Elementens drakar breder ut sig över Manhem och människorna trängs undan från världen. Var finns hoppet att klamra sig fast vid? Odal har framtidens räddning inom räckhåll, men han ställs inför svårigheter som han inte hade räknat med. Svala plågas av minnen, och resan till stormens rike blir en utmaning på flera sätt. Vem äger rätten att bestämma över ditt öde?
I stormens rike är den fjärde delen av De fem elementen. Författaren Cecilia Larsson Kostenius presenterar en alternativ sanning om vårt ursprung och visar världen ur en annorlunda synvinkel, i en egen tolkning av mytologin.
Alltså, jag vet inte. Den här serien har tagit en sådan törn att jag vet inte riktigt vad som händer. Den är spännande, otroligt spännande faktiskt. Men det är några grejer som får mig att verkligen rysa och jag kan inte tycka om det. Det är så otroligt konstigt och fel och det för i alla fall för mig förstör lite. Egentligen vill jag ge den här boken fyra stjärnor, för jag tyckte den var spännande och serien är bra men det finns två orsaker till varför jag tyvärr bara ger den 3 stjärnor.
Den första är att att Odal lustar efter en 13-åring, en 13-åring som är dotter till hans första kärlek. Det är så otroligt konstigt och fel. Det här är helt enkelt inte korrekt. Första gången han ser denna 13-åring är hon naken och tvättar sig själv och Odal lustar efter henne på direkten, och inte ens när han får reda på hur gammal hon är så slutar han. HON ÄR 13! Av någon spirituell anledning så får de ett "barn" ihop och jag antar vi får ett svar om varför detta händer i sista boken. Tekniskt sätt så har de inte sex men ändå. NEJ. Det andra är att Svala ger bort sitt ofödda barn. Orsaken till varför hon gör det make no sense at all. Det är bara fel och från någon som typ upplevt det tidigare, vill inte spoila för mycket men ni förstår när ni läser boken, skulle aldrig göra det för hon är rädd. Visst nu löste det sig i slutet, men läsa de kapitel när Svala faktiskt tänkte på det var bara så fel.
Utöver dessa två saker så var boken riktigt spännande. Man vill inte sluta läsa vilket gjorde att jag kunde läsa ut denna tegelsten ganska snabbt. Man vill både fortsätta att läsa tills boken är slut samtidigt som jag bara vill lägga ifrån mig den och inte tänka på den alls. Hade aldrig tänkte att den här serien skulle utveckla sig till det här och det ska bli spännande att läsa hur Cecilia Larsson Kostenius kommer att avsluta denna serie, jag har en känsla av att jag kommer bli otroligt förvånad. För just nu kan jag inte tänka mig hur allt kommer knyta samman och lösa sig i slutet.
Jag har läst ”I stormens rike” av Cecilia Larsson Kostenius. Detta är fjärde delen av De fem elementen. En mycket spännande och välskriven bok som var nästan omöjlig att lägga ifrån mig. Den är vacker och otäck i perfekt balans. Cecilia skriver så fint, och utan krusiduller, vilket gör den lätt att läsa. Jag vill inte berätta något om handlingen med risk att avslöja saker. Men den här serien måste ni läsa. Den bara växer och växer och just nu glänser den. Längtar galet mycket efter att sista delen släpps!
Detta är den fjärde delen i Cecilia Larsson Kostenius serie De fem elementen. Det är en fantasyserie som riktar sig till unga vuxna och uppåt.
Då det är en del i en serie så säger jag som vanligt att man skall ha läst de tidigare böckerna innan man läser denna. Boken tar vid och bygger vidare på händelserna från förra boken, Orianas Bälte.
Då man läser en pågående serie är det bra om man på något sätt får uppfriskningar om vad som hände i tidigare delarna. Skillnad är det om man kommer in sent i en serie och det redan finns många, eller alla, delar redan utgivna, då kan man sträckläsa serien. Jag tyckte att denna bok friskade upp minnet på ett bra sätt, detta är ju självklart olika från person till person, det tog inte många sidor innan bitarna föll på plats igen och jag var tillbaka i denna värld.
Det är som sagt en fantasyserie, skulle klassa den som episk fantasy. Jag gillar hur de olika folkslagen i serien är så olika med tanke på att varje folkslag tillhör ett specifikt element, detta ger olika karaktärsdrag till varje person. Men ända från första boken så har det varit en röd tråd om att man kanske skulle sluta leva så isolerat från varandra. Från början så levde varje folkslag var för sig och även om man inte var fientliga mot varandra så mixades nästan aldrig äktenskap mellan de olika folkslagen. I förra boken så hände det saker som började bryta denna trend och det är det som fortsätter i denna.
