Mor gifter sig

Mia #1

by Moa Martinson

Mor gifter sig är den första delen i Moa Martinsons självbiografiska trilogi om proletärflickan Mia. Den andra delen heter Kyrkbröllop och den sista Kungens rosor.

Moa Martinson är en av de stora autodidakterna i den svenska arbetarlitteraturen. Hennes skildringar av kvinnors liv i klassamhället har blivit odödliga och läses av ständigt nya generationer.

Genres: Classics, Swedish Literature, Fiction, Historical Fiction, Historical, Feminism, School

336 pages, Hardcover

First published January 1, 1936

About the author

Helga Maria Swarts, known as Moa Martinson, (2 November 1890, Vårdnäs - 5 August 1964) was a Swedish author.

Helga's ambitions as a writer was to change the society and with her authorship portray the conditions of the working-class but also the personal development of women. In her work she wrote about: motherhood, love, poverty, politic, religion, urbanization and the hard living conditions of the working class woman.

Reviews

[Paria Izadi · Rating 2 out of 5]

صد رحمت به فقر و فلاکت اولیور توئیست و‌ کوزت و گدا سرکوچه و دخترک کبریت فروش….
تصور کنید به فقر، سرما و تاریکی هم اضافه کنی،

[Systerbettty · Rating 5 out of 5]

En roman om Fattigsverige i början av 1900-talet med den bångstyriga flickan Mia i huvudrollen. Från Mias perspektiv lär vi känna modern, styvfadern, farmorn och grannfrun, var och en med sina problem som för Mia ofta framstår som helt orimliga. För Mia är fattigdomen inte sentimental, den är helt enkelt bara en sanning, det är så världen är beskaffad – vilket gör beskrivningarna av den än starkare för läsaren. Kan varmt rekommendera.

[Janice · Rating 5 out of 5]

I'm not sure if this book would mean as much in English as it does in Swedish because it undoubtedly helps to know the cultural setting and because many of the words, though translatable, do not carry their full connotations over into another language.

I expected to enjoy this book but I was simply bowled over by it. I laughed out loud, and spoke aloud, and I wept, yes, I did. I have intended for years to read this book, and did so now because it is on my reading list for a university course. I am going to order the two sequels Kyrkbrollop (Church Wedding) and Kungens rosor (The King's Roses) and will read them as soon as I've finished my long list of required literature for the course.

I also have Kvinnor och äppleträdet (Women and the Apple Tree)already on my bookshelf.

For my part, it also helps that I live in the geographical area that is the setting for these books and that I have previously studied its cultural landscape on the university level. And that I had the opportunity to attend a memorable two-day seminar by Ebba Witt-Brattström on Moa Martinson. Before starting this book I had just completed a biography on M.M.

Besides which, I have personal reasons for liking it.

[Lena · Rating 5 out of 5]

Tänkte att boken skulle vara lite tråkig och svårläst, men aldrig har jag haft så fel. Jag levde mig in i berättelsen om Mias barndom i Lort-Sverige. Svälten, statarlängorna, alkoholism, vägglöss, hårlöss och allt tänkbart elände. Jag skrattade högt en hel del, men fulgrät nog för det mesta och strök under tänkvärda meningar på var och varannan sida. Sverige har förändrats en hel del på 100 år, men tyvärr, våldet mot kvinnor består. Jag kommer läsa hela triologin och är otroligt glad för utmaningen "En Svensk Läsklassiker" för annars hade jag troligtvis aldrig läst den här romanen som berörde mig så djupt.

[Elvy Netzel · Rating 5 out of 5]

Vilken beskrivning av hur fattiga människor hade det i Sverige vid förra sekelskiftet. En viktig beskrivning hur samhället var för drygt 100 år sedan. Hur statare och andra längst ner på samhällsskalan slet för sitt uppehälle. Och hur de utnyttjades.
Vi följer åttaåriga Mia från det hennes mor gifter sig med Alfred. Mia och hennes mor får det inte lätt. Alfred är med andra kvinnor, dricker alkohol och struntar i sitt jobb under alkoholens påverkan. Eftersom Alfred inte sköter sina jobb får det ofta flytta.
Familjens trygghet vilar på Hedvig, Moas mor. Vilket slit statarkvinnorna hade det, och så uppfinningsrika för att få pengar till mat och kläder samt att ha ett ombonat hem med enkla medel.
Mia har många tankar som vi får ta del av. När tillfälle ges och hon får en stund för sig själv leker hon och är som vilken åttaåring som helst. Men när så behövs tar hon ansvar och jobbar på som de vuxna. Det var inte lätt att vara barn vid förra sekelskiftet!
Mia har många tankar om hur vuxna får bete sig och vara. Till exempel att vuxna får ljuga för att reda ut knepigheter, men om barn ljuger får de stryk.
Mia är trygg med sin mor, men kan ibland fundera över moderns val i livet!
En stark skildring av fattigdom i Sverige. Tyvärr börjar den kunskapen försvinna att det inte var så länge sedan vårt land var ett fattigt land. Och kanske vi är tillbaka snart i ett liknande klassamhälle!

