Lev mer, tänk mindre: bli fri från nedstämdhet och depression med metakognitiv terapi

by Pia Callesen, Anne Mette Futtrup (Contributor), Henrik Sjöberg (Translator)

Lev mer, tänk mindre visar hur du med hjälp av metoden metakognitiv terapi (MCT) kan bli fri från depression och nedstämdhet. Terapiformen håller på att slå igenom på bred front i världen, som ett nytt sätt att behandla depression. Depression är ett växande problem för allt fler, och WHO larmar om att depression inom tre år blir den största sjukdomsbördan i världen. Men vad kan man som enskild göra åt det? Vi har vant oss vid att tackla en kris genom att bearbeta den, tänka och analysera - men det är enligt behandlingsformen fel väg att gå. I stället bör vi låta saker passera och metakognitiv terapi lär oss hur.

Boken introducerar metoder för den som lider av nedstämdhet, men är även användbar för den som vill slippa hamna där. Genom att sluta grubbla och oroa oss återfår vi livsglädje och energi.

Genres: Nonfiction, Psychology, Self Help, Mental Health, Audiobook, Health, Swedish Literature

166 pages, Hardcover

First published May 3, 2017

Reviews

[Hanneke · Rating 2 out of 5]

I am willing to believe the methods described in this book can help people who unintentionally ruminate themselves into depression. Basically it comes down to this:
1. Designate a maximum of 1 hour a day to let yourself dive into your worries. If worries come up at different times of the day, trust they will come up again at your rumination time if they are important enough to think about.
2. Learn to let go of unhelpful thoughts. Hundreds of thought of all kinds come into your head all the time. You choose whether you dwell on the worries or not and you need to choose not to because these thoughts aren't productive and only make you sadder and sadder. The metaphor used in the book is a passing train; if you have a tendency to ruminate you hop on and ride the train, but you can also hop off and let it pass. If necessary, distract yourself with mindfulness, focus on a film/book/song or your environment.
3. Don't wait for motivation to do stuff hits you, just do it.

Here's my problems with the book: it's quite poorly structured and does not take trauma or a perfectionist mindset into account. I'm sure it disregards more aspects of the complex human mind, but these were the ones that stood out for me. Also, the 'just do it, stop being sad'-message won't help people who are depressed. Like really? You think they had never thought about that before? Or heard it from ignoramuses who have told them that?

I do not appreciate how about one third of the book is devoted to proclaiming that established beliefs and treatments are bad and this new method is superhelpful. Ok sure, just get to the core please. After that, there is a short section with the actual ideas explained and as an afterthought a couple of examples of (hypothetical?) people who have ruminated themselves into depression and got out of it with metacognitive therapy. Good for y'alls. Also, there is a LOT of repetition. When you're teaching someone something, repetition is absolutely necessary, but the extent to which this book repeats itself feels annoying and condescending.

I missed a realistic view of how complex life is. People don't simply ruminate because they thought it was a good idea and therefore become depressed, right? Hardly any attention is devoted to how people have developed into ruminators, how difficult it is to overcome unhelpful habits in general, past trauma and their effects on your behaviour or automatic responses or intrusive thoughts. And a warning not to get burnt out from all the distracting yourself with just going to work, pushing yourself to do things and avoiding your thoughts and feelings until that 1 hour a day would have been pertinent. The book actually advises you to make major life decisions even when you're in a fragile state of mind. I agree that you shouldn't keep yourself in limbo for years and years, but just choosing something life-altering while you're suffering from depression sounds like a recipe for disaster to me. I would think stability is important to get yourself back on your feet and once you feel in control again, maybe then think about what sorts of things and people you do or don't want to keep in your life.

In short, I wouldn't recommend this particular book, but if you feel you're stuck in a depression metacognitive therapy with an actual therapist who can help you in your own personal situation may very well help you.

