What do you think?
Rate this book
Mellan oss
Minna börjar högstadiet med övertygelsen att allt ska bli annorlunda. Hon har fjärmat sig från sin mellanstadiebästis, köpt nya skor med klack och bestämt sig för att klättra i status. I sin nya klass blir hon kompis med den utlevande Milou och den tillbakadragna Elin. De delar samma drömmar om popularitet, den första kyssen och en ny vuxnare värld.
Men högstadiets komplicerade regler kräver fingertoppskänsla och snart har Minna, Milou och Elin navigerat rakt in i skottlinjen. De slungas ner till botten av hierarkin utan att själva förstå hur det gått till.
Minna går in i sig själv och söker tröst i rymdens oändlighet.
Men högstadiets komplicerade regler kräver fingertoppskänsla och snart har Minna, Milou och Elin navigerat rakt in i skottlinjen. De slungas ner till botten av hierarkin utan att själva förstå hur det gått till.
Minna går in i sig själv och söker tröst i rymdens oändlighet.
182 pages, Hardcover
Published August 24, 2019
11 people are currently reading
208 people want to read
About the author
Sandra Beijer
10 books100 followersSandra Beijer, född 1984, skriver sen 2005 den välbesökta bloggen Niotillfem. Hon är utbildad copywriter och har arbetat i både Stockholm och New York.
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 30 of 64 reviews
September 12, 2019
Fin! Var försiktigt tveksam och försiktigt skittaggad då jag påbörjade - Allt som blir kvar var ju inte någon succé för mig direkt. Men tyckte om denna! Inte superduperjättemassor, men Sandra skriver så vackert och det passar liksom rätt bra här att hon skriver så fragmentariskt. Man hamnar liksom i Minnas huvud, och det är fokus på känslor istället för handling - samtidigt som känslorna liksom inte går att ta på, utan mest anas. Jag får liksom ondare och ondare (säger en så???) i magen ju längre jag läser.
Trots att den är kort rymmer den rätt mycket, men okej: jag hade gärna sett att den varit lite längre, ändå. Jag förstår verkligen att det är viktigt för Sandra att ALLT FINNS DÄR AV EN ANLEDNING men 1. jag förstod typ inte slutet helt? och 2. allt MÅSTE inte vara superdjupt och överanalyserat jag HATAR svåra böcker och att behöva försöka klura ut vad ett hårspänne ska symbolisera. Som tur är den här inte jättemycket så, men lite, ändå. Det finns antagligen supermycket under ytan och om en orkar analysera varenda kommatecken blir den kanske ännu bättre men jag orkar faktiskt inte med sådant i min läsning, tyvärr. Eller inte just nu åtminstone.
KAN jag sluta såga den? För tycker verkligen väldigt mycket om den, egentligen. Tycker Sandra fångat högstadiets klassamhälle så hiiimla bra och det gör så ont att läsa. Blir så arg på alla stackars barn, liksom.
Tycker också om att hon placerat dem i 90-talet. Var först lite tveksam pga blir det svårt med igenkänningen då? Men tror inte det för så mycket är ändå fortfarande samma. Sen är det nog väldigt olika på olika skolor hur barn är som 12-åringar för alltså ärligt är det här nog med nior än sjuor där jag kommer ifrån - om ens det - men ja. Förstår också vad Sandra menar då hon skriver att hon inte hade någon särskilt målgrupp i åtanke, för den funkade liksom rätt bra för mig trots att den handlar om 12-åringar. Tänker ändå att det gör den lite ... flummig, för visst har en bok lättare att nå ut om målgruppen är tydlig. + vet faktiskt inte om den funkar för 12-åringar, den känns liksom lite ... jamen, svår, ibland. Det är liksom inte en bok en blir glad och underhålls av. Men ähh nu underskattar jag nog 12-åringarna klart de fattar de är ju mitt i det själva och tycker ju att Sandra fångat de där vilsna varken-stor-eller-liten-stadiet väldigt bra.
Karaktärerna känns inte särskilt färgstarka, de får typ inte så mycket rum för det är verkligen inte fokus på någon dialog här. Vilket ju kanske är mitt största problem med Mellan oss, ändå, iom att bra karaktärer väldigt ofta är vad som driver min läsning framåt. Samtidigt gör det inte supermycket för det finns en MASSA massa snygga meningar och livsvisdomar och saker som KÄNNS i den här. Och den är så OTROLIGT ärlig och rå, såhär naket har inte Sandra skrivit förr.
