JA, orden hörs bättre om de broderas. Samma tema som tidigare böcker, rotlöshet. Jag älskar de tidigare böckerna och jag älskar den här. Mycket rörande och väl värt att låta ögonen vila en längre stund på var sida innan en bläddrar vidare (just det är en utmaning för mig).
”Vad är det självklara? Det är så självklart så det bara är synligt för dem som aldrig fått det. Hur avbildas det självklara? Om du skulle se en bild av det självklara så skulle du inte känna igen det. Bara se något självklart.”
Ville gilla den mer än vad jag gjorde, bara konceptet med en broderad serieroman var intressant för mig. Det finns flera väldigt fina bilder och meningar men delvis blev det för otydligt och spretigt för mig. Blev däremot bättre mot slutet. Tycker att det var till bokens fördel att den var såpass kort.