[Anne-Louise Agerskov Lodahl · Rating 1 out of 5]

Unuanceret salgsmateriale for metakognitiv terapi. Det gode fra bogen synes at være gammel vin på nye sække. Dvs set andre steder i psykologien, og bedre forklaret der samt mere nuanceret. Det originale ved tilgangen fremstilles sort - hvidt, med mange gentagelser. I mine øjne ubrugbart og svært at tage seriøst.

[Ditte · Rating 2 out of 5]

Kort fortalt: har du negative tanker, så skift dit ydre fokus.

[Jens Poder · Rating 4 out of 5]

Super interessant bog!

Belyser hvordan ny psykologisk forskning forsøger at dreje fokus i behandling af depression og angst over på vores meta-kognition: Vores strategier for at håndtere tænkning.

Den grundlæggende præmis for meta-kognitiv terapi er at grublerier og bekymringer er det som er kilden til mange mentale lidelser. Altså... når der kommer en negativ tanke, hvad gør du så ved den. Grubler du over den, holder fast i den? Eller lader du den køre forbi dig og slipper den og tænker på noget andet.

Det er med andre ord en genopfindelse af alle tiders bedste superhelt "pyt-manden" - Ham som hjælper os til at sige "pyt med det" og komme videre.

Nej spøg til side. Det her er interessant læsning. Også kontroversielt. Det kan være lidt svært som læser at vurdere, hvor meget af Pia Callesens budskaber som er helt belyst forskningsmæssigt - Hun kommer tydeligvis fra forskning selv. Men det er også en ret bred udmelding hun kommer med om værdien af meta-kognitiv terapi. Det tænker jeg lidt over her efter jeg har læst den.

Men klart værd at læse.

[A · Rating 2 out of 5]

Callesenin kirjalla on varsin ristiriitaisia arvioita Goodreadsissa, mikä on ymmärrettävää. Teos on pikainen pyrähdys metakognitiiviseen terapiaan, ja osa kirjan vähistä sivuista kuluu vieläpä terapiamuodon mainostamiseen. En epäile etteikö metakognitiivinen terapia olisi tehokas hoitomuoto erityisesti silloin, kun muut masennuksen hoitomenetelmät eivät ole olleet riittäviä kohentamaan vointia ja kun murehtiminen on tärkeimpiä oireita, mutta luultavasti (toivottavasti) aiheesta löytyy paremmin kirjoitettuja teoksia. Sivumennen sanoen, suomalaisen painoksen kannen design ohjasi ajatukseni 80-luvun hyvinvointikirjallisuuteen, enkä olisi kirjaan tarttunut ilman työnohjaajan suositusta.

Suomennoksessa minua häiritsee se, että kääntäjä on ilmeisesti päättänyt valita ruminaation suomalaiseksi vastineeksi POHDISKELUN. Ruminate-verbiä kyllä käytetään laajamerkityksisesti englannissa, mutta psykologisena terminä sillä viitataan spesifisti vatvomiseen, märehtimiseen, murehtimiseen, yliajatteluun. (Lisäys: kirja on kaiketi käännetty tanskasta enkä ole varma Callesenin itsensä käyttämästä termistä, mutta suurimman osan kirjaa termi vaikuttaisi sopivan juuri ruminaatioon. Lisäksi ruminaatio on monille kielille käännetty juuri tällaisena englannin johdannaisena)

Pohdiskelu on ainakin minun kielikorvalleni yksinomaan positiivinen sana (olen tänään pohdiskellut varsin miellyttävässä mielentilassa esimerkiksi corgin takaliston kelluvuutta, maalin viskositeettia ja traumasubjektia kirjallisuudessa), jolloin kirjaan tulee omituinen sävy, kun pohdiskelu onkin yksinomaan negatiivista toimintaa joka aiheuttaa masennusta ja josta tulee pyrkiä mahdollisimman tehokkaasti eroon. Loppupuoliskolla tosin on myös kohtia, joissa kirjoittaja näyttää pitävän jopa aivan tavanomaista pohdiskelua ongelmallisena ja väistämättä masennukseen johtavana (s. 120-123), mutta haluaisin nähdä nämä alkukielellä kirjoitettuna ennen suurempien johtopäätösten tekemistä asiasta.

