What do you think?
Rate this book
Motståndstrilogin #1
Krwawy kwiat
Pierwszy tom napisanej z rozmachem szwedzkiej Trylogii oporu.
Niepokojący thriller psychologiczny o kobiecie, która zostaje uwikłana w walkę z aparatem władzy.
Po studiach i odbyciu służby wojskowej Sara przeprowadza się do Sztokholmu. Od tajemniczego pożaru, w którym zginął jej ojciec, i brutalnego gwałtu boryka się z silnym stresem pourazowym. Podejmuje pracę w kawiarni i wynajmuje pokój w nieciekawej dzielnicy.
Pewnego dnia poznaje w knajpie Bellę, która proponuje jej pracę marzeń i wspólne mieszkanie. Świetnie się dogadują i wszystko zaczyna się układać. Jednak z czasem Sara zaczyna mieć wrażenie, że wokół dzieje się zbyt wiele dziwnych rzeczy i spotykają ją niepokojące zbiegi okoliczności.
Kiedy do biura dzwoni mężczyzna, który twierdzi, że jest jej ojcem, Sara postanawia się z nim spotkać. Czy to możliwe, że jego śmierć była tylko częścią zaplanowanej intrygi? Jakie tajemnice skrywał przed córką?
W życiu, w którym rzeczywistość przeplata się z fikcją, nic nie jest takie, jakim się wydaje. Szczególnie gdy wokół nie ma nikogo, komu można zaufać.
Niepokojący thriller psychologiczny o kobiecie, która zostaje uwikłana w walkę z aparatem władzy.
Po studiach i odbyciu służby wojskowej Sara przeprowadza się do Sztokholmu. Od tajemniczego pożaru, w którym zginął jej ojciec, i brutalnego gwałtu boryka się z silnym stresem pourazowym. Podejmuje pracę w kawiarni i wynajmuje pokój w nieciekawej dzielnicy.
Pewnego dnia poznaje w knajpie Bellę, która proponuje jej pracę marzeń i wspólne mieszkanie. Świetnie się dogadują i wszystko zaczyna się układać. Jednak z czasem Sara zaczyna mieć wrażenie, że wokół dzieje się zbyt wiele dziwnych rzeczy i spotykają ją niepokojące zbiegi okoliczności.
Kiedy do biura dzwoni mężczyzna, który twierdzi, że jest jej ojcem, Sara postanawia się z nim spotkać. Czy to możliwe, że jego śmierć była tylko częścią zaplanowanej intrygi? Jakie tajemnice skrywał przed córką?
W życiu, w którym rzeczywistość przeplata się z fikcją, nic nie jest takie, jakim się wydaje. Szczególnie gdy wokół nie ma nikogo, komu można zaufać.
456 pages, Paperback
First published January 16, 2018
18 people are currently reading
452 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 30 of 97 reviews
July 14, 2018
Hujeda MIG, vilken besvikelse. Hur många meningslösa adjektiv kan man egentligen proppa in i en bok? Författaren verkar älska ordet enormt; enormt arg, enormt snygg, enormt ledsen, enormt besviken.
Jag har precis lärt mig vad "show, don't tell" betyder, jag önskar att Louise Boije af Gennäs också visste det. Det gör hon tyvärr inte, vilket gör boken enormt platt. Misstänker lite att den är som en mix av Denise Rudberg (som jag inte läst (hehe), men som jag antar handlar om DEKADENS hos överklassen) och valfri thriller. Resultatet är tyvärr en tråkig bok med enormt dåligt slut, en orimligt naiv huvudperson och ett koncept är bra men som misslyckas totalt.
Boken var för lång, la fokus på onödiga detaljer och dialoger, samtidigt som utforskandet av känslor var helt värdelöst (återigen, "show, don't tell". Är så glad att jag googlade detta, nu kan jag äntligen förstå varför så många böcker är så enormt värdelösa)
Jag har precis lärt mig vad "show, don't tell" betyder, jag önskar att Louise Boije af Gennäs också visste det. Det gör hon tyvärr inte, vilket gör boken enormt platt. Misstänker lite att den är som en mix av Denise Rudberg (som jag inte läst (hehe), men som jag antar handlar om DEKADENS hos överklassen) och valfri thriller. Resultatet är tyvärr en tråkig bok med enormt dåligt slut, en orimligt naiv huvudperson och ett koncept är bra men som misslyckas totalt.
Boken var för lång, la fokus på onödiga detaljer och dialoger, samtidigt som utforskandet av känslor var helt värdelöst (återigen, "show, don't tell". Är så glad att jag googlade detta, nu kan jag äntligen förstå varför så många böcker är så enormt värdelösa)
March 3, 2018
SWEDISH REVIEW
I Blodlokan får vi följa Sara som har flyttat från Örebro till Stockholm efter att hennes pappa har gått bort. I början känns livet mörkt i en lägenhet med en jobbig hyresvärdinna och kaféjobbet är krävande, men ett slumpmöte på kaféet blir starten till ett nytt liv, med ett toppenjobb och en ny lyxig lägenhet. Men det sker besynnerliga saker runtomkring Sara och hon känner sig hotad. Är hon paranoid eller är det någon som är efter henne och i sådana fall varför?
Blodlokan är den första delen i trilogi och jag blev som uppslukad av boken och dess spännande handling. Boken börjar med att Sara etablerar sig i Stockholm, och allting verkar frid och fröjd men konstiga händelser sker omkring henne, och efter att ha hittat en massa mappar hemma i hennes pappas arbetsrum börjar hon fundera på vad hennes pappa egentligen höll på med. Snart står det klart att något skumt pågår, eller så är det Sara det är fel på.
Något som jag tyckte var väldigt intressant var alla artiklar som var bifogade i handlingen, verkliga artiklar på skandaler som har tystats ner under årtionden. Samt även artiklar på oklarheter kring mordet på Olof Palmes samt journalisten Cats Falck som försvann och sedan hittade död i en bil i Hammarbykanalen tillsammans med en väninna. Varför har Saras pappa samlat på alla dessa artiklar? Vad är det som pågår?
Blodlokan är en spännande bok och jag ser verkligen fram emot att läsa nästa bok i serien, speciellt då denna bok slutade väldigt överraskande och jag vill veta vad Sara ska göra härnäst.
Tack till Bookmarks förlag för recensionsexemplaret
ENGLISH REVIEW
Sara moves from Örebro to Stockholm to start a new life after her father dies in a mysterious fire. At first, everything is going too well: the cafe job is changed to a job at the agency and the meager space in the suburb is replaced by a luxury apartment in Östermalm.
But soon strange and unpleasant events start to occur around her, and the threat to Sara and her family feels increasingly obvious. It becomes apparent that someone thinks she has the crucial key to something important but who? And what?
Louise Boije of Gennäs portrays a young woman's struggle against the established power machinery in the Opposition Trilogy. It's a thrilling game with reality and fiction, where nothing is as it seems and where truth can change everything.
**********
In Blood Hog-weed do we get to follow Sara who has moved Örebro to Stockholm after her father has died. At first, life feels dismal in an apartment with a harsh landlady and the cafe job is demanding, but a random meeting at the cafe will be the start of a new life, with a top job and a new luxury apartment. Strange things are happening around Sara and she feels threatened. Is she paranoid or is someone after her and in that case why?
Blood Hog-weeds is the first book in a trilogy and I was engrossed with the thrilling story. The book begins with Sara establishing herself in Stockholm, and everything seems delightful after she gets the new job, but strange events happen around her, and she begins to wonder what her dad really was doing after finding a lot of folders at home in her father's workroom. Soon it is clear that something is going on, or something is wrong with Sara.
Something that I thought was very interesting was all the articles that were interwoven with the story, actual articles on scandals that have been silenced for decades. As well as articles about uncertainties surrounding the murder of Olof Palmes as well as the journalist Cats Falck who disappeared and then found dead in a car in the Hammarby Canal along with a friend. Why has Sara's dad collected all these articles? What is going on?
Blood Hog-weed is a thrilling book and I'm really looking forward to reading the next book in the series, especially since this book ended very surprisingly and I want to know what Sara will do next.
Thanks to Bookmarks förlag for the review copy!
I Blodlokan får vi följa Sara som har flyttat från Örebro till Stockholm efter att hennes pappa har gått bort. I början känns livet mörkt i en lägenhet med en jobbig hyresvärdinna och kaféjobbet är krävande, men ett slumpmöte på kaféet blir starten till ett nytt liv, med ett toppenjobb och en ny lyxig lägenhet. Men det sker besynnerliga saker runtomkring Sara och hon känner sig hotad. Är hon paranoid eller är det någon som är efter henne och i sådana fall varför?
Blodlokan är den första delen i trilogi och jag blev som uppslukad av boken och dess spännande handling. Boken börjar med att Sara etablerar sig i Stockholm, och allting verkar frid och fröjd men konstiga händelser sker omkring henne, och efter att ha hittat en massa mappar hemma i hennes pappas arbetsrum börjar hon fundera på vad hennes pappa egentligen höll på med. Snart står det klart att något skumt pågår, eller så är det Sara det är fel på.
Något som jag tyckte var väldigt intressant var alla artiklar som var bifogade i handlingen, verkliga artiklar på skandaler som har tystats ner under årtionden. Samt även artiklar på oklarheter kring mordet på Olof Palmes samt journalisten Cats Falck som försvann och sedan hittade död i en bil i Hammarbykanalen tillsammans med en väninna. Varför har Saras pappa samlat på alla dessa artiklar? Vad är det som pågår?
Blodlokan är en spännande bok och jag ser verkligen fram emot att läsa nästa bok i serien, speciellt då denna bok slutade väldigt överraskande och jag vill veta vad Sara ska göra härnäst.
Tack till Bookmarks förlag för recensionsexemplaret
ENGLISH REVIEW
Sara moves from Örebro to Stockholm to start a new life after her father dies in a mysterious fire. At first, everything is going too well: the cafe job is changed to a job at the agency and the meager space in the suburb is replaced by a luxury apartment in Östermalm.
But soon strange and unpleasant events start to occur around her, and the threat to Sara and her family feels increasingly obvious. It becomes apparent that someone thinks she has the crucial key to something important but who? And what?
Louise Boije of Gennäs portrays a young woman's struggle against the established power machinery in the Opposition Trilogy. It's a thrilling game with reality and fiction, where nothing is as it seems and where truth can change everything.
**********
In Blood Hog-weed do we get to follow Sara who has moved Örebro to Stockholm after her father has died. At first, life feels dismal in an apartment with a harsh landlady and the cafe job is demanding, but a random meeting at the cafe will be the start of a new life, with a top job and a new luxury apartment. Strange things are happening around Sara and she feels threatened. Is she paranoid or is someone after her and in that case why?
Blood Hog-weeds is the first book in a trilogy and I was engrossed with the thrilling story. The book begins with Sara establishing herself in Stockholm, and everything seems delightful after she gets the new job, but strange events happen around her, and she begins to wonder what her dad really was doing after finding a lot of folders at home in her father's workroom. Soon it is clear that something is going on, or something is wrong with Sara.
Something that I thought was very interesting was all the articles that were interwoven with the story, actual articles on scandals that have been silenced for decades. As well as articles about uncertainties surrounding the murder of Olof Palmes as well as the journalist Cats Falck who disappeared and then found dead in a car in the Hammarby Canal along with a friend. Why has Sara's dad collected all these articles? What is going on?