[Linda Sondell · Rating 4 out of 5]

En helt otrolig bok!!!!!!! Så glad att jag fått just denna bok som kurslitteratur. Jag är så svag för såna här böcker, så oerhört vemodiga och sorgsna, samtidigt som det känns som att storyn för detta var ens släkts verklighet för 100 år sen. Den är skriven ur en åtta-årig tjejs perspektiv vilket gör den mycket mer sårbar.

Boken säger mycket om den verklighet som var i Sverige under tidigt 1900-tal. Det blir så märkbart hur mycket bättre vi har det nu, så oerhört mycket bättre. Nu är det gott att leva, men då levde man bara för att överleva...

kan varmt rekommendera boken! hade bara önskat den fanns som ljudbok, tror den gjort sig bra som sådan!

[Leo · Rating 4 out of 5]

I'm pretty sure if heard the title "Mor gifter sig (Mother is getting married)" somewhere in my life. Not sure if it was the book itself or some adaptions of some sort. Very interesting story about the poor times in Sweden that was heavily influenced by Moa Martinson's own life. Very intrigued in continue on

[Rebecca Fröidh · Rating 3 out of 5]

Jättebra skildring av fattigdomssverige, om barnen som hamnar emellan och inte förstår, om kvinnorna som föder barn, följer med, blir bedragna, förlåter, för trygghet och kärlek. Om män som är elaka och super för att de inte räcker till, är fega. Om liv som bara går +-0 hela tiden. Tänk vad bra man har det och att tiderna förändras, perspektiv som behövs.

[emelie nilsson · Rating 3 out of 5]

Böcker som slutar relativt realistiskt är jobbiga att avsluta:/// lärde mig däremot en del av boken och det är en klassiker, så den är värd att läsa!

[hania]

dnf 💀 oops

[Sara WithoutAnH · Rating 3 out of 5]

En intressant självbiografi som skildrar proletärernas liv i Sverige. Alkoholism, misshandel och bröstsocker finns i överflöd i Moa Martinsons kontroversiella bok. Rekommenderas för dig som vill bli berikad med dåtidens tråkiga arbetsförhållanden och kvinnans roll i samhället, i form av litteratur.

[Hanna · Rating 4 out of 5]

Det är något speciellt med att läsa ur ett barns perspektiv. På ett sätt förstår man så mycket mer än berättaren, läser in undermeningar och samhälleliga strömningar. På många andra sätt förstår man så mycket mer genom barnets ögon, får syn på det absurda och det till synes världsligas betydelse. Mor gifter sig är en sorglig berättelse om Mias plats i en värld präglad av fattigdom, alkohol och opålitliga vuxna. Samtidigt är det ett ömsint porträtt av de likafullt drabbade människor Mia har omkring sig: mor Hedvig, vännen Hanna, farmor, grannen Olga och lärarinnan.

"Jag kunde inte klara ut saken alls, stort folk pratade hit och dit. 'Barn är en Guds gåva och en människoplåga', sa farmor, och när mor döpte mig hos prästen hade han läst en bön för henne, där hon skulle ångra sin synd. Jag hade själv hört mor berätta det för farmor. Det var synd att ha barn. Då var barnet syndigt då. Jag kom inte ur det, hur jag vred och vände."

[Anna of Mleczna River · Rating 3 out of 5]

I like the first words of the book:
Dagen då mor gifte sig var hon ledig från fabriken.
Hon hade på sig en svart klänning som hon lånat av en kamrat.
En timme var hon borta med Albert Stenman.
När de kom tillbaka var de gifta.
-Nu ska du säga papa, Mia, sa mor.
Jag lärde mig aldrig tala honom.

A story of a young family Albert, Hedwig and her daughter Mia living a poverty stricken life, narrated by the 8-year-old daughter. Her 20-something mother gets married one day and as her daughter cleverly observes, mum’s health has deteriorated ever since (due to several pregnancies). Hedwig’s life is marked by constant worry about her alcoholic, womanizer husband and her dealing with another pregnancy while working at factories and mowing houses anytime Albert gets a new job. Good story!

[Tess · Rating 4 out of 5]

An interesting and well-written autobiographical book. It was recommended to me by my granny-in-law, and I love getting to know her better through the books she recommends and the description of a childhood that in some ways resemble hers. It leaves me thinking a lot about how the mindset on childhood, relationships and money has changed during the last 100 years. A bit slow towards the end, but still a great read.

