Heroin chic

by Maria Kjos Fonn

Håret til Elise stråler som en lyskaster, stemmen er skjør og tindrende som glass. Alle forteller henne at hun vil nå langt som sanger. Men selv kjenner hun på en tomhet som ikke lar seg fylle. Helst vil hun være vektløs, ikke sette spor. Hun prøver alt. Askese, overskridelser, for lite, for mye. Så sitter det. Rusen gir henne alt hun har ønsker seg - nemlig ingenting. Å fade ut, bli nummen. Heroin chic er en roman om å synge, sveve og stige mot det jublende, metalliske lyset. Om tomheten som forsvinner i rus. Og om hvor synlig et fall er i scenelyset.

Genres: Fiction, Contemporary, Novels, Audiobook, Roman, Adult, Literary Fiction

205 pages, Hardcover

First published January 1, 2020

About the author

Maria Kjos Fonn (f. 1990) ble nominert til Tarjei Vesaas' debutantpris og mottok Aschehougs debutantstipend for novellesamlingen Dette har jeg aldri fortalt til noen i 2014. Romanen Kinderwhore kom ut høsten 2018. Den fikk strålende kritikker, er oversatt til flere språk og ble blant annet nominert til Brageprisen og P2-lytternes romanpris. Maria Kjos Fonn arbeider også som frilansskriben

Reviews

[Meike · Rating 3 out of 5]

Norwegian literary shooting star Fonn (Kinderwhore) writes about a young woman who is set up by her family to become a singer, but who becomes determined to make herself disappear: From anorexia, she dives into alcohol and pills, finally heroin. The language is sparse, ther are no aesthetic experiments nor is there innovative ambition - this is conservative storytelling with a quasi-documentary flair à la Wir Kinder vom Bahnhof Zoo or Lass mich die Nacht überleben.

Alas, I like novels who take formal risks, particularly when they are about perception-altering narcotics - that set-up is basically an invite to craft something formally unusual. But no, the book starts out boring and ends melodramatic. There are some captivating passages, especially those that deal with changing relationships due to the drugs involved (or not involved), but the plot is nothing new either. (And what's up with the fascination with 90's celebs and their style? First Courtney Love's kinderwhore aesthetic, now Kate Moss' heroin chic - what's next?)

What I found most interesting was the depiction of the mother's co-dependency, but if you want to read a mind-blowing novel about the topic, try Good Morning, Destroyer of Men's Souls: A Memoir of Women, Addiction, and Love, which is extremely good. "Heroin chic" is solid, and that's it.

[Gaspard Grei · Rating 4 out of 5]

Hendene mine er klamme av uvelheit og disharmoni. Parallellen til Lille-Marius er slåande.

Bokbadet, bok 26. Ifølgje andre har Elise alt ho kunne ønske seg. Sjølv skulle ho gjerne putta ein lapp på tunga, knipsa ei pille, røyka ein kvarting. Men kvifor vil ho det? Eg trur Kjos Fonn vil inn i nettopp dette - kva i menneskesinnet er det som gjer at ho rivest inn i junkieverda?

Ho skriv rasande godt, artig og sadistisk. Dette er meir enn modernisme, dette er beinhard naturalisme, kor vi går inn i egoet til Elise like mye som å sjå oss rundt.

Med kvalme og beundring kan eg tilrå boka vidare. Kor vondt og bra samtidig.

[Neda Alaei · Rating 5 out of 5]

Sterkt og ekte, som alt annet forfatteren skriver.

[Sophia · Rating 5 out of 5]

Sterk og rå. Å lese denne kjennes som om noen skrubber over de bare nerveendingene dine. Sprket er poetisk, hver side er fylt og totalt mettet av bilder, ordspill og perfekte sitater. Det blir nesten for mye. Man får ikke et sekunds pause. Det er ingen luft. Bare det neste skuddet og det neste og det neste. Slutten var overraskende og treffende og gjorde romanen. Grusomt vakker roman. Les den, men trigger warning, vær sikker på at du tåler det!