Trots att den är kort rymmer den rätt mycket, men okej: jag hade gärna sett att den varit lite längre, ändå. Jag förstår verkligen att det är viktigt för Sandra att ALLT FINNS DÄR AV EN ANLEDNING men 1. jag förstod typ inte slutet helt? och 2. allt MÅSTE inte vara superdjupt och överanalyserat jag HATAR svåra böcker och att behöva försöka klura ut vad ett hårspänne ska symbolisera. Som tur är den här inte jättemycket så, men lite, ändå. Det finns antagligen supermycket under ytan och om en orkar analysera varenda kommatecken blir den kanske ännu bättre men jag orkar faktiskt inte med sådant i min läsning, tyvärr. Eller inte just nu åtminstone.
KAN jag sluta såga den? För tycker verkligen väldigt mycket om den, egentligen. Tycker Sandra fångat högstadiets klassamhälle så hiiimla bra och det gör så ont att läsa. Blir så arg på alla stackars barn, liksom.
Tycker också om att hon placerat dem i 90-talet. Var först lite tveksam pga blir det svårt med igenkänningen då? Men tror inte det för så mycket är ändå fortfarande samma. Sen är det nog väldigt olika på olika skolor hur barn är som 12-åringar för alltså ärligt är det här nog med nior än sjuor där jag kommer ifrån - om ens det - men ja. Förstår också vad Sandra menar då hon skriver att hon inte hade någon särskilt målgrupp i åtanke, för den funkade liksom rätt bra för mig trots att den handlar om 12-åringar. Tänker ändå att det gör den lite ... flummig, för visst har en bok lättare att nå ut om målgruppen är tydlig. + vet faktiskt inte om den funkar för 12-åringar, den känns liksom lite ... jamen, svår, ibland. Det är liksom inte en bok en blir glad och underhålls av. Men ähh nu underskattar jag nog 12-åringarna klart de fattar de är ju mitt i det själva och tycker ju att Sandra fångat de där vilsna varken-stor-eller-liten-stadiet väldigt bra.
Karaktärerna känns inte särskilt färgstarka, de får typ inte så mycket rum för det är verkligen inte fokus på någon dialog här. Vilket ju kanske är mitt största problem med Mellan oss, ändå, iom att bra karaktärer väldigt ofta är vad som driver min läsning framåt. Samtidigt gör det inte supermycket för det finns en MASSA massa snygga meningar och livsvisdomar och saker som KÄNNS i den här. Och den är så OTROLIGT ärlig och rå, såhär naket har inte Sandra skrivit förr.
November 27, 2019
Trots att jag följt Sandra i massa år är det här den första av hennes böcker som jag läst. Kändes som att läsa sig in i en känsla snarare än att handlingen var huvudakten, vilket jag gillade. Skarpt och träffsäkert om hur mycket det sög att vara 12/13 år, fast i ingenmansland mellan barn och vuxen. Kände verkligen med Minna och fick massa flashbacks till tjejkvällar och grundskoledilemman. Ibland tyckte jag dock att formuleringarna blev något för ”pretentiösa” för att tillhöra en 12-årings tankegångar.
October 3, 2019
det märks att det är beijers tredje bok, äntligen har hon blivit bättre på att skriva. några ganska fina och igenkännande bilder av att vara tretton.
men tycker väl att det vore kul å läsa någon bok av henne som inte handlar om en rik tonårstjej i stockholms absoluta innerstad. överlag inte så bra, men bättre än hennes andra två i alla fall! :)
men tycker väl att det vore kul å läsa någon bok av henne som inte handlar om en rik tonårstjej i stockholms absoluta innerstad. överlag inte så bra, men bättre än hennes andra två i alla fall! :)
January 20, 2022
Ganska bra på att fånga den där vilsna känslan av att inte längre känna sig som ett barn men inte heller en tonåring, men berättelsen är alltför fragmentarisk för min smak och vissa scener känns lite för stereotypa.
October 10, 2019
Gud vad jag relaterade till massa saker i denna? Det tänkte jag mig inte pga Sandra är några år äldre, men så många känslor som 13-åringar hade och har och som jag med hade. Så mycket skam och irritation som ryms i 13-åringars kroppar ändå
Ps även lite oförstående inför folk som klagar på att Sandra bara skriver utifrån medelklass i Sthlm? Skriv om det du vet?? king är du Sandra
Ps även lite oförstående inför folk som klagar på att Sandra bara skriver utifrån medelklass i Sthlm? Skriv om det du vet?? king är du Sandra
November 26, 2019
3.0/5
Ack, du ljuva tonår. En tid då inget spelar nån roll samtidigt som allt spelar all jävla roll i världen. Allt från hur ditt hår ligger mot huvudet till vilka slags byxor du bär till vem du sitter bredvid i klassrummet till vem du är kär i.
