I slutet av 1944 snabbutbildades tusentals 16- och 17-åringar till soldater vid Hitler-Jugends riksutbildningsläger i södra Mähren. Därefter anslöts de till Waffen-SS under våren 1945 och skingrades i ett krig som vid den tidpunkten sedan länge var förlorat.
Åtta veteraners berättelser återges i Hitlers bortglömda barnarmé.
För två år sedan försökte jag läsa denna bok för första gången men klarade inte av det. Jag tyckte att den var för tråkig trots att historia och andra världskriget alltid varit ett intresse. Men nu har jag läst hela boken, ja den är lite seg på sina ställen men man får tänka på att det här är någons liv, någons biografi som aldrig skulle blivit publicerad om inte i denna. Alla historier liknar varandra men samtidigt inte, det var med om samma sak, det nazistiska partiet SS och de alla har överlevt och förlorat många under processen.
In a last attempt to continue fighting when there was no one left to fight, the Nazi's enlisted 15 year olds who were given a very brief training and then sent out to fight. They had not been trained sufficiently and were not ready psychologically or emotionally. They were not effective and when their troop disintegrated they had to somehow find their own way back home.
Unglaublich, dass die Kinder („Jungmänner“) zwangsläufig der SS zugeteilt worden sind war mir neu. Auch die Wiedereingliederung der vorher von den Alliierten entlassenen Beamten (weil sie Mitglieder der NSDAP waren) mithilfe des Artikels 131 im Strafrecht hat mich überrascht und befremdet.