[Marte Marie · Rating 4 out of 5]

Denne boka var veldig bra skrevet og veldig godt skildret (tror jeg i hvertfall), men den var også meget triggende og forferdelig. Jeg føler meg dopa hver gang jeg leser

[Mina Widding · Rating 4 out of 5]

Ytterst påtagligt om missbruk, och väl berättat med en jagröst som inte ynkar eller ömkar sig själv, men det är ju också något med den hårdheten och likgiltigheten som präglar hela historien. Även om man som läsare upplever tydligare orsaker och mönster än vad jaget som berättar vill erkänna. Mammans medberoende något av det jobbigaste, i flera bemärkelser.
Upplever kanske lite luckor, det går så vansinnigt fort från sånglärarens sobril och utnyttjande till tunga droger från gatorna.

[Ordligare · Rating 4 out of 5]

En oerhört mörk berättelse som stundvis blir så hög att själva texten löser upp sig själv i kanterna. Elise är stjärnan med silverrösten. Hon vet redan sedan hon var barn att hon är bäst, eventuellt också vackrast. Hon hade alla förutsättningar för att bli störst. Ändå sket det sig. Det börjar med självsvälten, fast vilken amatörpsykolog som helst vet ju att det började med de sexuella övergreppen. Pressen att vara duktig flicka. Ovetskapen om hur det är att inte vara speciell, inte ha världens beundrande blick vilande på sig. Eller bara ett djupt rotat mänskligt begär att man måste ha sönder det rena och vackra, precis som man måste vara den första som går i nyfallen snö.

Kjos Fonn skriver poetiskt och rakt, min favoritkombination. Det behövs inte sitta med en lupp och vaska fram dolda meningar mellan och under raderna för att ändå vara starkt drabbande prosa. De sista 70 sidorna läser jag i ett svep som liknar ett drogrus, baserat på den sekundära erfarenheten av droger jag nu efter läsning kan tillgodoräkna mig. Jag är lugn och fokuserad med hög puls och en stark känsla av att något är så väldigt väldigt fel, men om man bara fortsätter kommer man till slut inte märka det längre.

Otrolig roman. Inte för den känsliga, eller den som har kvar någon slags kyrklig moral. Samtliga gränser kommer korsas.

.

Läsvärdhet enligt Ordligareskalan:

Språk: 100 % - inga tröttsamma miljöbeskrivningar, eller i alla fall inte många. Inte heller något behov av utstuderad gestaltning för att komma fram till en punkt eller känsla. Rakt på bara. Ändå så förbaskat vackert.

Handling: kan jag ens bedömma den? Jag känner mig inte kapabel att titta på kurvor och dramaturgiska vändpunkter just nu.

Mitt engagemang i berättelsen: 100%

Karaktärer: känns inte som karaktärer? Men jo bra. 90%. Eller 100%? Skriver det här precis efter sista sidan, jag känner mig helt omtöcknad.

Originalitet: Jag vet inte om all droglitteratur är sån här. Jag hoppas det för då finns det mer att förkovra sig i. Men språket och ärligheten måste ändå vara ovanlig.

Slutet: Taskigt slut. Men oundvikligt. Mycket bra. 10/10, 100%

Stannar boken med mig: De flesta böcker bleknar. Får jag gissa? I så fall: denna kommer lämna en bismak i svalget, som att tugga sönder en alvedon. (Se så oskyldig jag är i mina metaforer. Kjos Fonn är absolut inte det.) Den kommer också lämna ifrån sig den allra lättaste air av vördnad från bokens fysiska produkt varje gång jag går förbi den i bokhyllan.

Den går såklart in i favorithyllan.
Läs och förfäras.
4,5

[Eirik Sande · Rating 4 out of 5]

Rått og brutalt om både spiseforstyrrelser, dop og en helt normal oppvekst. Veldig upolerte og ærlige gjengivelser av særlig dopbruken, veldig gjenkjennbart fra andre hero-fortellinger som Dreamseller, Heroin Diaries, Trainspotting og Requiem for a Dream. Anbefales for dem som er interessert i koblingen mellom oppvekst, psykologi og rus og har en forkjærlighet for aforismer.