Blood Hog-weed is a thrilling book and I'm really looking forward to reading the next book in the series, especially since this book ended very surprisingly and I want to know what Sara will do next.
Thanks to Bookmarks förlag for the review copy!
May 14, 2018
Den här var ju måsteläsning; på gott och ont.
Boije af Gennäs är onekligen en duktig skribent, och jag gillar hennes infall att skapa en ny serie. Men redan från start stör jag mig alldeles ofantligt på huvudpersonen - OCH på hur hon gestaltas av författarinnan. Det är så mycket ”stockholmare tänker hur lantis nog tänker om Stockholm” att jag vill ta fram skämskudden. Och trots att vi ständigt får höra hur s-m-a-r-t vår hjältinna är (när hon i samtal med andra gör simpla, allmängiltiga, kommentarer), samt hur påverkad hon har blivit av en svår händelse, är hon så godtrogen att en blir galen. Gång på gång dessa ”äh, det var nog bara inbillning” och ”hon hade inte tid att kolla det nu”... Ja, jag fattar att dramaturgin kräver det, men tjejen är typ 25, har gått GMU och har en universitetsexamen. Och Örebro är knappast en håla i radioskugga...eller?
Uppväxttiden och skolgången där beskrivs (lite stolpigt) fint, och vännerna från förr ger lite bättre djup till karaktären. Jag gillar de verkliga tidningsutklippen, och de gör att boken sticker ut lite (vilket inte alla mysterier och all paranoia i sig gör, om en läst nutida thrillers tidigare). Och jag fortsätter läsa...
... även om jag rätt snart inser att det är lönlöst. Böcker utan riktiga slut går bort för mig, och jag är ytterst tveksam till att investera i två böcker till bara för att få hela historien.
Tror jag ska låna några gamla Boije af Gennäs istället!
Boije af Gennäs är onekligen en duktig skribent, och jag gillar hennes infall att skapa en ny serie. Men redan från start stör jag mig alldeles ofantligt på huvudpersonen - OCH på hur hon gestaltas av författarinnan. Det är så mycket ”stockholmare tänker hur lantis nog tänker om Stockholm” att jag vill ta fram skämskudden. Och trots att vi ständigt får höra hur s-m-a-r-t vår hjältinna är (när hon i samtal med andra gör simpla, allmängiltiga, kommentarer), samt hur påverkad hon har blivit av en svår händelse, är hon så godtrogen att en blir galen. Gång på gång dessa ”äh, det var nog bara inbillning” och ”hon hade inte tid att kolla det nu”... Ja, jag fattar att dramaturgin kräver det, men tjejen är typ 25, har gått GMU och har en universitetsexamen. Och Örebro är knappast en håla i radioskugga...eller?
Uppväxttiden och skolgången där beskrivs (lite stolpigt) fint, och vännerna från förr ger lite bättre djup till karaktären. Jag gillar de verkliga tidningsutklippen, och de gör att boken sticker ut lite (vilket inte alla mysterier och all paranoia i sig gör, om en läst nutida thrillers tidigare). Och jag fortsätter läsa...
... även om jag rätt snart inser att det är lönlöst. Böcker utan riktiga slut går bort för mig, och jag är ytterst tveksam till att investera i två böcker till bara för att få hela historien.
Tror jag ska låna några gamla Boije af Gennäs istället!
January 3, 2019
A thrilling book about injustice, politics and misuse of power. The story is about Sara, a young woman, with a difficult past, who moves to Stockholm and suddenly gets a top job. Everything seems too good to be true, which it is.
The main character faces powerful men that do everything it takes not to be exposed for what they truly are, and they are not to be underestimated. The author uses some mysterious happenings and cover ups in Sweden, describes them in her own way, and make them fit the story. Many events are well known and scandalous, but I don't know exactly how much are theories, news articles and how much is the truth.
Some of the content is somewhat predictable. Never the less, the book is very interesting.
The main character faces powerful men that do everything it takes not to be exposed for what they truly are, and they are not to be underestimated. The author uses some mysterious happenings and cover ups in Sweden, describes them in her own way, and make them fit the story. Many events are well known and scandalous, but I don't know exactly how much are theories, news articles and how much is the truth.
Some of the content is somewhat predictable. Never the less, the book is very interesting.
November 6, 2021
Nej. Bara nej.
Det är något intressant med en bok som under 440+ sidor inte får mig att känna något för karaktärerna som är med. Det enkla anledningen är att det är så enormt spretigt och jag ser ingen som helst röd tråd i karaktärernas utveckling eller varande. Språket i sig är lätt, men knappast nydanande, och meningslösa beskrivningar fyller sidorna. Jag lyckades dock läsa mig genom boken utan att vilja hoppa från ett litterärt stup, vilket ger boken en stjärna i betyg istället för en mentalt överkryssad.
Det är något intressant med en bok som under 440+ sidor inte får mig att känna något för karaktärerna som är med. Det enkla anledningen är att det är så enormt spretigt och jag ser ingen som helst röd tråd i karaktärernas utveckling eller varande. Språket i sig är lätt, men knappast nydanande, och meningslösa beskrivningar fyller sidorna. Jag lyckades dock läsa mig genom boken utan att vilja hoppa från ett litterärt stup, vilket ger boken en stjärna i betyg istället för en mentalt överkryssad.
October 5, 2018
Researchen som innefattar en massa gamla nyhetsartiklar och vissa analyser kopplade till dem drar upp betyget. Det eviga glassandet med beskrivningar av vräkiga fester och överkonsumtion av märkesprylar av allehanda slag drar ner det. Det blir inte trovärdigt så stora delar av berättelsen blir mest en transportsträcka...
October 23, 2024
När Blodlokan kom så blev den en rejäl snackis och jag blev ju så klart nyfiken på den. Jag är alltid sugen på en bra thriller. På bokrean året efter så köpte jag den (och även andra delen, faktiskt), men sedan gick den samma öde till mötes som så många andra böcker i min hylla. Den blev stående där, oläst. När jag satte ihop årets Boktolva så tyckte jag att det ju kunde vara dags att ta sig an den och nu var det alltså äntligen dags.
Kort sagt handlar den här boken om politiska skandaler och maktmissbruk. Något som blir mer och mer aktuellt, tycker jag. Och så har de mage att undra varför politikerföraktet är så utbrett. Med den senaste tidens händelser färskt i minnet så kanske det just nu inte kändes som någon bra idé att rycka ut till Anna Kinberg-Batras försvar. Även om just de där kommentarerna om kvinnors klädsel, som nämns i boken, irriterar mig vansinnigt mycket. Ingen skulle väl komma på tanken att kommentera vad Kristersson har på sig.
Det är svårt att få rätt på vad jag egentligen tycker om Blodlokan, jag känner mig så tudelad. Det finns så mycket som stör mig och den är så otroligt spännande samtidigt som den är fullständigt osannolik. Det är liksom för mycket av allt. Mitt betyg bevisar strängt taget att det inte måste vara trovärdigt för att vara bra. Men kurvan är exponentiell. Ju mindre trovärdigt, desto bättre måste det vara. Nu ser jag fram emot att läsa andra delen och funderar som bäst på om jag kanske ska ta med serien i min Finish That Series-utmaning 2025.
OBS! Detta är en kraftigt förkortad text. Hela finns på min blogg
Kort sagt handlar den här boken om politiska skandaler och maktmissbruk. Något som blir mer och mer aktuellt, tycker jag. Och så har de mage att undra varför politikerföraktet är så utbrett. Med den senaste tidens händelser färskt i minnet så kanske det just nu inte kändes som någon bra idé att rycka ut till Anna Kinberg-Batras försvar. Även om just de där kommentarerna om kvinnors klädsel, som nämns i boken, irriterar mig vansinnigt mycket. Ingen skulle väl komma på tanken att kommentera vad Kristersson har på sig.
Det är svårt att få rätt på vad jag egentligen tycker om Blodlokan, jag känner mig så tudelad. Det finns så mycket som stör mig och den är så otroligt spännande samtidigt som den är fullständigt osannolik. Det är liksom för mycket av allt. Mitt betyg bevisar strängt taget att det inte måste vara trovärdigt för att vara bra. Men kurvan är exponentiell. Ju mindre trovärdigt, desto bättre måste det vara. Nu ser jag fram emot att läsa andra delen och funderar som bäst på om jag kanske ska ta med serien i min Finish That Series-utmaning 2025.
OBS! Detta är en kraftigt förkortad text. Hela finns på min blogg
May 16, 2019
Kastade mig ganska förutsättningslöst över den här boken, ett färskt inköp från lådan med prisnedsatta pocketar från Maxi. Författarens namn klingar bekant från mitt slaviska följande av Rederiet i min ungdom, men som författare har jag inte tidigare stiftat bekantskap med henne.
Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om det här om jag ska vara ärlig. Okej, boken är stundtals ganska spännande, med lite psykologiska inslag och känsla av stor fara för huvudpersonen, men samtidigt känns själva storyn oerhört komplex och löst sammanhängande och jag kan tänka ut minst 4-5 olika avsnitt av P3-dokumentär som den här boken är inne och snuddar på. Konspirationsteorierna blir väl omfattande och spretiga och det är svårt för läsaren att få ett greppbart sammanhang till slut tycker jag. Dessutom tycker jag att karaktärerna är ganska ytligt beskrivna och jag bryr mig verkligen inte om Sara och Bellas Stockholmsliv eller de andra huvudpersonerna i boken på samma sätt om jag bryr mig om Joona Linna och Saga Berger t ex. Jag köpte även bok två i den här trilogin och ska väl ge mig på den också så småningom, och hoppas att saker och ting sätter sig och faller på plats lite bättre där.
Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om det här om jag ska vara ärlig. Okej, boken är stundtals ganska spännande, med lite psykologiska inslag och känsla av stor fara för huvudpersonen, men samtidigt känns själva storyn oerhört komplex och löst sammanhängande och jag kan tänka ut minst 4-5 olika avsnitt av P3-dokumentär som den här boken är inne och snuddar på. Konspirationsteorierna blir väl omfattande och spretiga och det är svårt för läsaren att få ett greppbart sammanhang till slut tycker jag. Dessutom tycker jag att karaktärerna är ganska ytligt beskrivna och jag bryr mig verkligen inte om Sara och Bellas Stockholmsliv eller de andra huvudpersonerna i boken på samma sätt om jag bryr mig om Joona Linna och Saga Berger t ex. Jag köpte även bok två i den här trilogin och ska väl ge mig på den också så småningom, och hoppas att saker och ting sätter sig och faller på plats lite bättre där.
April 21, 2019
Thriller står det på framsidan, jag skulle snarare beskriva den som någon form av chic-lit-drama. Så olik de tidigare böcker av Boije af Gennäs som jag verkligen gillar. Handlingen är platt och förutsägbar. På slutet blir den något spännande , men då har man redan långt tidigare räknat ut vad som kommer hända. Njae, kommer tyvärr inte läsa de andra två delarna i serien. Hade kanske för höga förhpppningar om denna bok- men den är överallt och ingenstans.
July 30, 2020
Tę książkę przeczytałam już jakiś czas temu, odłożyłam na półkę i zapomniałam Wam o niej wspomnieć, dlatego biegnę naprawić swój błąd.