[Amanda Axelsson Viberg · Rating 4 out of 5]

Tog mig en väldans tid att läsa klart, men fin var den.
Viktig att läsa för att förstå kvinnor och barn inom proletären tidigt 1900-tal. Slutet var fint med uppkomsten av facket, hade gärna velat läsa mer om det men jag antar att det kanske kommer i del två eller tre i trilogin.

[Eva · Rating 4 out of 5]

Första delen i självbiografiska serien om Mia, här 7-9 år ca 1898.
Starka bilder av fattigdom och kvinnors elände för hundra år sedan.

[Moa · Rating 4 out of 5]

Tror aldrig jag behövt kämpa så mycket för att läsa klart en bok jag faktiskt gillat. Det händer mycket och det är inte alltid man hänger med. Också en del som känns som att man inte riktigt får klarhet i. Och kanske är det det författaren ville visa med boken, att livet är att mycket händer och det är rätt sällan saker får fina och rena avslut. Vill läsa 2:an - men kanske inte med tidspress 😅😂

[Elsa · Rating 5 out of 5]

Kommer tvinga alla jag känner att läsa den här boken

[Irma Åslund Gran · Rating 5 out of 5]

Moa Martinson >>>>

[Iisa · Rating 5 out of 5]

YAAAAAS❗️❗️much recommend. Nkpg:s största ikon

[Angelica · Rating 5 out of 5]

Det här tog lång tid!
Jag har fått ta paus vid flertalet tillfällen eftersom Mias uppväxt är tragisk och svår att läsa om.

Jag måste läsa på lite om hur verklighetsnära berättelsen är…

[Rebecca · Rating 4 out of 5]

Books with little children as the main character always get to me, especially when the children get in horrible situations and don't know how awful the world is. It reminded me of another book, Room by Emma Donoghue, even though this is set in Sweden, and I really loved Room.

It is about 8-years old Mia whose mother has just married. Mia has never met her biological father and dislikes this new man of her mother's but she can't do anything about the situation. Her stepdad is an alcoholic and they have to move around a lot because of that. Sometimes there's not enough money for food.

Mia's childhood is terrible and touching and because of the fact that she's just 8 years old she doesn't always understand why or how things happen around her. She falls in love with one of her teachers, her mother gets pregnant several times, her granddad dies and she can barely get to the funeral because she doesn't have any shoes.

Although this book was written in the 30:s it is very easily read. I liked the complex characters and their different stories and minds, everything is so interesting through a child's eyes. Sometimes the story is a bit dull when not much is happening in Mia's life but I still enjoyed this read very much.

[Julia Donner · Rating 5 out of 5]

1900-luvun alussa hyvinvointivaltiosta ei ollut tietoakaan ja elämä oli monelle loputonta taistelua selviytymisestä. Moa Martinsonin romaani on omaelämäkerrallinen kertomus kahdeksanvuotiaasta Miasta ja hänen äidistään.Äiti menee uusiin naimisiin paremman elämän toivossa, mutta niin ei käy. Lapsen silmiin aikuisten maailma näyttää käsittämättömältä. Alkoholi, väkivalta, riidat, nälkä, ei-toivotut raskaudet ja sairaudet ovat itsestään selviä asioita. Vaatteet pantataan, jotta eletään seuraavaan hetkeen.

Martinson kuvaa tätä kaikkea lapsen silmin nähtynä elävästi. Vaikka olosuhteet ovat karut, kerronta on täynnä lämpöä ja huumoria. On merkityksellistä, että päähenkilö on pieni tyttö, sitkeä selviytyjä ja tarkkasilmäinen ympäröivän maailman tutkija.

Martinsonin romaanitrilogian ensimmäinen osa on työläiskirjallisuuden ehdoton klassikko, joka muistuttaa meitä hyvinvointivaltion säilyttämisen tärkeydestä. Pidämme puhtaita vaatteita, ruokaa ja lämpöä itsestäänselvyyksinä, mutta vain muutama sukupolvi sitten ne eivät sitä olleet. Harva Martinsonin kuvaamista henkilöistä oli tekemättä työtä, pikemminkin, ihmiset raatoivat minkä kykenivät, mutta se ei riittänyt takaamaan edes perustarpeita.

Olen iloinen, että tartun tähän pitkään hyllyssä olleeseen teokseen.

[Julia Hjertenstein · Rating 5 out of 5]

Åh, vad jag tyckte om den här fina lilla romanen om Mia/Moa eller vem det nu egentligen handlar om. Den var bara så genomfin samtidigt som den spelade rollen som en äkta historielektion om det svenska arbetarklassamhället. Jag har aldrig brytt mig särskilt mycket om historiska kungar eller krig så det här var en perfekt historiebok.
Jag blev så fäst vid de kvinnliga karaktärerna: de är starka, envisa och innehar kontroll - mer så än männen som är svaga och obefintliga.
Visst fanns det stunder då jag kände mig uttråkad under läsningen men fler och fler gånger dök det upp verkliga guldkorn där jag verkligen log inombords.