Minna börjar högstadiet och det innebär förändring: nya vänner, mascara, att sluta leka. Det är nu barndomen tar slut. Hon blir kompis med Milou och Elin men känner samtidigt en dragning till den populära Jessica. Drömmar om killar och kyssar finns också, men de är mer i periferin, som något man ”ska” tänka på mer än nåt som faktiskt ockuperar ens vardag.
Det jag tycker om i boken är stämningen och igenkänningen, högstadiet som något så vackert och fult på samma gång. Språket är vackert, om än lite märkligt ibland, och jag undrar flera gånger för vem den här boken är skriven. Förlaget säger 15+, men huvudpersonerna är tolv. Den obestämda tiden i boken som jag tolkar som 90-tal gör att den känns riktad till vuxna som vill minnas sina tonår. Jag undrar hur boken marknadsförts om den var skriven av en okänd debutant, inte Sveriges största bloggare.
Ack, du ljuva tonår. En tid då inget spelar nån roll samtidigt som allt spelar all jävla roll i världen. Allt från hur ditt hår ligger mot huvudet till vilka slags byxor du bär till vem du sitter bredvid i klassrummet till vem du är kär i.
Minna börjar högstadiet och det innebär förändring: nya vänner, mascara, att sluta leka. Det är nu barndomen tar slut. Hon blir kompis med Milou och Elin men känner samtidigt en dragning till den populära Jessica. Drömmar om killar och kyssar finns också, men de är mer i periferin, som något man ”ska” tänka på mer än nåt som faktiskt ockuperar ens vardag.
Det jag tycker om i boken är stämningen och igenkänningen, högstadiet som något så vackert och fult på samma gång. Språket är vackert, om än lite märkligt ibland, och jag undrar flera gånger för vem den här boken är skriven. Förlaget säger 15+, men huvudpersonerna är tolv. Den obestämda tiden i boken som jag tolkar som 90-tal gör att den känns riktad till vuxna som vill minnas sina tonår. Jag undrar hur boken marknadsförts om den var skriven av en okänd debutant, inte Sveriges största bloggare.
September 19, 2019
Jag gillade den verkligen, men fy vad vissa delar i boken gjorde ont att läsa.
March 19, 2020
Beautifully written, but shallow and hard to relate to.
February 8, 2022
Sandra Beijer har fångat känslan av att vara mellan barndom och ungvuxenvärld när allting inklusive den egna kroppen känns främmande. Jag kände igen mig i karaktärernas vänskap, osäkerhet och identitetssökande.
October 10, 2019
Ack, högstadiets sociala ängslighet och hur den handlar mer om skräcken för att inte passa in än längtan efter att passa in. Rätt välfångade stämningar från en tid som jag inte saknar även om det känns som om mitt trettonåriga jag och bokens Minna står rätt långt från varandra. Sandra Beijer fångar små bilder och detaljer – ofta ganska fint, men språket sitter inte helt på plats. Vissa formuleringar försöker lite för mycket och jag köper inte alla ordval.
August 12, 2021
Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om den här boken. JAG gillar den eftersom den får mig att minnas högstadiet/gymnasiet och alla känslor. Både jobbiga och pirriga. Beijer skriver otroligt fint, det liksom drar fram ens inre tonåring. Men jag undrar om de som är tonåringar idag som läser boken skulle gilla den... det är lite tveksamt.
Mellan oss handlar om den där tiden då man inte är barn men inte heller har blivit en ung vuxen. Hur förvirrande det känns att komma tillbaka efter sommarlovet och börja högstadiet. Att på två månader förväntas gå från barn till ungdom. Det handlar om press att passa in, om utanförskap, mobbning, kärlek och vänskap. Att undra vad som skulle ha hänt, om man valt en annan väg.
Mellan oss handlar om den där tiden då man inte är barn men inte heller har blivit en ung vuxen. Hur förvirrande det känns att komma tillbaka efter sommarlovet och börja högstadiet. Att på två månader förväntas gå från barn till ungdom. Det handlar om press att passa in, om utanförskap, mobbning, kärlek och vänskap. Att undra vad som skulle ha hänt, om man valt en annan väg.