Callesenille on tärkeää korostaa metakognitiivisen terapian ainutlaatuisuutta ja tehokkuutta kognitiiviseen käyttäytymisterapiaan nähden, mutta monet tässä teoksessa esitellyt perusideat vaikuttavat tutuilta jo ns. kolmannen aallon terapioista, erityisesti hyväksymis- ja omistautumisterapiasta. Callesen suhtautuu ylipäänsä kriittisesti moniin Tanskan hoitokäytänteisiin, mutta hiukan kyllä mietityttää voiko Tanskassakaan todella olla niin että masentuneille kirjoitetaan sairauslomaa ja "kehotetaan lepäämään ja välttämään kaikenlaista toimintaa mahdollisimman pitkälle, jotta he voittaisivat masennuksensa." (S. 161) Ainakin Suomessa lääkärit suosittelevat sairauslomalla päinvastoin mielihyvää tuottavien asioiden aktiivista palauttamista arkeen.

[María G. Gunnlaugsdóttir · Rating 5 out of 5]

Recommended to anybody who loves thinking alot, up to the point it becomes to much and exhausting. Changed my view on thought processes and the minds capacity of healing itself. When we go through hard times, the mind just like the body has a capacity of healing itself, so long as we don't ruminate too much (just as it's not helpful to poke the wound too much).
I will definitely read it again soon, it's that good.

[Anne Rieck · Rating 4 out of 5]

En god bog som indeholder en masse fornuftig almen viden om mennesket, og er ikke nødvendigvis kun henvendt til folk med depression.

Bogen har et super godt budskab, og hjælper én hen mod en bedre selvrespekt.
Kan med fordel læses hvis man bøvler lidt med sine egne tanker, eller bare er interesseret i kognitiv psykologi!
4/5 stjerner

[Jasper Smit · Rating 4 out of 5]

Raar boek is dit.

De titel en de opzet doen me denken aan ouderwetse "met deze toen simpele regels word je rijk én gelukkig én aantrekkelijk"-zelfhulppulp.

Het lijkt soms wel een goedkope reclame, inclusief te mooi om waar te zijn 'mijn leven is nu opeens beter'-verhalen.

Daarbij is de toon flink bazig. Alle bedenkingen en kwetsbaarheden worden monter en resoluut van de hand gewezen: geen gezeur, dit werkt gewoon, niet zo miepen. Ze klinkt als een moeder-overste.

Als ik depressieve klachten had, zou ik door haar uitspraken meteen op de kast zitten. Ze zegt toch wel soort van: je maakt jezelf depressief omdat je zoveel zit te malen.

En daarbij lijkt de behandeling lachwekkend simpel: gebruik metacognitieve strategieën om minder te peinzen. Oftewel: druk triggergedachten niet weg, maar doe er niets mee. Laat ze voorbijgaan als sushi in een lopende band-restaurant. Je hoeft de sushi niet te pakken, ook niet als hetzelfde bordje een paar minuten later weer langs komt. Verleg je focus van binnen naar buiten.

En: zonder zin lukt het ook. Zie je er s ochtends huizenhoog tegenop om uit bed te komen? Toch opstaan! Na ja!

MAAR

Voor mij werken de strategieën best goed. Ik ben een nachtpiekeraar en dankzij dit boek pieker ik korter én herken ik triggergedachten sneller.

Het leest megalekker erg, ook al is de vertaling écht niet goed. En ze heeft supergoeie metaforen om alles uit te leggen.

Ik ben het gaan lezen naar aanleiding van de kop van de NRC recensie, die ik niet heb gelezen, maar mijn recensie is: 'je moet gewoon wat minder NAdenken' is altijd een rotadvies, maar dammit het lijkt te werken.