[Harald Nordbø · Rating 5 out of 5]

Ja nei jeg bare leste den her i ettermiddag, jeg. Jeg tror et av de høyeste komplimentene jeg kan gi en roman er at det føles som å lese Sæterbakken. Dette føltes som å lese Sæterbakken.

Kan ikke huske sist jeg leste en bok i én sitting, men så avhengighetsskapende var altså denne. Les den, nørds

[Kine Albrigtsen · Rating 5 out of 5]

Hull i hjertet. Fengslet av rusens endeløse tilgjengelighet på varme og ro. Slukte boka og sitter igjen med vondt i hjertet.

Får litt Elizabeth Wurtzel-følelse av denne boka. Prozac nation/heroin chic.

Til info: I denne som i Kinderwhore nevnes tall, kilo, doser, antall piller, kalorier etc. kanskje ikke nødvendig, samtidig er det ikke boka du skal lese om du lett blir trigget av temaer knyttet til spiseforstyrrelser og rus.

[Ingeborg Børve · Rating 4 out of 5]

Maria Kjos Fonn leverer med Heroin Chic ein rå, mørk og kraftfull roman. Leseopplevinga kan beskrivast litt som om ein har eit sår som aldri heilt får gro fordi forfattaren fortsetter å pirke og pirke og pirke gjennomgåande i handlinga. Romanen handlar om unge Elise, som har vekse opp i ein ressurssterk heim på Uranienborg i Oslo, men som likevel har eit ønske om å forsvinne heilt. Det byrjar med å kontrollere matinntaket, som blir ei veldig konkret og handgripeleg oppgåve mot Elise sitt mål om å bli vektlaus. Deretter blir det dop; heroin som først blir røyka, men som etterkvart blir injisert rett inn i blodet gjennom sprøytespissar.

Gjennom skarpt språk og intense skildringar viser forfattaren korleis avhengigheit og psykisk smerte kan ete opp ein person innanfrå, og korleis det skapar tvil, mistillit, sorg og frykt i relasjonane til dei pårørande. Forteljinga har eit rytmisk og nesten hypnotisk driv, der språket vekslar mellom ein slags poetisk form, og brutal realisme. Forfattaren er ikkje redd for å gå djupt inn i det ubehagelege, og utforskar dei aller mørkaste delane av livet som mange av oss aldri kjem til å forstå.

Det som hindra boka i å nå heilt til topps for min del, var at det kunne bli litt vel "mykje". Med det meiner eg ikkje at det var for mykje mørke, men at ein aldri fekk heilt pause frå det eksistensielle og "djupe". Kvar setning verka å ha ein djupare meining, og det blei rett og slett litt for nøye overveid. Det gjorde at eg til tider blei dratt ut av handlinga, og inn i det eg såg for meg som forfattaren sin eigen skriveprosess, noko som ofte kan irritere meg. Likevel er Heroin Chic virkelig ei bok eg vil anbefale, men absolutt ikkje dersom du er på jakt etter din neste feel-good roman.

[David Karlsson · Rating 4 out of 5]

Jag tycker ofta att skildringar av droganvändande och rus av olika slag är rätt ointressanta att läsa. Den här boken som handlar om en människas nedstigande i heroinets helveteskrets hade alltså lätt kunnat landa fel, men istället tyckte jag att den var toppen. Kanske för att fokus ligger mer på missbruket än på bruket, säkerligen för sättet den är skriven på som gjorde den svår att lägga ifrån sig.

Den är berättad på ett nästan kliniskt sätt, helt utan sentimentalitet eller enkla förklaringar. Sättet som drogernas destruktivitet kommer smygande förde tankarna till filmen "Requiem for a dream" (som jag förvisso mest minns det fantastiska soundtracket till ...) och liksom i den är det feelbad från början till slut. De avslutande delarna där medberoendet blir nästan mer plågsamt att följa än beroendet är små svarta pärlor och kanske det jag kommer att minnas längst.

[Christine Yang · Rating 4 out of 5]

Selv privilegerte og begavede mennesker kan havne i rusen. En trist og ærlig bok om å flykte ned i spiseforstyrrelser og rus, og om kampen mot seg selv.