💓
💓
Główna bohaterka Sara po tajemniczej śmierci swego ojca przeprowadza się do Sztokholmu. Cierpi na stres pourazowy, z którym nie do końca sobie radzi. Jednak nie poddaje się i bierze życie w swoje ręce i próbuje poukładać go na nowo dlatego wynajmuje pokój w bardzo niskiej cenie. Los na jej drodze stawia Belle kobietę, która odnosi wiele sukcesów. To właśnie ona załatwia jej pracę w agencji PR. Kiedy wydaje się, że wszystko wraca do normy i pomału układa się to jeden dzień może zmienić wszystko. Po telefonie, który Sara odbiera i słyszy swojego tatę rozbudza się nadzieja na to że to wszystko jest jakimś nieporozumieniem które da się w logiczny sposób wyjaśnić. Czy śmierć ojca to intryga? Co jeszcze skrywa on przed nią? Koniecznie musi się ona z nim zobaczyć, ale czy dojdzie do tego?
💓
💓
Moi drodzy ja do tej książki mam mieszane uczucia. Na pewno plusem w niej jest postać Sary, osoby odważnej, choć pogubionej. Minusem natomiast jest powolna akcja i mała ilość zwrotów akcji. Ja jestem osobą, która ceni sobie w książkach szybką akcję nie lubię kiedy wlecze się ona jak flaki w oleju. Kolejnym plusem są emocje, jakie dostarczyła mi ona i to nie tylko te dobre. W książce jest sporo intryg, niewyjaśnionych sytuacji oraz tajemnic, które uwielbiam. Zakończenie jest takie, jakie powinno być, czyli ciekawe i rozbudzające zniecierpliwienie na kolejny tom. Od siebie na tę chwilę daję 6/10 i ma nadzieję, że kolejny tom będzie dla mnie ogromnym zaskoczeniem, gdzie będę mogła dać jeszcze wyższą ocenę.
💓
💓
Główna bohaterka Sara po tajemniczej śmierci swego ojca przeprowadza się do Sztokholmu. Cierpi na stres pourazowy, z którym nie do końca sobie radzi. Jednak nie poddaje się i bierze życie w swoje ręce i próbuje poukładać go na nowo dlatego wynajmuje pokój w bardzo niskiej cenie. Los na jej drodze stawia Belle kobietę, która odnosi wiele sukcesów. To właśnie ona załatwia jej pracę w agencji PR. Kiedy wydaje się, że wszystko wraca do normy i pomału układa się to jeden dzień może zmienić wszystko. Po telefonie, który Sara odbiera i słyszy swojego tatę rozbudza się nadzieja na to że to wszystko jest jakimś nieporozumieniem które da się w logiczny sposób wyjaśnić. Czy śmierć ojca to intryga? Co jeszcze skrywa on przed nią? Koniecznie musi się ona z nim zobaczyć, ale czy dojdzie do tego?
💓
💓
Moi drodzy ja do tej książki mam mieszane uczucia. Na pewno plusem w niej jest postać Sary, osoby odważnej, choć pogubionej. Minusem natomiast jest powolna akcja i mała ilość zwrotów akcji. Ja jestem osobą, która ceni sobie w książkach szybką akcję nie lubię kiedy wlecze się ona jak flaki w oleju. Kolejnym plusem są emocje, jakie dostarczyła mi ona i to nie tylko te dobre. W książce jest sporo intryg, niewyjaśnionych sytuacji oraz tajemnic, które uwielbiam. Zakończenie jest takie, jakie powinno być, czyli ciekawe i rozbudzające zniecierpliwienie na kolejny tom. Od siebie na tę chwilę daję 6/10 i ma nadzieję, że kolejny tom będzie dla mnie ogromnym zaskoczeniem, gdzie będę mogła dać jeszcze wyższą ocenę.
January 26, 2018
Mycket imponerad av detta - har alltid gillat Boije af Gennäs och blev förvånad när jag fick höra om genrebytet. Det går ju inte alltid väl, sådant där. Men Blodlokan är mycket bra, mycket spännande, mycket tankeväckande. Rekommenderas varmt.
October 21, 2020
Como novela negra no está mal, aunque bastante previsible. Pero compararla con la saga Millenium es un gran error por parte de la editorial, te crea unas expectativas que no se cumplen.
Lo cierto es que te ves venir los giros varios capítulos antes. No es que se mala, es normalita.
Lo cierto es que te ves venir los giros varios capítulos antes. No es que se mala, es normalita.
July 14, 2019
3,5 stars
I don't really read this genre a lot so can't say if it's good or bad, but personally I was pleasanty surprised by it. The writing is nothing special, but I audiobooked the majority of it and it was cozy to listen to, though it was a bit predictable. Read the last third of the book on the audiobook app. Will see if I pick up the next books.
I don't really read this genre a lot so can't say if it's good or bad, but personally I was pleasanty surprised by it. The writing is nothing special, but I audiobooked the majority of it and it was cozy to listen to, though it was a bit predictable. Read the last third of the book on the audiobook app. Will see if I pick up the next books.
February 12, 2018
Kanske hade jag för höga förväntningar, den var lovande emellanåt men förblev lite platt och för mycket fiction för att den riktigt skulle ta sig. Lämnar inget sug efter fortsättning även om det var intressant med inblickarna i Sveriges rättsskandaler.
September 19, 2018
2.5 stjärnor.
Herregud vilken bergochdalbana. Först bra, sen dåligt, sen bra igen sen dålig igen. Jag blev sur av att läsa den. Sur på Sara, sur på karaktärerna runt omkring henne - sur på hela boken - MEN - det fanns fortfarande något där som gjorde att jag ville fortsätta läsa.
Herregud vilken bergochdalbana. Först bra, sen dåligt, sen bra igen sen dålig igen. Jag blev sur av att läsa den. Sur på Sara, sur på karaktärerna runt omkring henne - sur på hela boken - MEN - det fanns fortfarande något där som gjorde att jag ville fortsätta läsa.
July 6, 2019
Jag funderade om jag hade fått tag i någon sorts ungdomsbok i början. Taffligt språk och ytliga personbeskrivningar. Alldeles för seg för min smak men den tog sig mot slutet och jag läste den endast för samhällskritiken som sakta vävdes fram. Nu får vi se hur den utvecklas .
August 13, 2018
Titel: Bloedspoor
Serie: Resistance Trilogie (#1)
Auteur: Louise Boije af Gennäs
Uitgeverij: Karakter
Jaar van uitgave: 2018
Aantal bladzijden: 432
Nadat Sara's vader tijdens een brand is overleden, verhuist ze naar Stockholm. In het begin lijkt haar leven bijna te soepel verlopen. Sara heeft een aantal traumatische gebeurtenissen meegemaakt en is nu dolgelukkig omdat ze eindelijk het leven leidt dat ze wil.
Al snel beseft Sara dat de zaken anders zijn dan ze lijken. Er gebeuren vreemde dingen die steeds angstaanjagender worden en volkomen onverklaarbaar zijn. Ze begint aan haar eigen geestelijke gezondheid te twijfelen en bekijkt iedereen om haar heen met groeiende argwaan. Verbeeldt ze zich de vreemde dingen die met haar gebeuren?
De dreiging tegen Sara en haar familie wordt duidelijk als steeds blijkt dat er iemand is die koste wat kost iets van haar wil. Maar wat wil diegene? En waarom? Sara zoekt de antwoorden in het verband tussen de mysterieuze dood van haar vader en de documenten die ze in zijn kantoor heeft gevonden.
In de Resistance-trilogie beschrijft Louise Boije af Gennäs het gevecht van een individu tegen de autoriteiten.
Het is een huiveringwekkend spel, een manipulatie van realiteit versus fantasie waarin niets is wat het lijkt en de werkelijkheid alles kan veranderen.
Deze ijzersterke thrillerserie is een combinatie van het complot in De Millennium-trilogie en de onzekerheid van Het meisje in de trein.
Bovenstaande flaptekst was voldoende om mij nieuwsgierig te maken naar dit verhaal. Zowel De Millenium-trilogie (link naar recensie) als ‘Het meisje in de trein’ hebben mij op het punten van mijn stoel gekregen. Vanzelfsprekend was ik dan ook benieuwd naar dit boek.
In dit verhaal volg je Sara. Hoewel dit niet direct duidelijk is, kom je er langzaam maar zeker achter dat zij verschillende nare gebeurtenissen heeft meegemaakt. Haar verhuizing naar Stockholm is bedoeld om met een schone lei te beginnen en weer een leven op te bouwen.
Al snel lijkt dit aardig te lukken. Het leven van Sara krijgt weer kleur door positieve gebeurtenissen om haar heen.
Wat dit verhaal sterk maakt, is de onderliggende spanning. De auteur slaagt er goed in om de twijfel en argwaan die Sara ervaart, overtuigend te brengen naar de lezer. De gebeurtenissen die voorvallen zijn vreemd, maar lijken ongrijpbaar. Dit heeft als resultaat dat je door wil blijven lezen en duidelijkheid probeert te krijgen.
De spanning zit vooral in hetgeen dat niet gebeurt. De spanning wordt goed opgebouwd en is goed verdeeld over het hele boek.
Sara is een multidimensionaal personage en dit zorgde ervoor dat ik me goed kon verplaatsen in haar. De keuzes die ze maakt zijn te verklaren, evenals de gedachtes en gevoelens die ze ervaart. Naarmate het verhaal vordert, kom je meer over haar te weten en dit zorgt ervoor dat ze een overtuigend karakter is.
De sfeeromschrijvingen in het boek zijn origineel en dragen eraan bij dat de lezer zich kan verplaatsen in de omgeving van het verhaal. Zonder te verzanden in teveel details, staat het verhaal vol met beschrijvingen van ruimtes, locaties en personen.
Dit boek heeft me ervan overtuigd dat ik de andere delen in de trilogie wil lezen. Liever vandaag dan morgen!
Serie: Resistance Trilogie (#1)
Auteur: Louise Boije af Gennäs
Uitgeverij: Karakter
Jaar van uitgave: 2018
Aantal bladzijden: 432
Nadat Sara's vader tijdens een brand is overleden, verhuist ze naar Stockholm. In het begin lijkt haar leven bijna te soepel verlopen. Sara heeft een aantal traumatische gebeurtenissen meegemaakt en is nu dolgelukkig omdat ze eindelijk het leven leidt dat ze wil.
Al snel beseft Sara dat de zaken anders zijn dan ze lijken. Er gebeuren vreemde dingen die steeds angstaanjagender worden en volkomen onverklaarbaar zijn. Ze begint aan haar eigen geestelijke gezondheid te twijfelen en bekijkt iedereen om haar heen met groeiende argwaan. Verbeeldt ze zich de vreemde dingen die met haar gebeuren?
De dreiging tegen Sara en haar familie wordt duidelijk als steeds blijkt dat er iemand is die koste wat kost iets van haar wil. Maar wat wil diegene? En waarom? Sara zoekt de antwoorden in het verband tussen de mysterieuze dood van haar vader en de documenten die ze in zijn kantoor heeft gevonden.
In de Resistance-trilogie beschrijft Louise Boije af Gennäs het gevecht van een individu tegen de autoriteiten.
Het is een huiveringwekkend spel, een manipulatie van realiteit versus fantasie waarin niets is wat het lijkt en de werkelijkheid alles kan veranderen.