[Estelle · Rating 4 out of 5]

Bogen er nem at læse. Den giver praktiske færdigheder, som man kan tage med sig. Jeg kan lide at budskabet omhandler at man ikke skal lade sig selv gruble dagen lang, men sætte en tidsperiode, hvor man kan gruble alt det, man vil.

Metakognitiv terapi tager udgangspunkt i man ikke skal ignorere sine negative tanker, "straffe" sig selv for disse tanker, men ligesom at erkende den negative tanke/følelse er der uden at gøre mere ved denne. En tidsperiode giver mulighed for at indse om tanken virkelig er vigtig for én. Man kan nemt lade sig blive grebet af forskellige følelser i kroppen, men hvis man kan tage afstand fra denne for at udskyde den negative tanke, så giver det ro i kroppen og mentaliteten. Man bliver herre over sine tanker.

Jeg synes det er en god idé at tage andres erfaringer med i bogen. Der er fire forskellige tilfælde, så man kan se hvordan metakognitiv terapi har hjulpet på forskellige områder, trods de har den samme central del til fælles.

[Montgomery Webster · Rating 4 out of 5]

I really liked the 1st half of the book, especially the train exercise. Here's what I wrote when I had to return the book to the library, "Probably the most important mental strength book you'll read in your lifetime. Improved my efficiency and life satisfaction exponentially. Hopefully you heard it here first."

When I finally got access to the book again 3 - 12 months later, I read the highlights, and didn't like the rest of the book. Besides the train exercise, it is probably sufficient to contemplate the concept of "acceptance". As the book says, life is suffering, and all the things you've struggled with continuously over the years aren't going away. Stop fighting them, and focus on the real work ahead.

[Hannah Miles · Rating 3 out of 5]

Very different ideas to usual therapy and mindfulness. I found the first chapter a little condescending, and simplified in terms of peoples experiences of thoughts and feelings. It's an interesting idea and she shows it has worked for some, I personally find it hard to put into practice as my thoughts are not so active and conscious to apply this method. I do hope it helps others though.

[Jenna · Rating 2 out of 5]

Tästä jäi vähän ristiriitaiset fiilikset. En oikein pitänyt kirjailijan tyylistä kirjoittaa, ja mielestäni kirjassa oli myös turhaa toistoa. Kirjassa oli kyllä hyviäkin pointteja, mutta kaiken kaikkiaan vähän lattea opas.

2,25 tähteä.

[Nadia Massari · Rating 4 out of 5]

Generally, I found the innovative theory behind the book extremely interesting. I just found the first chapters to be very repetitive. But it got better towards the end. In sum, I still recommend it!

[Karenina (Nina Ruthström) · Rating 3 out of 5]

Metakognitiv – alltså tankar om tankar – innebär som terapiform, (MCT eller MKT), att dra ner på grubblandet och istället fokusera vad som försiggår utanför oss själva. Här kommer det alltså igen, det som jag för första gången såg på pränt i Tjatter: vi ska inte utan restriktioner prata om, tänka på och analysera vad vi känner. När vi tror att vi bearbetar saker genom att vända ut och in på oss själva och prata om det som känns jobbigt, gör det kanske istället oss mer nedstämda.

”På samma sätt som vår kropp ofta självläker, kan vårt psyke också göra det.”

Det är enligt Adrian Wells forskning inte trauman som utlöser depressioner, utan överdriven självanalys. Att ha negativa känslor och tankar är normalt likaså att ibland tänka på hur vi mår och varför, men idén om att man måste bearbeta traumatiska händelser för att de annars samlas på hög, stämmer inte. Tankar, bilder och impulser försvinner efter hand om vi låter dem. Naturligtvis ska vi självreflektera ibland. Men inte mer än en timme om dagen (en konstnär kan tillåta sig två).