Cecilia får till det riktigt bra när det kommer till de olika levnadssätten och hon har lånat från många olika religioner. Detta tror jag är en stor och viktig sak som gör världen så levande.
Precis som de tidigare delarna så är det ett bra och målande språk. Det är väldigt karaktärsdrivande och hon har gett karaktärerna ett bra djup. I denna kände jag att både gillade och inte alltid gillade Odal. Jag gillade honom som karaktär men det var en del av hans handlingar som jag inte direkt gillade. Han har blivit en gud och ibland så sätter han sig över allt annat och börjar manipulera saker så att det faller i hans tycke, eller rättare sagt för den stora händelsen som skall rädda världen. Man förstår hans handlingar men ändå tycker man det är lite fel i det.
Jag ser fram emot att läsa den avslutande delen som kommer nästa år. Skall bli riktigt spännande att se hur allt skall sluta och var varje karaktär kommer att hamna. Rekommendera hela denna serie till de som vill ha en intressant, välskriven och spännande fantasyserie.
I den fjärde delen i fantasyserien De ursprungliga, I stormens rike, börjar vi närma oss avslutningen. Nu finns det tre drakar kvar att dräpa för att återställa ordningen – jorddraken, luftdraken och energidraken. För att ta kol på en drake behövs krigare från samma element som draken är, för att de är de enda som kan vara i närheten utan att tyngas ner och sakta förstöras av vidundret.
Jag tycker verkligen om utvecklingen i den här serien. Det märks att de ursprungliga fem personerna blir äldre och äldre och att deras liv förändras, och också att deras personligheter, hur de tänker och fungerar, ändras tillsammans med det.
Något annat jag gillar, är hur mycket koppling det finns till olika religioner, folktro och liknande mytologiska väsen. Till exempel hur elementen spelar roll och en sådan enkel sak som att Odal återföds som Balder (även om det skrivs baldr här).
Persongalleriet är relativt stort, men eftersom det är en bit in i serien är det ingen större fara när det kommer till att hålla isär de viktiga personerna, eftersom vi har följt nästan alla i flera tidigare böcker. De nya som tillkommer blir därför inte heller något större problem. Jag tycker om Odal, speciellt i den här boken, för nu är han inte längre den ”perfekta” gudomen, utan har flera möjliga fel och små egenheter som han dras med. Jag är mest förtjust i att jag får störa mig på honom och faktiskt sitta och småskälla på honom genom boken för hur själviskt han ofta beter sig. Även om han vill väl bestämmer han ofta över andra utan att de vet om det, och han är inne och petar i saker som han inte borde, ganska ofta. Annars gillar jag Svala och hennes starka personlighet, men också att hon får vara osäker och orolig.
Ungefär i samma veva som luftdraken kommer in i bilden börjar jag fundera på hur Cecilia Larsson Kostenius ska lyckas knyta ihop det hela och när jag sedan fortsätter blir jag glatt överraskad, för lösningen är inget jag överhuvudtaget skulle ha kunnat tänka mig, vilket också får mig att se fram emot fortsättningen och avslutningen av serien.
Det är en lång bok, men det är ett bra flyt genom hela och den är också väldigt lättläst, så det känns inte som 500 sidor.
Ju längre serien har gått, desto bättre har den blivit. Redan i första boken förstod jag att det var något storslaget på gång, men den nådde inte helt fram. Nu förstår jag verkligen att min magkänsla var rätt redan från början, för nu är det storslagna sannerligen här.
Jag älskar djupet och alla tänkvärda budskap kring olikheter, att komplettera varandra, att offra sig för det allmänna och så vidare. Det finns så himla mycket visdom i den här boken - den här serien!
Och alla karaktärer är så välgjorda och deras (ofta tragiska och komplexa) livsöden och dilemman berör och engagerar mig djupt. Det är verkligen en serie utöver det vanliga. Det är inte bara action, platta relationer och lite drama. Det här är professionellt, träffsäkert och otroligt givande.
En helt magisk fjärde del av fantasyserien De fem elementen. En väldigt annorlunda och unik serie som växer för varje bok. Karaktärerna är väldigt speciella, världen är fantastisk med både gott, ont, vackert , mörkt och så drakar och gudar som grädde på moset. Språket är så färgstarkt så man sugs in i berättelsen med hull och hår. Det kan absolut inte bli bättre. Rekommenderar varmt hela serien.
500 sidor som inte allt kändes som så många. Det gick snabbt att läsa trots att boken var tjock och jag ville inte släppa den utan ville veta hur det skulle gå.