June 22, 2020
Jag tror att tolvåriga jag hade älskar den här. För sättet på vilket triangelrelationer, identitetssökandet, experimenterandet och osäkerheten i en växande kropp beskrivs är så träffande. Tjugosexårigs Mindy tycker om språket (som alltid när det handlar om Beijer) och trovärdigheten. Helt bra!
June 6, 2020
Fin bok om en konstig och svår ålder när man känner sig så vuxen och bara väntar på att allt ska hända en. Tyckte att slutet inte kändes så grundat i berättelsen utan bara kom lite från ingenstans.
May 25, 2022
1,7 cigarrgalaxer i betyg, och jag har svårt att hitta nåt annat ord för boken än töntig?
March 5, 2022
Kanske lite mer 1.5 stars än 2… Boken var bra att berätta om känslor som kan komma upp när man är i transformering mellan vara ett barn och bli en ungdom. MEN hela boken känds bara att Beijer försökte för hård att skriva ner alla känslor och som om hon försökte för mycket att skriva en bra bok.
P.S. Förlåt om review:n blev lite konstig. Svenska är inte mitt modersmål.
P.S. Förlåt om review:n blev lite konstig. Svenska är inte mitt modersmål.
December 29, 2023
Boken kastar mig tillbaka till högstadietidens många plågor. Beijer beskriver träffsäkert hur det kan kännas att vara tjej i högstadiet och alla dess prövningar.
Språket och stilen sticker ut och skapar en god läsupplevelsen, trots att innehållet kan vara mörkt.
Språket och stilen sticker ut och skapar en god läsupplevelsen, trots att innehållet kan vara mörkt.
December 4, 2019
Jag viiiiiill så gärna ge boken högre för wow vad Sandra kan skriva, och gosh vad jag älskar hennes blogg och hennes texter. Men Mellan oss tilltalar inte mig, det är kul med lite nostalgi men i övrigt bara hemskt att återuppleva högstadiet. Fan det var ju en pissig tid rent ut sagt. Man var inte MÄNNISKA då, snarare en produkt i mängden som rättade sig i led och ibland bröt sig ur men oftast oftast bara copy pasteade in något man trodde att andra skulle gilla, på bekostnad av det egna innersta. Alltså jag saknade konsekvenstänk, jag var rätt vidrig som person då och därför tänker jag rent spontant att alla var det mer eller mindre och det gör att berättelsen liksom handlar mer om djur eller om nåt mer simpelt (sorry djuren) än människor. Inte pga Sandra allra utan pga mig och min egen upplevelse av den tiden och de personer som existerar i högstadieuniversumet.
Sen rent historiemässigt finner jag den tråkig och lite ”jaha”. Kan säkert ha med förra stycket att göra, att jag känner att vad än karaktärerna tar sig an så är det bara tillfälligt, inget av det man byggde i högstadiet var långvarigt och har heller inte haft någon direkt inverkan på den jag är idag. Väl? Betygen spelade ju ingen roll, kompisarna har jag inte kvar (förutom två) och killarna är definitivt helt bortglömda.
Älskade dock Sandras blogginlägg om hur hon skrev boken, hur olika delar kom till och hur hon beslutade runt sin huvudkaraktär osv! Det var det som fick mig att längta efter att läsa den, men kanske höjdes mina förväntningar lite väl högt då. Tyvärr levde inte boken upp till dem.
Sen rent historiemässigt finner jag den tråkig och lite ”jaha”. Kan säkert ha med förra stycket att göra, att jag känner att vad än karaktärerna tar sig an så är det bara tillfälligt, inget av det man byggde i högstadiet var långvarigt och har heller inte haft någon direkt inverkan på den jag är idag. Väl? Betygen spelade ju ingen roll, kompisarna har jag inte kvar (förutom två) och killarna är definitivt helt bortglömda.
Älskade dock Sandras blogginlägg om hur hon skrev boken, hur olika delar kom till och hur hon beslutade runt sin huvudkaraktär osv! Det var det som fick mig att längta efter att läsa den, men kanske höjdes mina förväntningar lite väl högt då. Tyvärr levde inte boken upp till dem.
November 1, 2019
Jag har läst Sandra Beijers blogg ”niotillfem” från och till i flera år. Jag gillar verkligen hennes berättarstil. Det där fragmentariska.Det griper tag om en och får en att känna många känslor. Gillar du Sandras blogg kommer du troligtvis att gilla den här boken också, då den känns väldigt lik (som jag föreställt mig den) Sandras uppväxt på Östermalm, där hon kanske inte riktigt trivdes. Drömmen om att bli någon annan, längta sig bort eller vara den tuffa och populära tjejen, har nog många med mig känt när man var 12 -13 år.