Anledningen till att vissa blir deprimerade efter en livskris medan andra inte blir det beror på det kognitiva uppmärksamhetssyndromet, CAS (Cognitive Attentional Syndrome). CAS innebär fyra olika strategier: grubblerier, oro, monitorering (att fundera över sitt eget mående) och icke ändamålsenligt hanterande (exempelvis att undvika vissa situationer eller en överdriven mängd vila, sömn, alkohol). CAS-elementen kan ge en lugnande effekt, på kort sikt. Om man sysselsätter sig överdrivet mycket med CAS kan det leda till depression.

Med metakognitiv terapi angriper Wells följande faktorer som leder till CAS: att man inte är medveten om att man grubblar, man tror inte att man kan kontrollera sina grubblerier, man tror att man behöver motivation för att göra saker, man tror att grubblet ska lösa problemen, man tror att depression är en biologisk sjukdom utom ens kontroll.

Några av de 30 000–70 000 tankar som hjärnan producerar varenda dag berör oss mer känslomässigt än andra. Dessa kallar Wales för triggertankar. Terapin går ut på att identifiera dem, kartlägga hur mycket tid man lägger på dem och sen arbeta mot att låta tankarna bara passera och rikta fokuset någon annanstans.

Målet är att övervinna problemet med ältande genom att minska tankeverksamheten och förkorta grubbeltiden. Därför ska vi i den metakognitiva terapin varken bekämpa eller omforma tankarna, utan minska grubbeltiden. Detta kan göras genom att skjuta upp tänkandet till en bestämd tid (exempelvis mellan 17-18 varje kväll), skifta fokus vilket kan kräva uppmärksamhetsträning (exempelvis med musik), skapa distans till tankarna genom att bara observera dem. Det ingår också att öva sig på att handla utan lust (exempelvis äta även när man inte är hungrig).

”WHO förutspår att depression kommer att vara en av de största utmaningarna för mänskligheten år 2025. Med hjälp av de metakognitiva insikterna kan uppemot 70–80 procent övervinna sin depression, helt utan medicinering eller årslånga samtalsterapier. Dessa resultat är, så vitt vi vet idag, avsevärt mycket bättre än för andra former av psykoterapi eller antidepressiva preparat.”

Pia Callesen, psykolog, som skrivit den här boken har i en fallstudie sett att metakognitiv terapi ger bättre resultat än KBT. Hon ger i förordet sig hän åt en och annan triggertanke när hon skriver att hon förmodligen inte har hjälpt sina tidigare patienter på ett optimalt sätt. MCT är en slags omvänd terapiform som möjligen ställer psykologin inför ett paradigmskifte. Jag som lekman med stort intresse av psykologi känner lite som så att allt det jag lärt mig bör jag glömma. Istället borde jag helt enkelt ha lyssnat till den äldre generationen som sa: Ält int!

[Lara · Rating 2 out of 5]

Ik weet niet zo goed wat ik hiervan moet denken. Het lijkt erop dat het boek vooral een soort reclame is voor haar therapie en dat alles wat ooit eerder bedacht is, niet helpt. Ze zegt eigenlijk letterlijk dat je je gedachten moet negeren en er niet over na moet denken of over praten? Ik heb juist gemerkt dat het mij heel erg helpt om over piekergedachten met anderen te praten, daardoor kom ik juist vaak tot een beter inzicht in wat ik nou echt wil.

Ik denk wel echt dat metacognitieve therapie helpt hoor, maar ik vond de uitleg in dit boek gewoon apart en denk niet dat we al het andere meteen overboord moeten gooien…

[M. Bayoush]

Inte en bok för mig. Teorin bakom boken hade varit mycket lättare att ta till sig om allting annat ändrades.

Boken är riktat till personer som inte tror att de kan styra sin sinnesstämning men vill bli övertalad genom att kontinuerligt bli påmind om att du visst kan det, i guess.