Deze ijzersterke thrillerserie is een combinatie van het complot in De Millennium-trilogie en de onzekerheid van Het meisje in de trein.
Bovenstaande flaptekst was voldoende om mij nieuwsgierig te maken naar dit verhaal. Zowel De Millenium-trilogie (link naar recensie) als ‘Het meisje in de trein’ hebben mij op het punten van mijn stoel gekregen. Vanzelfsprekend was ik dan ook benieuwd naar dit boek.
In dit verhaal volg je Sara. Hoewel dit niet direct duidelijk is, kom je er langzaam maar zeker achter dat zij verschillende nare gebeurtenissen heeft meegemaakt. Haar verhuizing naar Stockholm is bedoeld om met een schone lei te beginnen en weer een leven op te bouwen.
Al snel lijkt dit aardig te lukken. Het leven van Sara krijgt weer kleur door positieve gebeurtenissen om haar heen.
Wat dit verhaal sterk maakt, is de onderliggende spanning. De auteur slaagt er goed in om de twijfel en argwaan die Sara ervaart, overtuigend te brengen naar de lezer. De gebeurtenissen die voorvallen zijn vreemd, maar lijken ongrijpbaar. Dit heeft als resultaat dat je door wil blijven lezen en duidelijkheid probeert te krijgen.
De spanning zit vooral in hetgeen dat niet gebeurt. De spanning wordt goed opgebouwd en is goed verdeeld over het hele boek.
Sara is een multidimensionaal personage en dit zorgde ervoor dat ik me goed kon verplaatsen in haar. De keuzes die ze maakt zijn te verklaren, evenals de gedachtes en gevoelens die ze ervaart. Naarmate het verhaal vordert, kom je meer over haar te weten en dit zorgt ervoor dat ze een overtuigend karakter is.
De sfeeromschrijvingen in het boek zijn origineel en dragen eraan bij dat de lezer zich kan verplaatsen in de omgeving van het verhaal. Zonder te verzanden in teveel details, staat het verhaal vol met beschrijvingen van ruimtes, locaties en personen.
Dit boek heeft me ervan overtuigd dat ik de andere delen in de trilogie wil lezen. Liever vandaag dan morgen!
March 2, 2024
1/5 ✨
Mogłabym skrócić tą recenzje do: zaczęłam ją czytać w 2020, a skończyłam teraz, była do dupy. No, ale błagam... tyle zmarnowanego czasu, że ja chce krwi.
Po pierwsze - było to w luj nudne. I żebyśmy się zrozumieli, co znaczy nudne. Przewlekle ciagniaca się opowieść, bo akcja nie można tego nazwać, o niewidomo czym, aż do w sumie ostanich 100 stron.
Po drugie - jak to jest źle napisane. Jak to jest pocięte, ola boga bój się panie... Jak czytam rozdział to jest "pocięty" - tak jakby nie dokończony, albo zaczęty z dupy, bo nagle po drodze wydarzyły się z 3 rzeczy, ale po cie cie czytelniku o nich informować? Czytam zdania i TEŻ wydają się pocięte (urwane, toporne, suche, złe). Ja nie wiem, co tu poszło nie tak oprócz tego, że wszystko.
Oraz kto stwierdził, że dobrym pomysłem będzie zostawiać wtręty po angielsku czy szwedzku? Znaczy... Czytasz sobie i nagle klasyczne powiedzonko w jednym z tych dwóch języków, bo czemu nie? I to jeszcze wplecone i wyróżnione tak, abyś na pewno wiedział że tam jest... Bruh... Ja wiem, że to dlatego, bo w Szwecji mówi się płynie w obu językach, ale jak robisz tłumaczenie to weź to zrób tak, aby miało sens w języku, w którym akurat czytasz... Bo jak 2-3 lata temu o Szwecji wiedziałam, że istnieje to trochę słabo dla realizacji i zrozumienia tego.
Po trzecie - zmarnowany potencjał do tego stopnia jak ja marnuje twój czas gdy czytasz tę recenzję. Serio lepiej by było gdybyś skończył na wstępie. W każdym razie ta książka ma tyle ciekawych nawiązań do popkultury i wyciąga je z nikąd jakby chciało wytrzeć się znajomością dobrych książek. Bo to dobra książka nie była. Ale nawiązywał do dobrych książkek... Ja na miejscu "Stu lat samotności" bym się chyba obraziła. W dodatku było to tak wyjęte z kontekstu i chyba mające na celu podkreślenie tego, jak bardzo nasza główna bohaterka jest inteligenta i ile ona przeczytała i ile ona to wie... I to boli najbardziej, bo sama bohaterka i historia są dobre, ale tak beznadziejne zrealizowane, że ręce opadają.
Tak... To była zła książka i cieszę się, że była na tyle zła, że jak mnie zapytasz o czym była ja odpowiem "zła", bo przestaje pamiętać fabułę, a skończyłam ją przecież przed chwilą.
Nie polecam ✨
Mogłabym skrócić tą recenzje do: zaczęłam ją czytać w 2020, a skończyłam teraz, była do dupy. No, ale błagam... tyle zmarnowanego czasu, że ja chce krwi.
Po pierwsze - było to w luj nudne. I żebyśmy się zrozumieli, co znaczy nudne. Przewlekle ciagniaca się opowieść, bo akcja nie można tego nazwać, o niewidomo czym, aż do w sumie ostanich 100 stron.
Po drugie - jak to jest źle napisane. Jak to jest pocięte, ola boga bój się panie... Jak czytam rozdział to jest "pocięty" - tak jakby nie dokończony, albo zaczęty z dupy, bo nagle po drodze wydarzyły się z 3 rzeczy, ale po cie cie czytelniku o nich informować? Czytam zdania i TEŻ wydają się pocięte (urwane, toporne, suche, złe). Ja nie wiem, co tu poszło nie tak oprócz tego, że wszystko.
Oraz kto stwierdził, że dobrym pomysłem będzie zostawiać wtręty po angielsku czy szwedzku? Znaczy... Czytasz sobie i nagle klasyczne powiedzonko w jednym z tych dwóch języków, bo czemu nie? I to jeszcze wplecone i wyróżnione tak, abyś na pewno wiedział że tam jest... Bruh... Ja wiem, że to dlatego, bo w Szwecji mówi się płynie w obu językach, ale jak robisz tłumaczenie to weź to zrób tak, aby miało sens w języku, w którym akurat czytasz... Bo jak 2-3 lata temu o Szwecji wiedziałam, że istnieje to trochę słabo dla realizacji i zrozumienia tego.
Po trzecie - zmarnowany potencjał do tego stopnia jak ja marnuje twój czas gdy czytasz tę recenzję. Serio lepiej by było gdybyś skończył na wstępie. W każdym razie ta książka ma tyle ciekawych nawiązań do popkultury i wyciąga je z nikąd jakby chciało wytrzeć się znajomością dobrych książek. Bo to dobra książka nie była. Ale nawiązywał do dobrych książkek... Ja na miejscu "Stu lat samotności" bym się chyba obraziła. W dodatku było to tak wyjęte z kontekstu i chyba mające na celu podkreślenie tego, jak bardzo nasza główna bohaterka jest inteligenta i ile ona przeczytała i ile ona to wie... I to boli najbardziej, bo sama bohaterka i historia są dobre, ale tak beznadziejne zrealizowane, że ręce opadają.
Tak... To była zła książka i cieszę się, że była na tyle zła, że jak mnie zapytasz o czym była ja odpowiem "zła", bo przestaje pamiętać fabułę, a skończyłam ją przecież przed chwilą.
Nie polecam ✨
January 26, 2019
Blodlokan är en väldigt bra och spännande bladvändare. Louise Boije av Gennäs har fått ihop en historia som väcker intresse och har högt tempo. Som thrillerdebut så håller den mycket hög klass! Den är välskriven och lättläst. De flesta bitar handlar om Sara och det är i jag-form. Jag brukar ha svårt för det, men här känns det helt rätt. Ibland så kommer det stycken i kursiv form med en annan berättare, och ibland får läsaren ta del av det underlag som Saras pappa samlat på sig. Det är autentiska artiklar från olika tidningar, och Louise Boije av Gennäs lyckas verkligen få fram känslan av konspiration och något mycket obehagligt. Historierna som urklippen berättar är välkända för mig (kanske för att jag är rätt ålder?) men ändå får jag känslan av att här finns mer som inte skrivs ut. Väldigt intressant!
Karaktärsteckningarna i Blodlokan är bra, men det är långt ifrån att man lär känna någon av karaktärerna. Den genomgående känslan är att man bara får lära känna en yta, och att man i den här trilogin kommer att få ändra åsikt om många av dem allt efterhand. Bitvis har jag lite svårt för Sara. Ibland är hon mer än lovligt naiv, och ibland är hon lite väl misstänksam. Man hänger inte alltid med i svängarna som läsare. Tar man ett steg tillbaka och betraktar historien så borde man reagera på det orimliga, inte bara i vad Sara upplever utan även de resurser som verkar läggas på att bygga en alternativ verklighet. Men eftersom jag dras med så fullständigt i den här berättelsen så köper jag i någon mån alltihopa. För det är ju fiktion. Eller?
Jag är verkligen glad att jag ändrade mig och gav Louise Boije af Gennäs en ny chans! Ännu gladare är jag att förlaget skickade del två, Skendöda, till mig. Den ska snart läsas.
Omdöme: Välskriven bladvändare om konspirationer, vänskap och hugg i ryggen.
Betyg: 4+
https://lottensbokblogg.wordpress.com...
Karaktärsteckningarna i Blodlokan är bra, men det är långt ifrån att man lär känna någon av karaktärerna. Den genomgående känslan är att man bara får lära känna en yta, och att man i den här trilogin kommer att få ändra åsikt om många av dem allt efterhand. Bitvis har jag lite svårt för Sara. Ibland är hon mer än lovligt naiv, och ibland är hon lite väl misstänksam. Man hänger inte alltid med i svängarna som läsare. Tar man ett steg tillbaka och betraktar historien så borde man reagera på det orimliga, inte bara i vad Sara upplever utan även de resurser som verkar läggas på att bygga en alternativ verklighet. Men eftersom jag dras med så fullständigt i den här berättelsen så köper jag i någon mån alltihopa. För det är ju fiktion. Eller?
Jag är verkligen glad att jag ändrade mig och gav Louise Boije af Gennäs en ny chans! Ännu gladare är jag att förlaget skickade del två, Skendöda, till mig. Den ska snart läsas.
Omdöme: Välskriven bladvändare om konspirationer, vänskap och hugg i ryggen.
Betyg: 4+
https://lottensbokblogg.wordpress.com...
July 9, 2020
Leider ein Thriller, der mit den hohen Erwartungen, die ich vorab hatte – auch aufgrund der Vergleiche mit der Milleniumstriologie von Stieg Larsson –, nicht mithalten kann.
Die Handlung: mäßig spannend, irgendwo zwischen belanglosen Schilderungen und übertriebenen Darstellungen.
Der Stil: Erzählt aus der Ich-Perspektive der Protagonistin Sara, womit ein bestimmter Effekt beim Leser erzielt werden soll. Nämlich die Überlegung, ob all die seltsamen Dinge gerade wirklich passieren oder Sara sich die aufgrund ihrer Vorgeschichte einbildet.