Boken är väldigt lättläst med sina 150 sidor (!) i ett mindre format och med mycket luft mellan varje kapitel. Den tog mig därför bara en timme att läsa ut. Jag gillar boken för att den hugger till i hjärtat och får mig att känna mig som 12 igen med alla de drömmar man hade då. En annan aspekt jag gillar är att boken utspelar sig på 90-talet/2000-talet vilket jag tror tilltalar min generation då vi var tonåringar då. Jag blev i alla fall väldigt nostalgisk. Hade jag varit ung idag hade jag kanske inte köpt konceptet. Jag hade nog haft svårt att förstå det pretentiösa språket. Jag har läst i en text av Sandra att boken inte nödvändigtvis är en ungdomsbok, även om den marknadsförs som det, jag tycker snarare att den passar bättre för en lite äldre publik.
Den pretentiösa stilen och tankarna som denna 12-åriga Minna har, köper jag inte riktigt. Var man så svår när man var 12? Karaktären känns mer trovärdig som 15-18 år, eller en 30-åring som ser tillbaka på sin barndom, så upplevde jag boken i alla fall. Tre stjärnor är kanske lite väl tilltaget med tanke på att den är så kort, men då den berörde mig så känns en tvåa snålt.
Boken är väldigt lättläst med sina 150 sidor (!) i ett mindre format och med mycket luft mellan varje kapitel. Den tog mig därför bara en timme att läsa ut. Jag gillar boken för att den hugger till i hjärtat och får mig att känna mig som 12 igen med alla de drömmar man hade då. En annan aspekt jag gillar är att boken utspelar sig på 90-talet/2000-talet vilket jag tror tilltalar min generation då vi var tonåringar då. Jag blev i alla fall väldigt nostalgisk. Hade jag varit ung idag hade jag kanske inte köpt konceptet. Jag hade nog haft svårt att förstå det pretentiösa språket. Jag har läst i en text av Sandra att boken inte nödvändigtvis är en ungdomsbok, även om den marknadsförs som det, jag tycker snarare att den passar bättre för en lite äldre publik.
Den pretentiösa stilen och tankarna som denna 12-åriga Minna har, köper jag inte riktigt. Var man så svår när man var 12? Karaktären känns mer trovärdig som 15-18 år, eller en 30-åring som ser tillbaka på sin barndom, så upplevde jag boken i alla fall. Tre stjärnor är kanske lite väl tilltaget med tanke på att den är så kort, men då den berörde mig så känns en tvåa snålt.
August 25, 2019
En liten pärla!
Trots att det inte skrivs rakt ut är jag säker på att boken utspelar sig någonstans kring 96-97. Som årsbarn med författaren gick jag ockå i högstadiet då och tidsandan tog mig tillbaka till mitt nittiotal. Kalendrarna som man skrev i, fiskpanetterna i matsalen, tofs med två hårslingor i ögonen.
Blev väldigt nostslgisk och hade velat ha lite till!
Som vanligt skriver Sandra Beijer rakt på och viker inte undan för sådant som kan vara jobbigt.
Trots att det inte skrivs rakt ut är jag säker på att boken utspelar sig någonstans kring 96-97. Som årsbarn med författaren gick jag ockå i högstadiet då och tidsandan tog mig tillbaka till mitt nittiotal. Kalendrarna som man skrev i, fiskpanetterna i matsalen, tofs med två hårslingor i ögonen.
Blev väldigt nostslgisk och hade velat ha lite till!
Som vanligt skriver Sandra Beijer rakt på och viker inte undan för sådant som kan vara jobbigt.
September 29, 2019
En fin liten bok. Jag gillade att fokus var att skapa stämning och det lyckades den med väldigt bra, mycket tack vare hur fint och ambitiöst skriven den var. Jag hade dock svårt att köpa att tankarna var sådana en 12-åring skulle ha. Tyckte bitvis att boken saknade sting eller driv, men det var nog för att handlingen inte var fokus. Det är ju dock alltid kul att läsa sådant man inte brukar. Det var liksom en lugn och stillsam bok, och det gillade jag
September 10, 2019
Läs min recension här:
https://www.tusensidor.se/2019/09/mel...
https://www.tusensidor.se/2019/09/mel...