Aldrig blivit så provocerad av en bok och ändå läst klart den.

[Tuva Høve · Rating 5 out of 5]

Interessant og veldig til hjelp. Deler teknikker jeg prøver å huske på🤭

[❀ Diana ❀ · Rating 2 out of 5]

I told myself I need to read 1-2 articles regarding the effectiveness of metacognitive therapy before jumping in to share my thoughts, so I did that, and here I am.

First, I've never heard of metacognitive therapy, yet it's been claimed that it has been around for about 30 years already. And surprisingly, only a handful of people are specialized in properly applying it while other therapists are an absolute mess. A recipe for a psychological disaster? Checked, right from the get-go.

Second, the main core of metacognitive therapy is something called CAS (cognitive attentional syndrome), that, as referred to by Norman et al. (2014), consists of various forms of repetitive thinking, such as worry, rumination, and threat-oriented attention, as well as unhelpful coping and self-regulatory behaviors, such as avoidance and thought suppression. So basically a few symptoms of depression, anxiety, OCD, you name it. Alright. Next, the aforementioned authors point out that one metacognitive belief people with depression/anxiety have is that their thoughts are out of their control. And this is where Lia Callesen's book is centered around.

Third, Live More, Think Less is a ... self-help book by the way the information is repetitive throughout every single chapter, the ideas being recycled over and over again. Repetition is good in order to fix the information in your brain but it becomes excruciatingly boring when you're being reminded of how super effective metacognitive therapy is. Self-advertising? Checked. A no-no for someone who's supposed to be a good therapist..

This book's message can be summarized in a few words: You can stop the flow of negative thoughts running around in your brain. It's the equivalent of saying 'Don't be sad, sad spelled backwards is das und das is nicht gut.' Thoughts don't have a stop button, they come and go in a continuous wave. What you can control is the way you REACT to them and how much impact they have on you. From what the author has discussed and the study cases she's provided us, her clients ruminate over all sorts of thoughts until they drive themselves into depression. And after spending a few hours with a specialist such as herself, they are cured. Interestingly enough, she hasn't mentioned about any follow-ups done on the clients. Does depression really just 'vanish'? It somehow remains latent until a powerful external stimuli comes and hits you in the face and the depression relaps. Neuroticism is a thing and I'm surprised the author didn't mention anything about it. To blatantly say that depression has a cure is a big red flag, in my opinion. We only learn to keep our depression/anxiety in check but it never really goes away.

As an ending note, I checked the MCT institute in Denmark and their training costs around 5000 GBP for a couple of sessions. That's an enormous sum of money only to learn how to tell people they need to shut off their brain. It may work with people who have low to mild depressive/anxiety symptoms but for those who are clinically depressed it may not be a good technique.

[Teodor Rørbech · Rating 1 out of 5]

Pseudovidenskab

[Elin Asplund · Rating 1 out of 5]

Well... det var länge sedan jag blev så arg av en bok, lol. Vill du läsa en 160 sidor lång reklam för metakognitiv terapi med en nedlåtande ton gentemot dig som deprimerad och resten av världens behandlingar av depression och som dessutom upprepar sig i det oändliga är detta boken för dig.

Jag fattar att hur vi tänker påverkar hur vi mår, men metakognitiv terapi känns för bra för att vara sant vilket gör att jag blir skeptisk redan från början. Författaren berättar att 80% av de som går i terapin blir friska - vad händer med de andra 20%? Varför funkade det inte för dem? Men om detta får vi ingenting veta, nej, vi fokuserar endast på de ÖVERVÄLDIGANDE BRA SAKERNA med metakognitiv terapi.

Och antidepressiva mediciner förstår hon inte alls varför läkarna skriver ut. Well maybe för att köerna till att få gå i terapi är typ 6 månader långa och de inte vill att folk ska ta livet av sig medan de väntar???? Bara en gissning. För guess what, antidepressiva räddar livet på otroligt många människor varje dag, myself included, men absolut, de behövs inte. Argh.