Die Besonderheit: Durch die Zeitungsartikel, die immer wieder eingestreut werden, wird sowohl formal als auch inhaltlich mit Fiktion und Wahrheit gespielt.
Die Charaktere: Die gebrochene Frau vom Militär, der unsympathische Agenturchef, der väterliche Freund der Familie oder der clevere Journalist wirken extrem überzeichnet und zu wenig ausgearbeitet.
Die Auflösung: nach rund 400 Seiten, über die die Handlung eher vor sich hin plätschert, geht am Ende alles ganz schnell... Wirklich überraschend ist es bis zu diesem Punkt aber trotz des Cliffhängers nicht.
Die Handlung: mäßig spannend, irgendwo zwischen belanglosen Schilderungen und übertriebenen Darstellungen.
Der Stil: Erzählt aus der Ich-Perspektive der Protagonistin Sara, womit ein bestimmter Effekt beim Leser erzielt werden soll. Nämlich die Überlegung, ob all die seltsamen Dinge gerade wirklich passieren oder Sara sich die aufgrund ihrer Vorgeschichte einbildet.
Die Besonderheit: Durch die Zeitungsartikel, die immer wieder eingestreut werden, wird sowohl formal als auch inhaltlich mit Fiktion und Wahrheit gespielt.
Die Charaktere: Die gebrochene Frau vom Militär, der unsympathische Agenturchef, der väterliche Freund der Familie oder der clevere Journalist wirken extrem überzeichnet und zu wenig ausgearbeitet.
Die Auflösung: nach rund 400 Seiten, über die die Handlung eher vor sich hin plätschert, geht am Ende alles ganz schnell... Wirklich überraschend ist es bis zu diesem Punkt aber trotz des Cliffhängers nicht.
January 28, 2020
Historia silnej kobiety, byłej żołnierce, która musi stanąć na nogi, po tragicznej śmierci swojego ojca.
Powieść przepełniona tęsknota, owianą tajemnicą i nie lada zagadką. Kim tak naprawdę był jej ojciec? Czym jest Krwawy Kwiat, co wspólnego mają chrabąszcze?
Sara przeprowadza się, stara się zaaklimatyzować, ma prace, która prędko zmienia. Dostaje propozycje od nieznajomej, by zacząć nowe (lepsze) życie. Na drodze staje jej wiadomość, którą dostaje... od swojego ojca.
Czy oby na pewno zmarł w pożarze?
———
Jest to mój pierwszy Skandynawski Kryminał, i nie do końca kupuje mnie styl autora. Sama książka jest w całości oryginalna, nie spotkałem się z główną bohaterką, która była w wojsku, oraz cała historią, którą można przeczytać na stornach.
Ma swój klimat.
Całość kończy się w sposób, którego nie lubię.
Druga część to będzie must have.
Pod koniec robi się mrocznie, da się odczuć adrenalinę.
Nie jest to wielce wybitna książka, o której będę myśleć przez kilka dni. Jest po prostu DOBRA. Stad ta ocena.
:)
Powieść przepełniona tęsknota, owianą tajemnicą i nie lada zagadką. Kim tak naprawdę był jej ojciec? Czym jest Krwawy Kwiat, co wspólnego mają chrabąszcze?
Sara przeprowadza się, stara się zaaklimatyzować, ma prace, która prędko zmienia. Dostaje propozycje od nieznajomej, by zacząć nowe (lepsze) życie. Na drodze staje jej wiadomość, którą dostaje... od swojego ojca.
Czy oby na pewno zmarł w pożarze?
———
Jest to mój pierwszy Skandynawski Kryminał, i nie do końca kupuje mnie styl autora. Sama książka jest w całości oryginalna, nie spotkałem się z główną bohaterką, która była w wojsku, oraz cała historią, którą można przeczytać na stornach.
Ma swój klimat.
Całość kończy się w sposób, którego nie lubię.
Druga część to będzie must have.
Pod koniec robi się mrocznie, da się odczuć adrenalinę.
Nie jest to wielce wybitna książka, o której będę myśleć przez kilka dni. Jest po prostu DOBRA. Stad ta ocena.
:)
January 5, 2020
Nichts Halbes und nichts Ganzes
„Blutblume“ ist der Auftakt der sogenannten Widerstands-Trilogie, deren Inhaltsangabe sich zunächst durchaus gut las. Sara ist gerade erst vom Land nach Stockholm gezogen und versucht dort nun ihr Glück nach mehreren harten Schicksalsschlägen. Doch schon nach kurzer Zeit geschehen merkwürdige bis völlig verrückte Dinge, sodass sie zunehmend das Vertrauen in ihr Umfeld und auch in ihren eigenen Geisteszustand verliert. Sie findet eine große Dokumentensammlung im Büro ihres verstorbenen Vaters, die darauf hindeuten, dass in Schweden nicht alles so rund läuft, wie es sollte. Diese Dokumente fließen auch in die Handlung ein und werden so dem Leser zugänglich gemacht. Schon das Impressum weist darauf hin: „[...] Die wiedergegebenen Artikel sind jedoch echt [...]. Bitte beachten Sie, dass Realität und Fiktion in diesem Buch parallel existieren.“ Okay, dachte ich mir, hier wird also versucht, unter dem Deckmäntelchen der Fiktionalität dem Leser Realität zu verkaufen. Ob das mal funktioniert?
Tja, was soll ich sagen. Für mich hat es nicht funktioniert. Die die schwedische Regierung belastenden Artikel stören enorm den Lesefluss und sind für Leser, die sich nicht mit Schwedens Politsystem auskennen, oder sich generell für politische Verstrickungen interessieren, schlicht kaum nachvollziehbar. Letztlich habe ich nur Bruchteile wirklich verstanden bzw. einordnen können. Es kommt erschwerend hinzu, dass die Handlung, in die diese Dokumente eingebettet sind, allein dem Zweck zu dienen scheint, vertuschte Staatsaffären aufzudecken. Allerdings wurde hierfür in meinen Augen das falsche Medium ausgewählt. Denn zugunsten dieses Ziels kommt das Drumherum zu kurz. Die Spannung leidet und die Charakterzeichnung erst recht. So gelang es mir nicht, zu Hauptprotagonistin Sara oder irgendeiner anderen Figur einen Zugang zu finden. Im Gegenteil empfand ich ihre Reaktionen und Gedanken in den meisten Fällen nicht nachvollziehbar.
Fazit: Kurzum, die Parallelität von Fiktionalität und Realität, die hier angestrebt wird, funktioniert nicht. Das eine leidet auf Kosten des anderen. Und daher gelange ich leider zu dem Schluss, dass dies keine lohnenswerte Lektüre war. 2/5 Sterne.
„Blutblume“ ist der Auftakt der sogenannten Widerstands-Trilogie, deren Inhaltsangabe sich zunächst durchaus gut las. Sara ist gerade erst vom Land nach Stockholm gezogen und versucht dort nun ihr Glück nach mehreren harten Schicksalsschlägen. Doch schon nach kurzer Zeit geschehen merkwürdige bis völlig verrückte Dinge, sodass sie zunehmend das Vertrauen in ihr Umfeld und auch in ihren eigenen Geisteszustand verliert. Sie findet eine große Dokumentensammlung im Büro ihres verstorbenen Vaters, die darauf hindeuten, dass in Schweden nicht alles so rund läuft, wie es sollte. Diese Dokumente fließen auch in die Handlung ein und werden so dem Leser zugänglich gemacht. Schon das Impressum weist darauf hin: „[...] Die wiedergegebenen Artikel sind jedoch echt [...]. Bitte beachten Sie, dass Realität und Fiktion in diesem Buch parallel existieren.“ Okay, dachte ich mir, hier wird also versucht, unter dem Deckmäntelchen der Fiktionalität dem Leser Realität zu verkaufen. Ob das mal funktioniert?
Tja, was soll ich sagen. Für mich hat es nicht funktioniert. Die die schwedische Regierung belastenden Artikel stören enorm den Lesefluss und sind für Leser, die sich nicht mit Schwedens Politsystem auskennen, oder sich generell für politische Verstrickungen interessieren, schlicht kaum nachvollziehbar. Letztlich habe ich nur Bruchteile wirklich verstanden bzw. einordnen können. Es kommt erschwerend hinzu, dass die Handlung, in die diese Dokumente eingebettet sind, allein dem Zweck zu dienen scheint, vertuschte Staatsaffären aufzudecken. Allerdings wurde hierfür in meinen Augen das falsche Medium ausgewählt. Denn zugunsten dieses Ziels kommt das Drumherum zu kurz. Die Spannung leidet und die Charakterzeichnung erst recht. So gelang es mir nicht, zu Hauptprotagonistin Sara oder irgendeiner anderen Figur einen Zugang zu finden. Im Gegenteil empfand ich ihre Reaktionen und Gedanken in den meisten Fällen nicht nachvollziehbar.
Fazit: Kurzum, die Parallelität von Fiktionalität und Realität, die hier angestrebt wird, funktioniert nicht. Das eine leidet auf Kosten des anderen. Und daher gelange ich leider zu dem Schluss, dass dies keine lohnenswerte Lektüre war. 2/5 Sterne.
December 7, 2019
Verrückt?
Bin ich verrückt? Das fragt sich Sara immer wieder. Obwohl sie eine militärische Ausbildung hat und danach noch einen Studienabschluss erwarb, muss sie sich in der Warteschlange der Arbeitssuchenden erstmal hinten anstellen. Sie hatte ein schlimmes Erlebnis und nur kurze Zeit später ist ihr geliebter Vater verstorben. Sara, ihre Mutter und ihre kleine Schwester sind immer noch untröstlich. Dennoch will Sara endlich ins Leben starten und ihre Mutter unterstützt sie dabei. Obwohl der Wohnraum in Stockholm knapp ist, findet Sara ein Zimmer bei einer schrulligen Alten und eine Anstellung in einem Café. Es scheint aufwärts zu gehen, als sie im Café von Bella angesprochen wird, die ihr einen Superjob bei einer PR-Agentur verschafft. Währen da nur nicht diese seltsamen Ereignisse, die Sara an ihrem Verstand zweifeln lassen.
Bei diesem Debütroman handelt es sich um den Beginn einer Trilogie. Die Autorin lässt sich zu Beginn viel Zeit Saras Charakter zu entwickeln. Der Umzug nach Stockholm bringt erstmal Schwierigkeiten mit der schlecht gelaunten Alten, die ihre Mieter offensichtlich ausbeutet und vor dem Aufstellen irgendwelcher Regeln nicht zurückschreckt. Doch Saras Zimmernachbarn machen einen netten Eindruck. Schließlich lernt sie Bella kennen, mit der reichlich Glamour in Saras Leben Einzug hält. Ein neuer Job, eine gemeinsame schicke Wohnung, sie und Bella sind ein Dreamteam. Doch Saras Gedankenkarussell beginnt zu kreisen, wem kann sie trauen?