[Sophia · Rating 4 out of 5]

Väldigt bra bok som jag fick tummen ur och läste, efter att ha blivit tipsad för tio år sedan av min egen mor. Lite svår att smälta. Är inte van att läsa på svenska längre och definitivt inte äldre svenska. Men absolut en klassiker värd att ta tag i! Moa beskriver på ett väldigt målande sätt världen så som kvinnorna förstod den och så som barnen såg den. Man kan inte låta bli att tänka på sin egen släkt och familj. Hur det inte kan ha varit ett lätt liv då och vilka paralleller och skiljelinjer det finns i mitt eget.

[Roland Hassel · Rating 3 out of 5]

Det finns en lätthet och humor hos Moa som slår hennes samtida författarkolleger på fingrarna med hårdaste linjalen. Lidandet och fattigdomen må vara oerhörda, men det blir aldrig melodram, det blir aldrig sentimentalt.

[Wilma Nordlander · Rating 3 out of 5]

Jag tyckte den var lite seg och lite hemsk. Men den var fin och läsvärd ändå:)

[jessica · Rating 2 out of 5]

this book was boring sorry not sorry

[Linnea]

Mor gifter sig - första delen i Moa Martinssons självbiografiska triologi. Martinsson skildrar här sitt åttaåriga jag på ett mycket målande sätt. Jag tycker att det är svårt att sätta ett betyg på en självbiografi, så därför sätter jag inga stjärnor trots att den är värd många.

Jag kan i alla fall konstatera att jag ser gränderna och människorna i sekelskiftets Norrköping framför mig när jag läser Martinssons berättelse. Hon har en förmåga att beskriva människor och använda liknelser på ett effektfullt sätt. Hon bygger upp åttaåriga Mias tankevärld för läsaren. Med barnperspektivet ges intressanta perspektiv på arbetarkulturen i förra sekelskiftets Norrköping. Mia funderar mycket på hur ologisk de vuxnas logik tycks vara och hur synen på rättvisa ibland verkar mycket orättvis. Ideal och seder som troligtvis skulle gå obemärkt förbi om en vuxens liv skildrades blir här tydliga när ett barn försöker förstå världen omkring henne.

Martinssons berättelse innehåller stundvis mycket symbolik - farmors darrande händer kan bli symbol för så mycket mer sorg och vånda än den farmor uttrycker just då. Ett vackert föremål eller en blåelseblomma på en spismur kan bli symbol för lycka och trygghet. Jag funderade efter att ha läst boken huruvida ett barn har sådana funderingar om symbolik. Det krävs nog att kunna se i backspegeln genom livet för att uttrycka dem - såsom Martinsson lär ha gjort när hon skrev boken. Men jag tycker ändå att det är just dessa resonemang som lyfter boken och gör den än mer trovärdig. Hur viktiga och uppförstorade kan inte detaljerna bli för ett barn? Hur mycket kan inte en smärtsam minnesbild betyda och symbolisera resten av livet?

Martinsson går rakt på sak hur grym verkligheten kan vara, men varierar detta med ljusglimtar och barndomens lyckligaste ögonblick (såsom livet förstås ter sig för många antar jag - fullt av kontraster) vilket gör boken medryckande.

Detta är en bok som jag hade svårt att lägga ifrån mig och som gjort att jag känner mig rikare på livsperspektiv efter att ha läst den.

[Rebecca · Rating 4 out of 5]

I Moa Martinsons självbiografi får vi följa henne från att hon är cirka sex år till att hon fyller nio. Mamman gifter sig i början av boken med en klassisk odugling till karl, och försöker sedan lotsa sig själv och dottern genom fattigdomen och livet. Vi får följa med till fabriker, till statarbostäder, till små hyresrum och lågt betalda påhugg. Vi får se vuxna slåss, supa och förstöra saker. Vi får se pengar ta slut och vi får se styvpappan komma och gå i hemmet. Allting blir en fantastiskt rörig och förvirrande barndom, där Moa (eller Mia, som hon kallas) får klara sig själv.

Och klara sig, det är det hon kan bäst. Hon är en riktig liten rännsrensunge, med bit i orden och även i nävarna, om det behövs. Och känslorna är starka, hon älskar och hatar och beundrar och blir besviken i sin kamp att på något sätt ändå lyckas förstå det där som det ska betyda att vara vuxen. Men de vuxna, de är ju så konstiga...

Det är stuns och kraft i texten, aldrig en lugn stund i barnets memoarer. Och det är ingen snyfthistoria på något sätt, utan full fart är vad som gäller, även när det är svårt. När jag stänger boken är jag väldigt nyfiken på vad som hände sen.