[Ak · Rating 2 out of 5]

Ok snabbläste den. Så jag kanske inte läste noggrannt för att förstå. Jag fattade bara att sensmoralen är "håll inte fast vid dina tankar" bena knte ut och älta GRUBbLA inte. Det kan skapa deppression snarare än att ta sig ur det.

Det är ibte mindfulness inte KBT inte ACT.
Ok jag köper en del av det men inte allt Jag tror helt och fullt på att samtal, tankar, och att känna är nödvändigt. Men jag är med på att ältande utan att komma vidare är negativt , att medicin kan släta över och ibland behöver man bara handla.
Som en terapeut sa till mig "vad kan du , bör du, vill du , måste du göra oavsett om du är döende eller har cancer eller är deprimerad eller är oälskad" svaret var exempelvis , sköta min vardag, äta, träffa kompisar , jobba tills jag var bevisat döende.

Eller vissa saker behöver man inte vilja eller gilla det är bara att göra det.

[Joel von Rotz · Rating 4 out of 5]

Pia Callesen stellt mit diesem Buch die aktuellen Heilmethodik von Depression ein bisschen in Frage. Anstatt sich mit negativen Gedanken zu beschäftigen, fordert das Buch auf, einfach nicht darüber nachzudenken. Natürlich ist es nicht so einfach gemacht.

Zu Beginn fühlte sich das Buch wie eine Art Vermarktung der "metakognitiven Therapie" an, da einerseits der Begriff immer und immer wieder vorkam. Ziel war es zu Beginn den Leser in das Thema einzuführen und gegen Ende wurden Strategien vorgeschlagen, welche man im eigenen Leben einsetzen konnte. Nebenbei fand ich es interessant, dass die Authorin Pia aktuelle Therapie-Möglichkeiten hinterfragte, aber auch positive und negative aufzählte. Sie machte es klar, was für den Leser gut sein könnte oder auch schlecht.

Trotz des stolprigen Anfangs fand ich das Buch schlussendlich gut und kann es auch in mein alltägliches Leben integrieren.

[Fede]

Ristiriitainen kokemus. Suomennokseen valittu termi 'pohdiskelu' hankaloitti asian sisäistämistä. Itse korvaisin termin esimerkiksi vatvomisella tai märehtimisellä. Koen, että metakognitiivisella lähestymistavalla mielenterveyteen on paljon annettavaa ja aion pitää kirjassa esitellyt toimintatavat mielessäni. Toisaalta kirjasta tulee vaikutelma, että metakognitiivinen terapia on suorastaan autuaaksi tekevä ihmelääke, jollaista väitettä en uskoisi minkään keinon kohdalla. Kirjoittajalla on tapana vetää mutkia suoriksi ja rakentaa olkiukkoja, joka ajoittain ärsytti. Monet elleivät suorastaan kaikki kirjassa esitellyt harjoitteet olivat minulle jo tuttuja muiden viitekehysten parista. Suosittelen kirjaa itsensä yliajattelijoiksi kokeville. Lukukokemusta hyödyttänee kyky poimia todella realistiset neuvot hypetyksen joukosta.

[Christine Bernard · Rating 5 out of 5]

I highly HIGHLY Recommend this book to EVERYONE. Especially after the world was turned upside down with the pandemic. If it affected you, this book is for you. Whether you have depression, have experienced depression, are anxious, or none of the above but are just tired of feeling down very often, this book is for you.

It’s full of good news about our brains and cognitive function! It has completely changed my life, my way of thinking, my self-esteem and my confidence.

[Annette Siemsen · Rating 5 out of 5]

Måske en bog alle psykologer og kommende psykologer bør læse!

[Lara · Rating 5 out of 5]

Must Read voor piekeraars!!