Am Anfang lässt sich die Autorin etwas arg viel Zeit. Beinahe ist man soweit, sich zu fragen, wen das interessieren soll. Doch geschickt werden zum Glück die Zügel angezogen, bevor man das Buch zur Seite legt. Eingestreute Zeitungsberichte und Sätze, die nicht aus Saras Sicht geschrieben sind, wecken Neugier und erzeugen Spannung. Man kann Saras Misstrauen immer besser nachvollziehen, ihr Gefühl beobachtet zu werden. Wem kann man trauen? Traue niemandem! Ist das ein guter Rat? Ob allerdings einige Sachen einfach im Unklaren gelassen werden oder lose Fäden in den nächsten beiden Bänden wieder aufgegriffen werden, kann jetzt noch nicht gesagt werden. Insofern ist es etwas schwierig, zu entscheiden, wie dieser erste Band zu bewerten ist. Im Original sind bereits alle Teile erschienen, so dass zu hoffen ist, dass die Fortsetzungen auch hier schnell veröffentlicht werden. Nach dem etwas trägen Beginn entwickelt sich das Buch sehr spannend.
3,5 Sterne
Bin ich verrückt? Das fragt sich Sara immer wieder. Obwohl sie eine militärische Ausbildung hat und danach noch einen Studienabschluss erwarb, muss sie sich in der Warteschlange der Arbeitssuchenden erstmal hinten anstellen. Sie hatte ein schlimmes Erlebnis und nur kurze Zeit später ist ihr geliebter Vater verstorben. Sara, ihre Mutter und ihre kleine Schwester sind immer noch untröstlich. Dennoch will Sara endlich ins Leben starten und ihre Mutter unterstützt sie dabei. Obwohl der Wohnraum in Stockholm knapp ist, findet Sara ein Zimmer bei einer schrulligen Alten und eine Anstellung in einem Café. Es scheint aufwärts zu gehen, als sie im Café von Bella angesprochen wird, die ihr einen Superjob bei einer PR-Agentur verschafft. Währen da nur nicht diese seltsamen Ereignisse, die Sara an ihrem Verstand zweifeln lassen.
Bei diesem Debütroman handelt es sich um den Beginn einer Trilogie. Die Autorin lässt sich zu Beginn viel Zeit Saras Charakter zu entwickeln. Der Umzug nach Stockholm bringt erstmal Schwierigkeiten mit der schlecht gelaunten Alten, die ihre Mieter offensichtlich ausbeutet und vor dem Aufstellen irgendwelcher Regeln nicht zurückschreckt. Doch Saras Zimmernachbarn machen einen netten Eindruck. Schließlich lernt sie Bella kennen, mit der reichlich Glamour in Saras Leben Einzug hält. Ein neuer Job, eine gemeinsame schicke Wohnung, sie und Bella sind ein Dreamteam. Doch Saras Gedankenkarussell beginnt zu kreisen, wem kann sie trauen?
Am Anfang lässt sich die Autorin etwas arg viel Zeit. Beinahe ist man soweit, sich zu fragen, wen das interessieren soll. Doch geschickt werden zum Glück die Zügel angezogen, bevor man das Buch zur Seite legt. Eingestreute Zeitungsberichte und Sätze, die nicht aus Saras Sicht geschrieben sind, wecken Neugier und erzeugen Spannung. Man kann Saras Misstrauen immer besser nachvollziehen, ihr Gefühl beobachtet zu werden. Wem kann man trauen? Traue niemandem! Ist das ein guter Rat? Ob allerdings einige Sachen einfach im Unklaren gelassen werden oder lose Fäden in den nächsten beiden Bänden wieder aufgegriffen werden, kann jetzt noch nicht gesagt werden. Insofern ist es etwas schwierig, zu entscheiden, wie dieser erste Band zu bewerten ist. Im Original sind bereits alle Teile erschienen, so dass zu hoffen ist, dass die Fortsetzungen auch hier schnell veröffentlicht werden. Nach dem etwas trägen Beginn entwickelt sich das Buch sehr spannend.
3,5 Sterne
February 27, 2018
#1 Motståndstrilogin
Wow vilken spännande bok! Man är med från första stund och det bara flyter på.
Saras pappa har dött i en eldsvåda och hon flyttar från Örebro till Stockholm för att börja om lite på nytt. Allt går så bra, men det händer mycket märkliga saker kring Sara.
Delarna kring Palmes död är intressanta och jag tycker att Boije af Gennäs flätar ihop fiktion och verkliga händelser helt mästerligt. Mycket mycket spännande bok och jag väntar med spänning på nästa del.
Wow vilken spännande bok! Man är med från första stund och det bara flyter på.
Saras pappa har dött i en eldsvåda och hon flyttar från Örebro till Stockholm för att börja om lite på nytt. Allt går så bra, men det händer mycket märkliga saker kring Sara.
Delarna kring Palmes död är intressanta och jag tycker att Boije af Gennäs flätar ihop fiktion och verkliga händelser helt mästerligt. Mycket mycket spännande bok och jag väntar med spänning på nästa del.
March 11, 2020
Lubię takie książki, w których czytelnik nie może do końca ufać głównemu bohaterowi, ale też bohater nie może ufać samemu sobie. „Krwawy kwiat” jest właśnie jedną z tych książek. Główna bohaterka, Sara, przybywa do Sztokholmu z małej miejscowości po tym, jak jej ojciec zginął w tajemniczym pożarze. Kobieta ma też za sobą trudne doświadczenia, po których cierpi na zespół stresu pourazowego. Sztokholm ma być początkiem nowego rozdziału w jej życiu. Z początku jest kiepsko – wynajmuje pokój w nieciekawym miejscu, pracuje w kawiarni, ale pewnego dnia poznaje Bellę, która proponuje jej pracę za duże pieniądze i wspólne mieszkanie. Wszystko niby zaczyna się układać… No właśnie – niby. Wokół Sary zaczynają się dziać coraz dziwniejsze rzeczy, kobieta przestaje ufać otaczającym ją osobom, nawet tym, którzy przez lata byli przyjaciółmi jej rodziny, ale też przestaje ufać własnym zmysłom i logicznemu myśleniu. Czy to, co ma miejsce wokół niej, jest tylko projekcją jej chorego umysłu i efektem traumy, którą przebyła, czy to jakieś osoby trzecie chcą, aby straciła zaufanie do samej siebie?
„Krwawy kwiat” poza tym jest książką, w której silnie zaznacza się wątek polityczny. Autorka sięgnęła do prawdziwych afer i skandali związanych z władzami, które kiedyś wstrząsnęły Szwecją, i zgrabnie wplotła je do swojej fabuły. Wątki polityczne związane ze Szwecją od razu odsyłają moje myśli ku Stiegowi Larssonowi, jednak to nie ten kaliber. „Krwawy kwiat” jest jednak bardziej sensacyjny i thrillerowy niż polityczny i społecznie zaangażowany. Niemniej jest to thriller bardzo dobry, trzymający od początku do końca w napięciu i dobrze dawkujący akcję. Trzeba też przyznać, że zostawia czytelnika z niezłym cliffhangerem, dzięki czemu apetyt na kolejny tom (ponieważ to pierwsza część „Trylogii oporu”) po odłożeniu książki jest ogromny. „Krwawy kwiat” czytało mi się świetnie, trafił w mój gust, mam też wielką nadzieję, że kolejny tom niebawem trafi w ręce polskich czytelników. Trylogia zapowiada się naprawdę dobrze. Jeśli lubicie wątki polityczne i historie spod znaku „nic nie jest tym, czym się wydaje”, to polecam Wam tę książkę.
Po więcej moich recenzji zapraszam na Instagram: https://www.instagram.com/niefikcyjna/
„Krwawy kwiat” poza tym jest książką, w której silnie zaznacza się wątek polityczny. Autorka sięgnęła do prawdziwych afer i skandali związanych z władzami, które kiedyś wstrząsnęły Szwecją, i zgrabnie wplotła je do swojej fabuły. Wątki polityczne związane ze Szwecją od razu odsyłają moje myśli ku Stiegowi Larssonowi, jednak to nie ten kaliber. „Krwawy kwiat” jest jednak bardziej sensacyjny i thrillerowy niż polityczny i społecznie zaangażowany. Niemniej jest to thriller bardzo dobry, trzymający od początku do końca w napięciu i dobrze dawkujący akcję. Trzeba też przyznać, że zostawia czytelnika z niezłym cliffhangerem, dzięki czemu apetyt na kolejny tom (ponieważ to pierwsza część „Trylogii oporu”) po odłożeniu książki jest ogromny. „Krwawy kwiat” czytało mi się świetnie, trafił w mój gust, mam też wielką nadzieję, że kolejny tom niebawem trafi w ręce polskich czytelników. Trylogia zapowiada się naprawdę dobrze. Jeśli lubicie wątki polityczne i historie spod znaku „nic nie jest tym, czym się wydaje”, to polecam Wam tę książkę.
Po więcej moich recenzji zapraszam na Instagram: https://www.instagram.com/niefikcyjna/
April 26, 2023
Ja. Bara ja (för att vara motvalls till en annan recension här). Detta var en läsupplevelse utöver det vanliga för i alla fall mig och det är dessutom bara början.
En riktig psykologisk thriller där huvudpersonens paranoia nästan går att ta på. Emellanåt känns det lite överdrivet, både paranoian och allt som händer henne, men när jag bestämde mig för att acceptera att berättelsen är sådan sögs jag in handlingen och boken var slukad på sammanlagt några få dagars läsning. De autentiska nyhetsartiklarna var effektfullt också tycker jag.
Jag gillade stämningen och det diffusa som gör att man bara måste ta sig framåt för att förhoppningsvis få svar. Dialogen kändes inte alltid helt naturlig uppbyggd, vilket jag är känslig för, men överlag var den okej.
Många obesvarade frågor efter sista sidan som jag hoppas reds ut i de andra två böckerna som jag förstås måste ge mig på direkt.
En riktig psykologisk thriller där huvudpersonens paranoia nästan går att ta på. Emellanåt känns det lite överdrivet, både paranoian och allt som händer henne, men när jag bestämde mig för att acceptera att berättelsen är sådan sögs jag in handlingen och boken var slukad på sammanlagt några få dagars läsning. De autentiska nyhetsartiklarna var effektfullt också tycker jag.
Jag gillade stämningen och det diffusa som gör att man bara måste ta sig framåt för att förhoppningsvis få svar. Dialogen kändes inte alltid helt naturlig uppbyggd, vilket jag är känslig för, men överlag var den okej.
Många obesvarade frågor efter sista sidan som jag hoppas reds ut i de andra två böckerna som jag förstås måste ge mig på direkt.
This entire review has been hidden because of spoilers.