October 10, 2019
Läs min recension här ---> Romeoandjuliet
May 6, 2024
Läser Sandra Beijer för hennes språk och inlevelse snarare än innehåll, men den här gången blev jag positivt överraskad! Utöver jättefint skrivet med fantastisk gestaltning var huvudpersonen otroligt relaterbar. Håller inte alls med de som tror att tolvåringar inte kan tänka såhär.
Just såhär var tonåren, särskilt kring millennieskiftet. Skickligt hur hon målar med små detaljer. Sedvanligt fragmentariskt, jag gillar att vi slipper onödiga övergångar.
Bara det absolut sista avvek
Just såhär var tonåren, särskilt kring millennieskiftet. Skickligt hur hon målar med små detaljer. Sedvanligt fragmentariskt, jag gillar att vi slipper onödiga övergångar.
Bara det absolut sista avvek
April 23, 2020
Mest imponerad är jag över hur Sandra lyckas sätta ord på så exakta känslor från högstadiet, jag tänker spontant att det är svårt att skriva så träffsäkert om en period som det trots allt var ett tag sen man själv befann sig i. Jag kände igen mig i mycket känslor och tankar från den tiden och fick många flashbacks till tankar man själv har tänkt. Dock upplever jag att språket är väldigt pretentiöst på ett sätt som gör att det känns konstlat, och även att boken på något sätt känns lite handlingsfattig.
December 17, 2020
Det var en helt okej bok som tar upp mycket om hur det är när man börjar puberteten. Dock kan jag inte riktigt se vad det är som boken ska medföra förutom hur det är i det stadiet. Boken tycker jag också är ganska kort och jag har en del lösa trådar i huvudet.
Det som jag tror gör att jag tycker att den fortfarande är bra är nog för att det är ändå väldigt rimlig bok. Mycket av det som händer skulle kunna hända i verkligheten och mina tankar efter boken är inte fullständiga fantasier som det kan bli med vissa andra böcker (inget fel med det).
Det som jag tror gör att jag tycker att den fortfarande är bra är nog för att det är ändå väldigt rimlig bok. Mycket av det som händer skulle kunna hända i verkligheten och mina tankar efter boken är inte fullständiga fantasier som det kan bli med vissa andra böcker (inget fel med det).
July 25, 2021
Denna boken var verkligen inte vad jag trodde att den skulle vara. Andledningen till att jag gav den endast 2 stjärnor var att jag inte riktigt kunde sätta mig i huvudkaraktärens huvud. Jag kunde inte heller relatera så mycket till boken vilket gjorde den värre. Även att jag inte förstog vissa delar i boken. Dock var boken fint skriven och jag märkte att man mer försökte fokusera på huvudkaraktärens känslor än den faktiska handligen.
January 18, 2022
Lättläst och underhållande språk. Lite ovärt att läsa första halvan av boken å sen ta paus i flera månader. Borde läsa om den snart i ett enda sträck.
Intressant att boken målar upp högstadiet som så hemskt men att det ändå får mig att sakna de åren så mycket. Såg korridorerna å klassrummen fram för mig så tydligt. Skulle vilja läsa en bok som utspelar sig i högstadiet under samma år som jag gick, istället för på 90 talet.
Intressant att boken målar upp högstadiet som så hemskt men att det ändå får mig att sakna de åren så mycket. Såg korridorerna å klassrummen fram för mig så tydligt. Skulle vilja läsa en bok som utspelar sig i högstadiet under samma år som jag gick, istället för på 90 talet.
August 13, 2021
Mellan oss handlar om den där tiden då man inte är barn men inte heller har blivit en ung vuxen. Hur förvirrande det känns att komma tillbaka efter sommarlovet och börja högstadiet. Att på två månader förväntas gå från barn till ungdom. Det handlar om press att passa in, om utanförskap, mobbning, kärlek och vänskap. Att undra vad som skulle ha hänt, om man valt en annan väg.
December 28, 2021
Tyckte bättre om denna än den förra jag läste av samma författare. Det är fortfarande handske planlöst och rätt rått, men ärligt och hudlöst om att vara ung tonåring och vilja passa in. Att svika och bli sviken bara för att framstå som normal. Trots en del tvungna liknelser tycker jag också språket är gjutet och nära.
February 6, 2022
Boken var lite seg att komma in i i början men det var en väldigt bra skildring av tiden som liten tonåring. Känner igen mig i många grejer och sen tyckte jag inslaget med rymden var väldigt bra och gjorde att man fick förstå Minna huvudkaraktären bättre!
Displaying 1 - 30 of 64 reviews