[Marléne Ärlemalm Dahlin · Rating 4 out of 5]

Blev tipsad om den här av mitt npf-barns psykolog. Även om jag aldrig lidit av depression har jag ibland lätt att fastna i grubbel och ältande. Baserat på min bekantskapskrets är jag inte ensam.

Jag tänker på mitt barns framtid. Hur ska det gå? Vad kan jag göra för honom? Kommer han klara sig?

Boken handlar om ”tankar om tankar”: metatankar. Det här är relativt ny forskning och metoden som omnämns har enligt författaren visat evidens och goda resultat.

Att bli medveten om sina tankemönster är första steget. Var är mina triggers, alltså vad är det som får mig att grubbla? Hur LÄNGE grubblar jag? Vad grubblar jag om? Egentligen är det helt galet hur många timmar man periodvis kan slösa på menlöst grubblande och ältande. Visst, det är bra att bearbeta saker man varit med om. Men är det verkligen rimligt att lägga timmar, dagar, veckor på detta? Tänk så mycket annat nyttigt man kunde ägna sig åt. Framför allt saker som får en att må bättre. För en sak är säker: för mycket grubblande gör inget positivt för oss.

Det andra steget är att hantera grubblandet. Okej, det här hände. Det fick igång mitt grubblande och är alltså min trigger. Och nu kom de här tankarna. Vad gör jag då? Går jag in i dem och grubblar mer? Eller väljer jag att notera tankarna och låta dem passera? Hur gör man det? Svaret är avledning. Att se till att göra annat. Tänk inte, känn inte efter - bara gör. Låter enkelt och är det också när man väl bestämt sig.

Flyr man då inte från sina problem? Nja, oftast inte. Det räcker antagligen med en timmes grubbel på en dag. Därför ger författaren förslag på att avsätta grubbletid.

Och det är det tredje steget. Efter behov: avsätt en timme per dag då det är fritt fram att grubbla och älta problem. Vissa dagar kommer du missa den tiden, eller hoppa över den. Det gör inget. Fortsätt nästa dag. Kanske hade du bara inte behovet den dagen och det är väl snarare positivt?

Så till utlåtande om boken. Den är likt många av dessa populärvetenskapliga alster gravt förenklad. Samtidigt är forskningen ny. Det finns kanske inte mer att säga om detta. Författarens ambition är nog att alla ska kunna ta till sig metoden. För mig är det till viss del kontraproduktivt. Djävulens advokat slår till och jag vill genasts googla fram den nya forskningen. Det är få källhänvisningar vilket får mig att ifrågasätta graden av evidensbaserade resultat. Men jag gillar grundidén. Ärligt talat har jag omedvetet använt mig av metoden avledning i många år nu, ja hela mitt vuxna liv. Framför allt på min tolvåring men även på mig själv. Träning, Netflix, en serie, ringa en vän, läsa en longread i dn, läsa en bok, ljudbok, skriva, planera en fest eller resa. Jobba.
Jag ser det inte som att jag flyr. Jag gör saker som får mig att må bra. Men med denna nya medvetenhet kan jag förhoppningsvis även göra detta om något händer och när grubblandet tar fart på allvar.
Sammantaget enkel och lättläst bok. Om än läsning med ett kritiskt öga.

[Sarah Scheer · Rating 2 out of 5]

En rimelig ok og kort introduktion til metakognitiv terapi skrevet af en forfatter, som tydeligvis tror meget på den nye tilgang, som hun selv arbejder med.

Bogen er i høj grad henvendt til potentielle patienter, som er ramt af depression. Men uden til bunds at beskrive de konkrete tekniker. Forfatteren er heller ikke god til at ridse det samfundsmæssige op, eller fortælle om det paradigmeskifte og opgør med psykoterapien og arven fra Freud, som MKT er.

[Adam · Rating 4 out of 5]

Väldigt användbar om man behöver skingra tankar, bryta destruktiva tankebanor osv. Lite tråkig och repetitiv

[Sam]

🙄🤨😑