[Vebjørn Moe Bjørhovde · Rating 4 out of 5]

Sitte igjen med samme følelse eg hadde etter å ha sett Requiem for a Dream. Veldig godt skreve om avhengighet, og ka det gjør med en person og alle rundt.

[elise · Rating 4 out of 5]

Bra bok, og egentlig ganske så syk slutt mene e. Lest den ferdig på en dag (!!). Stolt!

[Maren Berg · Rating 4 out of 5]

Mørk, sterk og guffen page turner. Usikker på tre eller fire stjerner. En svak firer😌

[Marie H.D. · Rating 5 out of 5]

En av de beste bøkene jeg har lest. Ble umiddelbart oppslukt av handlingen og måtte lese boken ferdig før jeg klarte å legge den fra meg. Maria Kjos Fonn leverer ❤️

[Anna Storvig Winther]

nei, det går ikke bra med mæ

[Pernilla (ett_eget_rum) · Rating 4 out of 5]

Feelbad delux, lättläst om tunga ämnen.

[Marit]

Jeg klarer ikke å gi noen rating på denne boka, den var altfor dyster og uten håp til at jeg klarer å gi en god score, samtidig altfor bra skrevet til å gi en dårlig score. Dette var en skikkelig feel bad-bok med en alvorlig tematikk. Vi får innblikk i hennes opplevelse av å være rusavhengig, men det resonnerer ikke helt for meg årsakene til at dette skjer. Jeg sitter igjen med et stort «hvorfor?», men å skulle gå inn i de psykologiske mekanismene ville vel blitt en helt annen bok.

[Hanna · Rating 4 out of 5]

Sterk bok om en ung jente med rusmisbruk og psykisk strev. Hun skriver veldig poetisk og billedlig om sin historie med utgangspunkt i oppvekst, inngang til rus og veien til tilfriskning. Anbefales sterkt, men den er ganske fæl også, så vær forberedt på mye detaljer som kan være vanskelig å høre på.

[Line Vandalsvik · Rating 5 out of 5]

Au. Fy faen for ei bok. Et helt perfekt språk, så lett og tung samtidig, øyan bare gled videre til neste setning mens hjertet brista mer og mer. Den kommer til å sitt i meg for resten av livet. Del 3 og 4 knust meg. Det skull ikke end sånn.

[Prince Mendax · Rating 4 out of 5]

oj oj oj. vilken bok. VILKEN BOK. otrolig på alla sätt och vis.

[Rebecka Häggström · Rating 5 out of 5]

Berörande. Språket samspelar fint med den utplånande självdestruktionen. Texten är både nykter och berusad där alla orden har ljud, ljud som känns i kroppen. Storyn är riktigt störd och slutet är en triumf i ett motbjudande fördärv.
Jätte toppen

[Astrid Villum · Rating 4 out of 5]

Skal være ærlig å innrømme at jeg hørte denne boka på lydbok, men den gjorde såpass inntrykk at den skal få være med på lista.
Sykt mange referanser å sette seg inn i, men ingen var tilfeldige så absolutt verdt det.
Mørk, trist og god bok.

[Marianne Barron · Rating 5 out of 5]

Fryktelig. God!

[Vilde Sofie · Rating 4 out of 5]

Brutalt og ærlig om rusavhengighet og spiseforstyrrelser! Anbefales!

[Emma French · Rating 5 out of 5]

som att äta rått kött

[Cassandra · Rating 4 out of 5]

Boka følger en hovedperson som spiraler ned i dypet av rusmisbruk, avhengighet, selvhat og løgner. Historien hopper litt fram og tilbake i tid, og vi som leser får innsikt i at det aldri blir helt bra for hovedkarakteren vår. Selv om boka ikke var særlig lang, opplevde jeg å tenke at jeg var litt lei av karakteren. Men det et kanskje akkurat det som er poenget. Å få et lite innblikk i hvordan man kan føle seg som tett på noen som er så selvdestruktiv.

Svak 4er fra meg.

[Lilja Abrahamsen · Rating 4 out of 5]

Interessant om hvordan en tilsynelatende perfekt jente blir heroinmisbruker