En avhandling om de kvinnliga litterära gestalter som skapades i Sverige under mellankrigstiden. Författaren undersöker 83 svenska samtidsromaner av och om kvinnor och urskiljer tre kvinnotyper.
Med sammanfattning på engelska / With a summary in English.
Mycket intressant lättillgänglig text, 'trots att det är en doktorsavhandling'.
Fjelkestam analyserade 83 samtidsromaner från åren 1919-1940, av kvinnlig författare, om och för kvinnors situation. På 1920-talet är det tydligt att kvinnor brottas med utopin att få ägna sig åt konsten, och omöjligheten att kombinera detta med 'kärlek/äktenskap/', kvinnorna offrar livet utanför konsten. Ofta utryckt i expressionistisk stil.
På 1930-talet, Folkhemmet ska byggas, och kvinnor uppmärksammar behovet att få behålla arbetet, arbetar praktiskt i vardagen, behålla utomäktenskapliga barn utan att tvingas gifta sig, resignerar i saklig ton inför realiteterna. Det växer ett hopp om att kunna skapa 'kamratäktenskap', men tvingas resignera.
Tänker att jag känner igen mig. Ensam mor som arbetat dubbelt (två jobb/jobb-studier) plus ett barn och hemmet. Sambon som tillkom lite senare, tja det är ju ett sorts kamratskap, var o en sköter sitt, ekonomi m.m. Men kompromisserna är ju i stort sett desamma, rent praktiskt, tycker jag. Tillkommit har Dagis, snabbköp med halvfabrikat, föräldrapenning. Men så mycket mer än så har det väl inte hänt, eller?
Viktigaste resultatet med med avhandlingen är att alla dessa romaner, som aldrig fick komma in i litteraturhistorien, äntligen uppmärksammas. Känner ju igen många författarnamn och en del titlar och filmatiseringar som 'Tänk om jag gifter mig med prästen' m fl. Böcker som stod i ärvda bokhyllan, som jag läst och gillat, men som nedvärderades av okunnig recensenter. Det är värt att läsa om.