Peter har begravt sin pappa och städat ur hans lägenhet. Bara källaren återstår. Sist han var därnere var där kaos, precis som i pappans liv. Hans bittra pappa som aldrig kom över sveket från Veronica som lämnade dem båda när Peter var liten. Peter låser upp gallerdörren till förrådet som är välstädat och alldeles tomt, så när som på en ensam, låst, byrå mitt på golvet. När han bryter upp lådorna väller hans liv ut, såsom det kunde ha varit. Nästan tre hundrabrev, det första poststämplat i New York och daterat några dagar efter att mamma lämnade dem. Det sista bara någon månad gammalt. På andra sidan Atlanten söker en kvinna efter kärleken och livet i spillrorna av en dränkt stad.
"Du lever i mig" är en vacker och smärtsam skildring avförlust och frihet, skuld och tillhörighet.
KAJSA GRYTT är musiker, författare och samtalsterapeut. Hon slog igenom med punkgruppen Tant Strul på 1980-talet och har sedan dess gjort ett stort antal skivor både som soloartist och i olika konstellationer. Utöver musiken har hon arbetat som copywriter och skrivit fem pjäser, en poesibok, en barnbok, krönikor, samt självbiografin "Boken om mig själv" och romanen "Nio dagar, nio nätter".
Saknar djup. Få förklaringar till människors agerande ges. De flesta av karaktärerna är osympatiska, så det är lättare att sympatisera med att vissa drar än att andra stannar. Berättelsen känns över lag lite oarbetad. Trist! Gillar Kajsa Grytt i övrigt.
När jag stängde "Förlåten" igår tänkte jag på hur trött jag är på nutida Kvinnoromaner; av Kvinnor, om Kvinnor. Moderna betraktelser av Mödrar, av Döttrar, av Systrar, av Kvinnlig Vänskap... Och så lånar jag direkt hem en bok av en kvinna, om en mamma. Men hey, kvinnan är en punkikon, och den här morsan följer inga mallar för det moderna (eller ens omoderna) moderskapet. Dessutom berättas 50% av innehållet av en kille; en riktigt grabbig variant som växt upp med en riktigt grabbig farsa. Stereotypisering anas - men jag är så lättad att få läsa om plattläggning istället för om första mensen att jag bara blir glad. För övrigt är han en känslig kis, som gör massor av fel, både med sig själv och med tjejen han börjar dejta (som får vara en helt egen och oförutsägbar karaktär också, tack så mycket.) Kvinnan - mamman - gör dock ännu fler fel och är känslig på konstigare sätt (och dejtar än mer oförutsägbara figurer). Dessutom hänger hon bara kortvarigt i standardstäder som New York och L.A., så större delen av romanen utspelar sig i alldeles ovanliga New Orleans; med knasiga personligheter, voodoo, sprit och post-Katarina-kaos. Det ÄR fortfarande en modern relationsroman, så känslor diskuteras och hanteras (dåligt, yay!), men personerna och omgivningen rockar så mycket mer än de brukar att jag lystet läser vidare. Språket är inte fantastiskt (och skulle ha tjänat på en redigeringsomgång - i e-boken dyker rena fel upp här och var), men eget och härligt - visste en inte om att Grytt var låtskrivare hade en kunnat gissa, liksom. För övrigt är inledningen alldeles underbar, titeln on point och omslaget snyggt. Läslust all over, och precis vad jag behövde just nu.
After months of trying to get into this book and again and again loosing interest I'm finally closing it and saying "adieu".
The boy is just making me angry and frustrated - HER story is the only thing I'm interested in. After a while I only kept going because I was interested if they get reunited in the end or not, and if that's the ONLY thing that keeps me going then I don't think it's worth it. (Also, if they DON'T end up in a reunion, I will feel like I've wasted 7 hours for nothing, and I don't feel like going through the book thinking "this BETTER have the ending I want or else!")
Helt OK bok om en pojke/man som blev lämnad av sin mor som liten. Ingen av personerna känns speciellt sympatiska om man lämnas att fundera över ett enda stort OM.