December 17, 2022
Geinig, goede opbouw naar volgende boeken
September 4, 2024
STÖRANDE NÄR MAN INTE FÅR NÅGO SVAR I SLUTE AV BOKEN NÄR DET ÄR EN TRILOGI😡😡
January 13, 2020
Blutblume von Louise Boije af Gennäs
Ihr Menschen da draußen, passt auf, und gebt acht! Dieses Buch zeigt euch, wie die Welt wirklich ist. Jeder einzelne Bewohner dieser Erde sollte sich das hinter die Ohren schreiben. Es gibt eine parallel existierende Welt, von der ihr nichts ahnt. Die Menschen, die Macht besitzen, kontrollieren diese. Diejenigen die keine besitzen, leben ihr Leben nebenher, und bekommen gar nichts davon mit, wer im Hintergrund die Fäden zieht. Fäden, die es ihnen erlauben, Verbrechen zu begehen, andere zu erniedrigen, und zu unterdrücken. Und das alles im Beisein von anderen Mächtigen, die sich gegenseitig decken, und versuchen die kriminellen Dinge zu vertuschen. Menschenhandel, Morde. Amtsmissbrauch, Prostitution und gar Kindesmissbrauch. Parallel existierend zu der normalen Menschheit, die ihr routiniertes Leben lebt. Und nur manchmal überlappen die beiden Welten sich. Was sagt ihr? Ich bin nur ein kleines Mädchen, das gar nichts zu sagen hat, und meine Behauptungen könnten niemals stimmen, weil ich ein Nichts ohne Macht und Einfluss bin? Und überhaupt klingt dies alles ziemlich paranoid, was ich hier erzähle? Tatsächlich. Beim neuerlichen Lesen muss ich zugeben, dass dies alles sich so liest, als ob es gar nicht wahr sein könnte, denn……. Welcher Mensch kann denn solche schrecklichen Dinge tun?! Aber ja……. Davon gibt es in den oberen Riegen eines jeden Landes genug. Wieso ich heute solch eine Einleitung für meine Rezension habe? Nun, im Großen und Ganzen geht es im vorliegenden Buch um dieses Thema. Und ich wünschte, man könnte sagen, es sei nur ein Buch, eine ausgedachte Geschichte. Aber da sind diese Zeitungsausschnitte, die im Buch immer mal wieder auftauchen, und diese wurden wirklich veröffentlicht. Recherchiert von mutigen Journalisten und Menschen, die versucht haben Dinge aufzudecken. Und den Menschen zu erklären. Was das mit einem macht, das kann jeder selbst für sich herausfinden. Auf jeden Fall sollte es nachdenklich machen. Und das ist gut. Denn nachdenken ist besser, als Dinge die nicht rechtens sind, einfach zu akzeptieren, oder gar zu ignorieren. Nicht sehen zu wollen. Nicht hören zu wollen. Nichts sagen zu wollen.
Geht es denn überhaupt darin im Buch? Jein. Die Geschichte ist kein reiner Psychothriller, und kein reiner Politthriller. Es ist eine Mischung aus beidem. Aus Fiktion und Realität, mit psychologischen Aspekten eines Thrillers. Im Übrigen ist Blutblume der 1. Teil einer Trilogie. Der sogenannten Widerstandstrilogie. Ein schön gewählter Name. Ist es doch so, dass man manchmal Widerstand leisten sollte, wenn Unrecht passiert.
Doch worum geht es genau? Auch hier versuche ich, die Geschichte ein wenig zu erzählen, und nicht zu viel zu verraten. Bei Thrillern ist das ja nie gut.
Die Geschichte des Buches:
Die Hauptperson im Roman ist Sara. Sara ist Schwedin, und stammt aus Örebro. Soweit, so gut. Sara zieht aus dem kleinen Nest Örebro um, in die Hauptstadt Stockholm. Dort will sie selbstständig leben, und ein neues Leben beginnen. Auch noch normal soweit. Doch nach und nach erfahren wir Dinge, und gehen immer tiefer in Saras Vergangenheit, und ihr Leben hinein. Dort finden wir auch den Grund des Umzuges. Sara braucht diesen Neuanfang, weil ihr, und ihrer Familie viele schlimme Dinge passiert sind. Saras Vater, zu dem sie ein sehr inniges Verhältnis hatte, ist im familieneigenen Ferienhaus verbrannt, davor ist Sara Opfer einer Vergewaltigung geworden. Also beste Voraussetzungen, um psychisch angeschlagen zu sein. In Stockholm angekommen fängt sie einen Job in einem Cafe an, und wohnt in einem Appartement, welches nicht sehr groß ist. Doch eines Tages kommt eine junge Frau ins Cafe, mit der sich Sara anfreundet. Diese bietet ihr eine Lösung aus ihrer Notlage an. Eine Wohnung, sie als Mitbewohnerin, einen Job in einer angesagten Agentur. Sara nimmt das Angebot an, glücklich nun wirklich einen neuen Lebensabschnitt anfangen zu können, gut zu verdienen, und eine Vertraute gefunden zu haben. Doch dies wäre kein Thriller, wenn alles so bleiben würde, und alle glücklich zusammen ihr Leben leben würden. Sara findet sich immer mehr in einer Situation wieder, in der sie sich selbst nicht mehr traut. Sie hört Dinge, sieht Dinge. Ist alles nur in ihrem Kopf, oder passiert alles wirklich? Ist alles nur eine posttraumatische Störung, aufgrund der Gewalt, die ihr angetan wurde, und des wirklich grausamen Todes ihres Vaters? Parallel kommt Sara zufällig auf die Spur alter Zeitungsberichte, die ihr Vater in Mappen gesammelt hat, und die fast alle von Verbrechen und Fällen berichten, und von Leuten handeln, die keine saubere Weste haben. Hauptsächlich mächtige Leute. Und nun kommt das Eigentliche des Romans. Denn die Berichte des Buches sind real, und wirklich erschienen. Sara gerät auf jeden Fall wo hinein, und muss sich schon bald der Frage stellen, was ihre Vergangenheit, die ihres Vaters, und die Gegenwart miteinander zu tun haben.
Cover:
Das Cover gefällt mir sehr gut. Es ist düster, und passt damit für mich zur Atmosphäre des gesamten Romans, welche vom Anfang bis Ende durchgezogen wird. Auch hat der Name des Buches, und das Cover selbst, eine Bedeutung, die im Buch dann sehr wichtig wird. Inwiefern wird natürlich nicht verraten. Aber gut gewählt sind Cover und Titel allemal.
Fazit:
Mit diesem Buch musste ich diesmal wirklich erst warm werden. Das lag wohl am der schwierigen Thematik, als auch daran, dass es anfänglich sehr detailliert die genauen Straßen und Orte in Stockholm und Örebro beschrieben hat. Wer das Ganze nicht kennt, oder noch nicht da war, könnte davon vielleicht etwas irritiert sein. Normal mag ich das an Romanen ja auch, die guten Beschreibungen der Landschaften. Hier war es mir anfänglich etwas zu lange, so dass ich eben diese Zeit gebraucht habe, richtig in die Geschichte zu kommen. Später dann fand ich die Geschichte aber richtig spannend, weil sie an Fahrt aufgenommen hat.
Dieses Buch hat mich runtergezogen, aber auch mitgenommen. Und vor Allem hat es mir die Augen geöffnet. Es ist ein unangenehmes Buch, mit unangenehmen Thematiken. Hier muss man raus aus seiner Wohlfühlzone. Nichts hören, nichts sehen und vor Allem nichts sagen gilt hier nicht mehr.
Das Buch ist kein ausdrücklicher Psychothriller, aber auch nicht direkt nur ein Politthriller, schwer zu unterscheiden. Es gibt im Grunde zwei Ebenen im Buch. Die Geschichte um Sara, und dann die Zeitungsausschnitte des Vaters, die durchgehend alle real und echt sind. Die Verwicklungen und Parallelen waren da. Oftmals war das Lesen deshalb sehr unangenehm, oder man musste durchatmen. Und das Ganze hat sich in die Länge gezogen. Oftmals war es wie ein Spiegel, der einem vorgehalten wurde, in den man schauen musste, um zu erkennen, wie unsere Welt läuft, und was sich tatsächlich zuträgt, ohne das Wissen der Bevölkerung.
Wer Schweden liebt, und schon dort war, gerade in der Hauptstadt, oder im kleineren Örebro, der wird sich an den Beschreibungen der Orte, und der Wege erfreuen, die haargenau wiedergegeben wurden. Wer nicht dort war, und es vorhat, hat ebenfalls einen Wissensvorsprung der örtlichen Gegebenheiten, wenn er das Buch gelesen hat.
Wir lernen vor allen Dingen Sara im Roman gut kennen. ihre Gefühlswelt, ihre Denkweise. Wir erfahren von ihrer Vergangenheit in der Schule, und dass sie gemobbt wurde, und nie so richtig Anhang gefunden hat, der auch andauerte bis in die heutige Zeit. Dabei war sie eine der besten Schülerinnen. Doch Menschen empfinden oftmals Neid und Eifersucht, wenn andere zu gut sind. So sind Menschen eben. Sara als Person selbst erscheint einem manchmal sehr zerbrechlich. Nach den Dingen, die ihr passiert sind, folgt ein Zusammenbruch. Doch wir erleben auch eine starke Frau, die aufbegehrt, und sich wehrt, und mit ihrer Neugier anderen zunahe kommt. Menschen mit Macht, sind nur auf ihr eigenes Wohl bedacht. Nicht alle, das ist klar. Aber……Macht korrumpiert.
Und ja. Irgendwie gibt es unterschwellig auch diese Macht, die andere Menschen über uns haben, wenn sie besitzen, was man selbst nicht hat, wenn sie einen niedermachen, mobben, oder uns Dinge antun, so dass wir uns ganz klein und unmächtig fühlen, obwohl wir es gar nicht sind.
Der Roman baut ganz langsam die Spannung auf, und weil der erste Teil mir zu langatmig war, gibt es ein bisschen Abzug bei den Sternen. Ansonsten hat das Buch wunderbar aufgezeigt, wie es leider in der Welt läuft, und war ab einem Zeitpunkt auch sehr spannend.
Manchmal war ich sehr erschüttert, nicht wirklich überrascht, aber ja……….. Dinge laufen falsch in unserer Welt. Macht ist Macht, und die Nichtmächtigen leben nebenher, und merken nichts davon.
Und natürlich…. Es gab Parallelen zur heutigen Zeit mit all ihren Möchtegerns und Mächtigen. Na? Wenn ihr daran denkt, fällt euch auf dieser Welt sicher der ein oder andere Präsident ein, oder das ein oder andere Staatsoberhaupt ein, oder? :D *hüstel*……. Pardon :)
Was das Buch auf jeden Fall hat, das ist ein Nachhall in einem selbst, der sich erstmal setzen muss. Das Buch bedrückt auf eine ganz besondere Art und Weise, und lässt die Gedanken kreisen, und gleichzeitig nicht mehr los. Wer Schwierigkeiten mit Gewalt gegenüber Frauen und Ungerechtigkeiten hat, der sei gewarnt. Das Buch hinterlässt einen schalen Geschmack im Mund, dass etwas in der Welt nicht in Ordnung ist, man selbst dagegen, aber hilflos ist, ja gar machtlos. Und das, obwohl das doch unterschwellig eines der Themen im Buch ist. Die Macht. Und irgendwann am Ende, werdet ihr wissen, wie ALLES miteinander zusammenhängt.
Manchmal sind Menschen anderen Menschen im Weg, die so mächtig sind, dass sie den Weg freimachen können, um das zu beseitigen, was im Weg steht, nämlich andere Menschen.
