förutom då huvudpersonen i ett skede började gå mig på nerverna.
Intressant utveckling och kreativ plott. Var ok och en bra kontrast till den sedvanliga handlingen i liknande böcker. Som debutroman väl godkänd trots vissa delar av handlingen inte känns helt utvecklade.
Skruvad, svart, bisarr och fantastiskt invecklad historia som fastnar. Jag både tycker synd om huvudpersonen Jonas och tycker att han beter sig dumt. En lek med tiden och en lek med hjärnan. Välskriven debutroman väl värd att läsa.
En enkelspråkig och lättläst bok om hur johan försöker förhindra mordet på honom själv. För varje dag han somnar, efter att han blivit mördad, vaknar han upp dagen innan. Som väntat utdötts han för tidsparadoxer och oväntade konsekvenser av att försöka påverka. Lite småfinurlig och underhållande med kul handling.
Mycket fängslande bok som var svår att slita sig från. Riktigt bra! Men jag har nog aldrig varit såhär frustrerad på en karaktär i hela mitt liv, fick pausa ibland och ta tre djupa innan jag kunde läsa vidare.
Humoristisk, spännande och får dig att försöka förutse saker både framåt och bakåt i tiden. En viss grad av förutsägbarhet men det känns inte så dominant att det stör upptäckarglädjen.