Diesmal ist mir beim Lesen kein Lied durch den Kopf gewandert, sondern ein Zitat. Dieses darf nun einfach nachwirken:
„Willst du den Charakter eines Menschen erkennen, so gib ihm Macht.“
Ihr Menschen da draußen, passt auf, und gebt acht! Dieses Buch zeigt euch, wie die Welt wirklich ist. Jeder einzelne Bewohner dieser Erde sollte sich das hinter die Ohren schreiben. Es gibt eine parallel existierende Welt, von der ihr nichts ahnt. Die Menschen, die Macht besitzen, kontrollieren diese. Diejenigen die keine besitzen, leben ihr Leben nebenher, und bekommen gar nichts davon mit, wer im Hintergrund die Fäden zieht. Fäden, die es ihnen erlauben, Verbrechen zu begehen, andere zu erniedrigen, und zu unterdrücken. Und das alles im Beisein von anderen Mächtigen, die sich gegenseitig decken, und versuchen die kriminellen Dinge zu vertuschen. Menschenhandel, Morde. Amtsmissbrauch, Prostitution und gar Kindesmissbrauch. Parallel existierend zu der normalen Menschheit, die ihr routiniertes Leben lebt. Und nur manchmal überlappen die beiden Welten sich. Was sagt ihr? Ich bin nur ein kleines Mädchen, das gar nichts zu sagen hat, und meine Behauptungen könnten niemals stimmen, weil ich ein Nichts ohne Macht und Einfluss bin? Und überhaupt klingt dies alles ziemlich paranoid, was ich hier erzähle? Tatsächlich. Beim neuerlichen Lesen muss ich zugeben, dass dies alles sich so liest, als ob es gar nicht wahr sein könnte, denn……. Welcher Mensch kann denn solche schrecklichen Dinge tun?! Aber ja……. Davon gibt es in den oberen Riegen eines jeden Landes genug. Wieso ich heute solch eine Einleitung für meine Rezension habe? Nun, im Großen und Ganzen geht es im vorliegenden Buch um dieses Thema. Und ich wünschte, man könnte sagen, es sei nur ein Buch, eine ausgedachte Geschichte. Aber da sind diese Zeitungsausschnitte, die im Buch immer mal wieder auftauchen, und diese wurden wirklich veröffentlicht. Recherchiert von mutigen Journalisten und Menschen, die versucht haben Dinge aufzudecken. Und den Menschen zu erklären. Was das mit einem macht, das kann jeder selbst für sich herausfinden. Auf jeden Fall sollte es nachdenklich machen. Und das ist gut. Denn nachdenken ist besser, als Dinge die nicht rechtens sind, einfach zu akzeptieren, oder gar zu ignorieren. Nicht sehen zu wollen. Nicht hören zu wollen. Nichts sagen zu wollen.
Geht es denn überhaupt darin im Buch? Jein. Die Geschichte ist kein reiner Psychothriller, und kein reiner Politthriller. Es ist eine Mischung aus beidem. Aus Fiktion und Realität, mit psychologischen Aspekten eines Thrillers. Im Übrigen ist Blutblume der 1. Teil einer Trilogie. Der sogenannten Widerstandstrilogie. Ein schön gewählter Name. Ist es doch so, dass man manchmal Widerstand leisten sollte, wenn Unrecht passiert.
Doch worum geht es genau? Auch hier versuche ich, die Geschichte ein wenig zu erzählen, und nicht zu viel zu verraten. Bei Thrillern ist das ja nie gut.
Die Geschichte des Buches:
Die Hauptperson im Roman ist Sara. Sara ist Schwedin, und stammt aus Örebro. Soweit, so gut. Sara zieht aus dem kleinen Nest Örebro um, in die Hauptstadt Stockholm. Dort will sie selbstständig leben, und ein neues Leben beginnen. Auch noch normal soweit. Doch nach und nach erfahren wir Dinge, und gehen immer tiefer in Saras Vergangenheit, und ihr Leben hinein. Dort finden wir auch den Grund des Umzuges. Sara braucht diesen Neuanfang, weil ihr, und ihrer Familie viele schlimme Dinge passiert sind. Saras Vater, zu dem sie ein sehr inniges Verhältnis hatte, ist im familieneigenen Ferienhaus verbrannt, davor ist Sara Opfer einer Vergewaltigung geworden. Also beste Voraussetzungen, um psychisch angeschlagen zu sein. In Stockholm angekommen fängt sie einen Job in einem Cafe an, und wohnt in einem Appartement, welches nicht sehr groß ist. Doch eines Tages kommt eine junge Frau ins Cafe, mit der sich Sara anfreundet. Diese bietet ihr eine Lösung aus ihrer Notlage an. Eine Wohnung, sie als Mitbewohnerin, einen Job in einer angesagten Agentur. Sara nimmt das Angebot an, glücklich nun wirklich einen neuen Lebensabschnitt anfangen zu können, gut zu verdienen, und eine Vertraute gefunden zu haben. Doch dies wäre kein Thriller, wenn alles so bleiben würde, und alle glücklich zusammen ihr Leben leben würden. Sara findet sich immer mehr in einer Situation wieder, in der sie sich selbst nicht mehr traut. Sie hört Dinge, sieht Dinge. Ist alles nur in ihrem Kopf, oder passiert alles wirklich? Ist alles nur eine posttraumatische Störung, aufgrund der Gewalt, die ihr angetan wurde, und des wirklich grausamen Todes ihres Vaters? Parallel kommt Sara zufällig auf die Spur alter Zeitungsberichte, die ihr Vater in Mappen gesammelt hat, und die fast alle von Verbrechen und Fällen berichten, und von Leuten handeln, die keine saubere Weste haben. Hauptsächlich mächtige Leute. Und nun kommt das Eigentliche des Romans. Denn die Berichte des Buches sind real, und wirklich erschienen. Sara gerät auf jeden Fall wo hinein, und muss sich schon bald der Frage stellen, was ihre Vergangenheit, die ihres Vaters, und die Gegenwart miteinander zu tun haben.
Cover:
Das Cover gefällt mir sehr gut. Es ist düster, und passt damit für mich zur Atmosphäre des gesamten Romans, welche vom Anfang bis Ende durchgezogen wird. Auch hat der Name des Buches, und das Cover selbst, eine Bedeutung, die im Buch dann sehr wichtig wird. Inwiefern wird natürlich nicht verraten. Aber gut gewählt sind Cover und Titel allemal.
Fazit:
Mit diesem Buch musste ich diesmal wirklich erst warm werden. Das lag wohl am der schwierigen Thematik, als auch daran, dass es anfänglich sehr detailliert die genauen Straßen und Orte in Stockholm und Örebro beschrieben hat. Wer das Ganze nicht kennt, oder noch nicht da war, könnte davon vielleicht etwas irritiert sein. Normal mag ich das an Romanen ja auch, die guten Beschreibungen der Landschaften. Hier war es mir anfänglich etwas zu lange, so dass ich eben diese Zeit gebraucht habe, richtig in die Geschichte zu kommen. Später dann fand ich die Geschichte aber richtig spannend, weil sie an Fahrt aufgenommen hat.
Dieses Buch hat mich runtergezogen, aber auch mitgenommen. Und vor Allem hat es mir die Augen geöffnet. Es ist ein unangenehmes Buch, mit unangenehmen Thematiken. Hier muss man raus aus seiner Wohlfühlzone. Nichts hören, nichts sehen und vor Allem nichts sagen gilt hier nicht mehr.
Das Buch ist kein ausdrücklicher Psychothriller, aber auch nicht direkt nur ein Politthriller, schwer zu unterscheiden. Es gibt im Grunde zwei Ebenen im Buch. Die Geschichte um Sara, und dann die Zeitungsausschnitte des Vaters, die durchgehend alle real und echt sind. Die Verwicklungen und Parallelen waren da. Oftmals war das Lesen deshalb sehr unangenehm, oder man musste durchatmen. Und das Ganze hat sich in die Länge gezogen. Oftmals war es wie ein Spiegel, der einem vorgehalten wurde, in den man schauen musste, um zu erkennen, wie unsere Welt läuft, und was sich tatsächlich zuträgt, ohne das Wissen der Bevölkerung.
Wer Schweden liebt, und schon dort war, gerade in der Hauptstadt, oder im kleineren Örebro, der wird sich an den Beschreibungen der Orte, und der Wege erfreuen, die haargenau wiedergegeben wurden. Wer nicht dort war, und es vorhat, hat ebenfalls einen Wissensvorsprung der örtlichen Gegebenheiten, wenn er das Buch gelesen hat.
Wir lernen vor allen Dingen Sara im Roman gut kennen. ihre Gefühlswelt, ihre Denkweise. Wir erfahren von ihrer Vergangenheit in der Schule, und dass sie gemobbt wurde, und nie so richtig Anhang gefunden hat, der auch andauerte bis in die heutige Zeit. Dabei war sie eine der besten Schülerinnen. Doch Menschen empfinden oftmals Neid und Eifersucht, wenn andere zu gut sind. So sind Menschen eben. Sara als Person selbst erscheint einem manchmal sehr zerbrechlich. Nach den Dingen, die ihr passiert sind, folgt ein Zusammenbruch. Doch wir erleben auch eine starke Frau, die aufbegehrt, und sich wehrt, und mit ihrer Neugier anderen zunahe kommt. Menschen mit Macht, sind nur auf ihr eigenes Wohl bedacht. Nicht alle, das ist klar. Aber……Macht korrumpiert.
Und ja. Irgendwie gibt es unterschwellig auch diese Macht, die andere Menschen über uns haben, wenn sie besitzen, was man selbst nicht hat, wenn sie einen niedermachen, mobben, oder uns Dinge antun, so dass wir uns ganz klein und unmächtig fühlen, obwohl wir es gar nicht sind.
Der Roman baut ganz langsam die Spannung auf, und weil der erste Teil mir zu langatmig war, gibt es ein bisschen Abzug bei den Sternen. Ansonsten hat das Buch wunderbar aufgezeigt, wie es leider in der Welt läuft, und war ab einem Zeitpunkt auch sehr spannend.
Manchmal war ich sehr erschüttert, nicht wirklich überrascht, aber ja……….. Dinge laufen falsch in unserer Welt. Macht ist Macht, und die Nichtmächtigen leben nebenher, und merken nichts davon.
Und natürlich…. Es gab Parallelen zur heutigen Zeit mit all ihren Möchtegerns und Mächtigen. Na? Wenn ihr daran denkt, fällt euch auf dieser Welt sicher der ein oder andere Präsident ein, oder das ein oder andere Staatsoberhaupt ein, oder? :D *hüstel*……. Pardon :)
Was das Buch auf jeden Fall hat, das ist ein Nachhall in einem selbst, der sich erstmal setzen muss. Das Buch bedrückt auf eine ganz besondere Art und Weise, und lässt die Gedanken kreisen, und gleichzeitig nicht mehr los. Wer Schwierigkeiten mit Gewalt gegenüber Frauen und Ungerechtigkeiten hat, der sei gewarnt. Das Buch hinterlässt einen schalen Geschmack im Mund, dass etwas in der Welt nicht in Ordnung ist, man selbst dagegen, aber hilflos ist, ja gar machtlos. Und das, obwohl das doch unterschwellig eines der Themen im Buch ist. Die Macht. Und irgendwann am Ende, werdet ihr wissen, wie ALLES miteinander zusammenhängt.
Manchmal sind Menschen anderen Menschen im Weg, die so mächtig sind, dass sie den Weg freimachen können, um das zu beseitigen, was im Weg steht, nämlich andere Menschen.
Diesmal ist mir beim Lesen kein Lied durch den Kopf gewandert, sondern ein Zitat. Dieses darf nun einfach nachwirken:
„Willst du den Charakter eines Menschen erkennen, so gib ihm Macht.“
Displaying 1 - 30 of 97 reviews